Att bedöma och ge återkoppling för lärande

Har ni funderat över hur er bedömning och återkoppling kan utvecklas för att stärka elevernas lärande? Här möter ni sfi-lärare som arbetar metodiskt för att ge återkoppling som verkligen hjälper eleverna vidare. 

Innehåll

Om modulen

I den här modulen kan ni se exempel på hur elevuppgifter används formativt för att stärka lärande och motivation. Ta del av handfasta tips på hur rättningen kan bli en nyttig detektivuppgift för eleverna och fördjupa er i stödmaterial och litteratur inom formativ undervisning eller bedömning för lärande.

Är du rektor/utbildningsledare tipsar vi dig om att se filmen Att driva kvalitetsarbete

Filmerna är framtagna i Göteborgsregionen inom EU-finansierade projektet InVäst 2016-2019.

Film om återkoppling för lärande

I filmen ser ni hur lärare kan arbeta med återkoppling/feedback på elevuppgifter för att aktivera eleverna, skapa interaktion och stärka lärandet i skriftlig och muntlig produktion. Karin Håkanson, sfi-lärare på Folkuniversitetet i Göteborg, ger exempel på hur hon undervisar med utgångspunkt i de vuxna elevernas erfarenheter och med en rättningsnyckel som gör textbearbetningen till ett detektivarbete.

Filmen tar upp följande moment:

  • Välj ett tema som engagerar eleverna.
  • Förbered uppgiften genom läsning, exempeltexter och diskussioner.
  • Ge feedback i form av detektivarbete som aktiverar eleverna.
  • Bearbeta och diskutera kvaliteter i elevarbetena – i helklass och i små grupper.
  • Koppla grammatikundervisningen till elevernas egen produktion.
  • Låt eleverna tala om det de skriver om och vice versa.
  • Organisera kamratbedömning

Studiematerial om återkoppling för lärande

Här finns inledande frågor som kan stödja arbetslagets arbete med att utveckla ett kollegialt lärande kring frågor om bedömning och återkoppling som gynnar elevernas lärande.

Frågorna hjälper er att gemensamt formulera nuläge och önskeläge för att kunna ta beslut om gemensamma förändringar i undervisningen i ert arbetslag. Frågorna kräver tid och behöver följas upp i praktiskt arbete. En rekommendation är att arbetet leds av en förstelärare eller annan lärare som tar en handledande roll, förbereder uppgifter, beräknar tidsåtgång för de olika delarna, summerar och för beslut vidare, etc. Det kan vara bra att handledaren tar del av det övriga materialet i modulen på förhand.  

Ett förslag på arbetsgång är att ni först besvarar de inledande frågorna skriftligt och individuellt. Sedan skickar ni ordet runt och delger varandra era tankar. Ni kan också intervjua varandra med hjälp av frågorna. Längre ner finns även en fördjupningsuppgift. Den ger exempel på hur ni genom observation kan identifiera elevernas behov när det gäller återkoppling. 

I modulen finns en fördjupningstext med beprövad erfarenhet från sfi i InVäst samt referenser till forskning när det gäller bedömning och återkoppling. Den kan vara en bra grund för vidare studier och om ni vill testa nya arbetssätt enskilt eller i arbetslaget. Finns möjlighet så kan det vara bra att ha en extern handledare som leder det arbetet.

1. Beskriv vad du tänker är bristerna och förtjänsterna med den återkoppling eleverna får på sina prestationer i er undervisning hittills.  

  1. Hur beskriver ni skolledningens uppdrag till er när det gäller att ge återkoppling? Vad är brister och förtjänster med den styrningen? Talar skolledningen om bedömning utifrån perspektivet att den ska hjälpa eleverna att gå vidare i sitt lärande? 
  2. Förs pedagogiska samtal kring bedömning och återkoppling i er verksamhet? Begränsas samtalen till att handla om nationella prov eller förs vidare diskussioner, t ex om bedömningsuppgifter kopplade de behov just era elever har av lärande och återkoppling? Beskriv ev rutiner i er verksamhet för muntlig och/eller skriftlig återkoppling, t ex regelbundna mentorssamtal/utvecklingssamtal. 
  3. Vad tycker du själv är brister och förtjänster i din undervisning idag när det gäller bedömning och återkoppling? Beskriv ev metoder för återkoppling som du använder dig av! Är din återkoppling framåtsyftande så att den hjälper eleven inför det fortsatta lärandet eller inte? Kommuniceras den till eleven på ett sätt som gör att eleven förstår och kan förbättra sin prestation i riktning mot kursmålen?
  4. Vad uppfattar du att dina medarbetare har för tankar och metoder när det gäller återkoppling till eleverna? 
  5. Vad tror du är brister och förtjänster i arbetslagets återkoppling utifrån en tanke på vad som gynnar elevernas lärande?   

