Systematiskt kvalitetsarbete
Är du nyfiken på hur andra rektorer eller utbildningsledare arbetar för att bygga upp ett systematiskt kvalitetsarbete som verkligen påverkar sfi-elevens lärande och motivation? Här får du del av erfarenheter från rektorskollegor som tagit viktiga steg tillsammans med medarbetarna i sina sfi-verksamheter.
Innehåll
Om modulen
I den här modulen får du exempel på lärandeprocesser som kompletterar och fördjupar bilden av vad kvalitet är i förhållande till generella mått och statistik som brukar efterfrågas inom andra skolformer.
Fokus i modulen ligger på de delar av kvalitetsarbetet som rör det pedagogiska arbetet och rektors ansvar för det, exempelvis ansvaret för att lärarnas undervisning är anpassad efter elevernas förutsättningar, intressen och mål.
Ett tips är att tillsammans med ditt arbetslag arbeta med modulen Att lära av och med kollegorna i arbetslaget (för sfi) respektive Lärares lärande och samarbete på kombinationsutbildning i portalen för arbetslag.
Filmerna är framtagna i Göteborgsregionen inom EU-finansierade projektet InVäst 2016-2019.
Film: Att driva kvalitetsarbete på sfi
I filmen intervjuas Nomi Madolo, rektor för vuxenutbildningen i Partille kommun, av Jenny Hostetter. Hon beskriver det systematiska kvalitetsarbetet på sfi och övriga vux utifrån två olika aspekter; kvalitetsmått från statistik samt processer och elevdialog för utveckling och lärande. Hon resonerar om fördelarna med fokusgruppsintervjuer i förhållande till enkäter för att fånga upp elevernas åsikter om utbildningen och ger även exempel på hur hon som rektor tar fasta på elevernas behov när hon leder lärarna i pedagogiskt utvecklingsarbete.
Nomi Madolo talar om följande aspekter av elevkartläggningen:
- Utvecklingsprocesser och dialog kompletterar kvalitetsmåtten
- Klassrumsbesök kopplade till resultatuppföljningen
- Kollegialt lärande med fokus på dokumenterade elevbehov
- Prövande arbetssätt i tvålärarsystem
- Elevers delaktighet i kvalitetsarbetet
- Utvärderande intervjuer med stöd på modersmål
- Systematiskt kvalitetsarbete i årshjul och scheman
Studiematerial om att leda kvalitetsarbete med elevfokus
Här finns frågor som kan stödja en ledningsgrupps arbete med systematiskt kvalitetsarbete. Frågorna kan vara stöttande även för en enskild rektor, men instruktionen är utformad för en ledningsgrupp.
Ett förslag på arbetsgång är att ni först besvarar frågorna skriftligt och individuellt och sedan skickar ordet runt och delger varandra era tankar. Ni kan också intervjua varandra i par med hjälp av frågorna.
De inledande frågorna hjälper er att gemensamt formulera nuläge och önskeläge.
Fördjupningsuppgifterna är formulerade för att sätta igång processer som leder till beslut och förändring. De kräver tid och behöver följas upp i praktiskt arbete och gemensamma möten. Finns det möjlighet så kan det vara bra att ha en extern handledare som leder processarbetet.
A. Inledande frågor
1. Hur beskriver du kvalitetsarbetet på skolan idag?
a. Vad tänker du själv?
b. Hur uppfattar du att personalen ser på kvalitetsarbetet på skolan? Finns pågående processer bland personalen som leder till att kvaliteten höjs i förhållande till elevernas möjligheter att lära, till exempel processer för kollegialt lärande eller för ökad elevdemokrati? Hur beskriver du dem?
c. Vad tror du är brister och förtjänster med kvalitetsarbetet idag utifrån vad som gynnar eleverna? Fångas elevernas upplevelse av utbildningen upp? Innebär kvalitetsarbetet att elevernas behov i förhållande till både läroplanens och kursplanens mål regelbundet uppmärksammas?
Om ja, mynnar kvalitetsarbetet ut i att verksamheten anpassas till kartlagda elevbehov – till exempel genom förändringar av lärarnas undervisning eller i skolans likabehandlingsarbete?
2. Hur tänker du dig att ett bra och systematiskt kvalitetsarbete skulle kunna se ut i er sfi-verksamhet? Vilket underlag behöver ni samla in för att få nödvändig kunskap om kvaliteten på utbildningen? Vilka långsiktiga processer skulle du vilja iscensätta i er verksamhet? Hur tycker du att kvalitetsarbetet ska organiseras och användas i organisationen för att gynna elevernas lärande?