2. Hur tänker du dig att en riktigt bra återkoppling till eleverna kan se ut/fungera? 

  1. Hur skulle den se ut? Hur skulle ni förmedla den till era elever? Hur skulle den kunna förmedlas utan att ta alltför mycket av lärarnas tid?
  2. Hur skulle den aktivera eleverna och gynna deras lärande? När och hur? Behöver eleverna stöd på modersmål för att uppfatta återkopplingen?
  3. Hur skulle den organiseras? Arbetar eleverna med att svara på återkopplingen på egen hand hemma eller gemensamt på lektionstid? 

3. Vilka utmaningar ser du när det gäller att samla hela arbetslaget kring gemensamma metoder för bedömning och återkoppling för lärande?

  1. Vilka hinder finns för att komma överens om gemensamma metoder? 
  2. Vilka hinder finns för att implementera metoderna så att de blir en vardaglig del i ert arbete? Hur kan exempelvis nya lärare skolas in i gemensamma arbetssätt?
  3. Vilka ytterligare frågor, diskussioner eller möjliga konflikter tror du dyker upp längs vägen?  

4. Vad tror du krävs i resurser, tid, beslut och agerande för att er sfi-verksamhet ska kunna forma ett kollegialt lärande kring bedömning och återkoppling med målet att gynna elevernas lärande?

  1. Vad behöver skolledningen göra/erbjuda? 
  2. Vad behöver ni i den pedagogiska personalen? 
  3. Vad behöver eleverna?
     

1. Skriv fortsättningen på meningen!

För att förbättra sina prestationer och nå utbildningens mål när det gäller att skriva/läsa/kommunicera muntligt behöver våra elever lära sig/förstå…

2. Ta fram ett underlag för att förstå elevens behov av återkoppling bättre. Det kan ni göra genom att observera eleverna.

Här är förslag på en arbetsgång. Exempel på hur en elevintervju och observation kan gå till finns i filmen och fördjupningstexten i modulen om kollegialt lärande.

  • Gör tillsammans ett intervjuunderlag med 2-3 frågor som ger er en bild av hur eleverna brukar uppfatta och agera på den återkoppling ni ger på t ex prov och olika typer av elevtexter. 
  • Gör ett observationsschema som visar vad och hur eleverna uppfattar och hur de agerar på den form av feedback som ni vill utforska. Observationen är ett viktigt komplement till intervjuerna eftersom de visar praktiskt vad eleverna faktiskt kan eller behöver. 
  • Tillfråga ett litet antal elever om att delta i observationen, gärna på modersmål om det behövs. Förklara att syftet är att planera er undervisning och att det inte är ett test. 
  • Ta fram uppgifter, exempelvis texter, som de här eleverna producerat. 
  • Genomför intervjun enskilt. Ta därefter fram elevtexten och ge feedback på den på det sätt du brukar eller utifrån någon metod för återkoppling som du vill utforska mer. Be dem förklara om och hur de uppfattar din feedback, hur de tycker att den fungerar och be dem sedan bearbeta sin text utifrån återkopplingen.
    Notera i observationsschemat hur eleven uppfattar återkopplingen och går till väga för att bearbeta texten och fundera sedan på vad eleven behöver för att i högre grad ta till sig och agera på din feedback. 

3. Diskutera tillsammans:

  • Vad behöver ni som arbetslag veta mer om eller hitta nya metoder för om ni ska kunna svara på de elevbehov som ni har sett? 
  • Behöver ni resurser som ni inte har idag? 
  • Behöver ni stöd eller fortbildning inom något särskilt fält? 
  • Hur kan ni gå vidare med det?

4. Hur organiserar ni en fortbildning som svarar på era behov? Vilken litteratur behöver ni läsa?  

5. När ni har läst och utforskat och funnit modeller som kan hjälpa er att möta elevbehovet: Ta ett gemensamt beslut om en eller några förändringar som ni ska genomföra när det gäller bedömning och återkoppling för lärande. Vad är det för nya erfarenheter ni vill ge eleverna för att de ska få ökade chanser att nå målen med er hjälp?

6. Hur mäter ni effekt på elevernas lärande?

  • Hur lång tid behöver ni på er för att genomföra förändringarna och iaktta elevernas lärande – en vecka eller 3-4 månader?
  • Hur mäter ni vilken effekt er förändrade undervisning har på elevernas lärande? Tips: gör samma elevintervjuer och observationer som tidigare och analysera eventuella förändringar. 
  • Vad drar ni för slutsatser av effektmätningen? Har eleverna lärt sig mer och snabbare och hur kan ni i så fall implementera förändringarna så de blir en del av ert reguljära arbete? Ser ni inte önskade förändringar? Tänk till igen och testa nya förändringar som kan fungera bättre.

Relaterade moduler

I den här modulen möter ni sfi-arbetslag och studie- och yrkesvägledare som samarbetar för att stärka elevernas möjligheter att formulera och fatta välgrundade beslut i fråga om vidare studier och yrkesliv.

Rulla till toppen