3. Vilka svårigheter ser du när det gäller att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet för skolledning, personal och elever? Vilka hinder finns för att utveckla det? Vilka hinder finns för att det ska bli hållbart? Vilka ytterligare frågor eller diskussioner tror du dyker upp längs vägen?
4. Vad tror du krävs när det gäller agerande/beslut/resurser/kompetensutveckling för att skolan ska utveckla sitt kvalitetsarbete? Vad behöver ni i skolledningen, till exempel handledning för att hantera svårigheter med att få alla lärare att delta i lärande processer? Vad behöver lärarna? Vad behöver eleverna?
B. Agerande
Om ni har besvarat frågorna 1-4 enskilt så har var och en av er formulerat ett nuläge och ett önskeläge. Ni har också formulerat vilka hinder och resurser som kan krävas för att nå önskeläget.
Se till att ha gott om tid när ni delger varandra era tankar. Skicka ordet runt och avsätt tid för efterföljande diskussioner kring varje fråga. Under tiden spaltar ni upp det ni kan enas kring när det gäller nuläget respektive önskeläget.
Formulera därefter gemensamt en så konkret lista som möjligt kring hur ni skulle behöva agera för att nå från det nuläge ni beskriver gemensamt till det önskeläge ni kan enas om. Den här listan kan ni återkomma till vid flera möten. Den fungerar bäst om den är så konkret att det framgår när saker ska göras och vem av er som har ansvar för att göra det eller följa upp det som ska göras. Ni finner exempel på agerandelista i fördjupningstexten i den här modulen.
C. Fördjupningsuppgifter
Se filmen (ovan) med Nomi Madolo tillsammans. Skriv upp tankar och frågor. Gå varvet runt och diskutera varandras anteckningar.
Välj ut någon som för mötesprotokoll. Fundera på följande frågor tillsammans:
1. Nomi Madolo förklarar att förvaltningen för vuxenutbildningen i Partille har förväntningar på att rektor kan redovisa kvalitet dels genom underlag i form av statistik (gemensamma för alla skolformer) och dels i form av beskrivningar av lärande processer, till exempel med undervisande personal.
a. Hur beskriver ni de förväntningar som huvudman har på er när det gäller statistik för sfi? Finns det andra förväntningar på er från huvudman när det gäller kvalitetsarbetet? Finns det något ni skulle önska att de frågade efter, för att förtydliga bilden av kvaliteten i er verksamhet? Hur kan ni i så fall förmedla det till huvudman?
b. Vilken statistik samlar ni som ledningsgrupp in regelbundet? Vissa mått och tal är mer entydiga och användbara i till exempel grundskola och gymnasieskola än på sfi, exempelvis frånvaro och betygsnivå. Vilken statistik är viktig för ett samtal om kvalitet på sfi, anser ni? Vad är inte så meningsfullt att samla in? Saknar ni viktigt statistik, till exempel statistik över vilka elever utifrån exempelvis kön och studieväg som har mer och mindre tillgång till studie- och yrkesvägledningssamtal?
c. Diskutera vilka processer som skulle kunna vara viktiga för kvaliteten i undervisningen på sfi. Se över er agerandelista ovan. Har ni tagit steg eller beslut för att upprätta och utveckla de processer som ni vill ha pågående i verksamheten?
2. Nomi Madolo ger exempel på hur hon som rektor följer upp kvalitetsarbetet genom att besöka lektioner och föra samtal med lärare om hur de arbetar utifrån kartlagda elevbehov. Det är inte självklart att en sådan återkoppling från kvalitetsarbetet på ledningsnivå ges till lärarna eller annan pedagogisk personal. Hur ser det ut i er verksamhet? Vad fungerar och vad skulle behöva utvecklas när det gäller den återkopplingen? I vilka situationer sker en tydlig dialog mellan ledning och lärare om kvalitet? Är lärarna med och utvärderar verksamhetens kvalitetsarbete?
3. I Partilles sfi-verksamhet kompletteras elevenkäter med fokusgruppsintervjuer; intervjuer med ett urval elever där temat och frågorna är noggrant valda för att ge information från eleverna kring behov eller frågor som är viktiga för kvalitetsarbetet. Samtalen kräver tid och ibland även stöd på modersmål, men här beskrivs sådana intervjuer som ett viktigt komplement till enkätundersökningar.
a. Vilka frågor skulle ni som ledning vilja ha svar på från eleverna? Vilka upplevelser och behov hos eleverna skulle ni vilja kartlägga? Vilka av dessa är så pass entydiga att de kan besvaras i en enkät? Vilka skulle bättre besvaras genom fokusgruppsintervju?
b. Hur skulle ni gå tillväga för att genomföra fokusgruppsintervjuer inom ert systematiska kvalitetsarbete? På vilka modersmål har ni tillgång till stöd eller tolk inom eller utom verksamheten? Är behoven olika på olika studievägar och vilken studieväg är mest angelägen att nå just nu?
c. Vem i organisationen är bäst lämpad att hålla i fokusgruppsintervjuer? Vem eller vilka har ansvar för att följa upp resultaten från såväl enkätundersökning som intervjuer – och vem leder sammanställningen av underlaget vidare till analys, beslut och agerande? I vilket forum fattas sådana beslut och när sker det?
Fördjupningstext
Inledning
Hur kan kvalitetsarbetet utvecklas och systematiseras för att stödja elevernas lärande på sfi? Här ges en översikt över utvecklingsarbete med systematiskt kvalitetsarbete inom InVäst ur ett ledningsperspektiv.
Genom projektet InVäst har ett tiotal rektorer, utbildningsledare, samordnare och förstelärare inom sfi i Göteborgsregionen fått stöd av en regional processledare för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Valet av det här utvecklingsområdet gjordes av ledningsgruppen och/eller av den pedagogiska personalen.
Samtliga verksamheter förväntades även innan projektet att svara på kvalitetskrav från flera håll, exempelvis från politisk nämnd, från förvaltning i samband med granskningar kopplade till upphandling och från Folkbildningsrådet. Kvalitetskraven har haft olika hänsyn och varit i skilda grad anpassade till just sfi-utbildningens förutsättningar. Exempel på det är att den statistik som efterfrågas ibland är densamma för sfi som för grundskola och gymnasieskola, trots att exempelvis frånvarotal och betygsgrad inte är lika tydligt förknippat med med kvalitet på sfi som i skolformer för barn och unga.
Processen med kvalitetsarbetet inom InVäst
I det kvalitetsarbete som beskrivs i den här fördjupningstexten har rektorer och andra aktörer fokuserat på elevers lärande och koppling till forskning och beprövad erfarenhet just utifrån perspektiv som är centrala på sfi: vuxenperspektiv, andraspråksinlärning och individanpassning utifrån exempelvis yrkesmål.
De processträffar som genomförts för att ge stöttning i systematiskt kvalitetsarbete har anpassats efter vilka tider och behov som funnits för varje verksamhets ledningsgrupp. Oftast har den inneburit en träff i månaden under cirka ett års tid med strukturerade samtal, workshop och gemensam läsning inom ledningsgruppen under ledning av den regionala processledaren.
Syftet har bland annat varit att verksamheterna ska granska sitt nuvarande kvalitetsarbete kritiskt utifrån elevperspektiv, studera styrdokument, stödmaterial och forskning. En målsättning har varit att rektorer och utbildningsledare ska fatta och implementera beslut som bidrar till elevdelaktighet och individanpassning av former och innehåll på utbildningen som helhet och i undervisningen i synnerhet.
Om processledaren
Den regionala/externa processledarens roll i förhållande till sfi-verksamheternas ledningsgrupper har bestått i att hålla den röda tråden genom processen. Processledaren har ställt frågor och iscensatt dialog inom verksamheten genom samtalsövningar och ordfördelning samt skapat och hållit i en struktur där samtalen leder vidare till underlag för beslut, agerande och implementering.
Att ta fram lästips och presentera stödmaterial och forskning har också varit en del av processledarens roll.
I följande text finns exempel på vad rektorer, utbildningsledare och processledare har planerat, lärt och åstadkommit under processen. Texten följer en vanlig struktur för ett kvalitetshjul i form av frågor i fyra steg:
- Var är vi?
- Vart ska vi?
- Hur gör vi?
- Hur blev det?
Se exempelvis Handledning för skolledare i systematiskt kvalitetsarbete på sfi (Göteborgsregionen 2015): http://www.grint.se/sites/default/files/GRINT%20Handledning%202015_korrKJ.pdf)
Här är exempel på förutsättningar som rektor/ledningsgrupp kan behöva skapa för att sedan ta sig an de olika stegen:
Upprätta en ledningsgrupp som kan diskutera och hitta lösningar tillsammans. Är man ensam rektor kan det vara bra att forma en ledningsgrupp för processen tillsammans med exempelvis förstelärare eller arbetslagsledare.
Vik regelbundna mötestider i ledningsgruppen för arbetet med de olika stegen.
Var som rektor/ledningsgrupp medvetna om era styrkor och svagheter när det gäller kompetens kring till exempel att leda lärprocesser för lärare eller att hålla i fokusgruppsintervjuer. Har ledningsgruppen tillräcklig kunskap eller tillräckligt med tid att avsätta för att läsa på – eller behövs extern hjälp, t ex från regionala resurser inom skolutveckling eller från Nationellt centrum för svenska som andraspråk?
Steg 1: Vad är nuläget? Hur beskriver vi vår verksamhets resultat idag utifrån elevernas lärande och möjligheter att lyckas på sfi-utbildningen?
Steg 1 och 2 i den här processbeskrivningen handlar om att som ledningsgrupp formulera ett underlag för eventuella beslut om förändringar.
I det första steget har ledningsgrupper inom InVäst beskrivit hur kvalitetsarbetet fungerar i nuläget och i vilken mån det är kopplat till elevernas behov och studieframgång.
Här är exempel på vad ledning och processledare gjort i det här steget:
- Intervjuer kring nuläget.
De olika medarbetarna i ledningsgruppen har intervjuat varandra för att fånga upp åsikter och upplevelser av resurser, behov och brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Intervjun har ofta gjorts i par så att en har ställt frågorna och dokumenterat den andras svar och därefter har man bytt roller så att alla besvarar alla frågor. Frågorna har handlat om i vilken mån kvalitetsarbetet som bedrivs verkligen fångar upp elevernas behov och resultat och huruvida det leder till att verksamheten utvecklas och anpassas för att stärka elevernas möjlighet att nå utbildningens mål. Exempel på frågeunderlag med elevfokus finns i studiehandledningen i den här modulen. Frågorna kan även omfatta resurser och brister i huvudmans kvalitetsarbete.
- Summering av ledningsgruppens upplevelser av nuläget.
Vari består kvalitetsarbetet idag? Vad är det för underlag vi samlar in? Är det relevant i förhållande till elevernas behov och möjligheter att lära? Vad leder det till? Driver vi lärandeprocesser som bör finnas med i en beskrivning av kvalitet i vår verksamhet?Ledningsgrupper har samlat sina intervjusvar i form av listor för att få en gemensam bild. I den här fasen är det viktigt att ringa in vad som behöver följas upp. En brist som flera ledningsgrupper har sett är exempelvis att de genomför och sammanställer enkäter eller intervjuer med elever, men att de sedan inte analyserar resultaten inför förändringsarbete. Olika studievägars särskilda behov när det gäller elevdelaktighet är en annan aspekt som kan behöva undersökas ytterligare. Flera ledningsgrupper har även frågat efter stöttning när det gäller att driva förändringsarbete med den pedagogiska personalen i fråga om själva undervisningen. Det har också hänt att ledningsgruppen kunnat konstatera att de faktiskt inte vet tillräckligt om vad det är för undervisning eleverna får i deras verksamhet.
Här följer en lista över nuläge med exempel från olika ledningsgrupper:
Nuläge
- Fokusgruppsintervjuer på modersmål genomförs regelbundet med eleverna och uppdraget är bundet till förstelärarens tjänst.
- En del lärare oroas av att ledningen genomför utvärderande intervjuer med eleverna.
- Intervjuerna följer en tydlig struktur och vi tar beslut gemensamt om vilka frågor som är aktuella.
- Uppföljning saknas av fokusgruppsintervjuerna.
- Klassråd och elevråd finns – uppföljning görs ibland.
- Struktur saknas för att jobba kollegialt utifrån ett utforskande perspektiv.
- Redovisning av elevers progression görs regelbundet.
- Struktur för att följa upp elevernas progression över tid saknas.
- En del elever har så många lärare att det kan vara svårt att få en samlad bild.
- Samverkan med andra myndigheter utifrån elevers och familjers perspektiv funkar bra.
- Lärarna har inte samsyn kring sin profession, kring vad som är framgångsrika former och kvalitativt innehåll.
- Vi har inte riktigt samsyn kring vad som är kvalitet på sfi.
- Lärarna saknar tillfällen att mötas i mindre arbetsgrupper kring studievägar, många har undervisning i flera studievägar och blir splittrade.
- Organisatoriska frågor/problem stjäl mötestid från pedagogiska samtal.
- Otydlig arbetsfördelning inom ledningsgruppen när det gäller kvalitetsarbetet. Vem har ansvar för vad?
- Digitalt verktyg för utvärdering finns, men fungerar inte alltid för eleverna.
Steg 2: Vad behöver vi som rektorer/utbildningsledare veta och lära oss mer om för att möta elevers och lärares behov i fråga om elevkartläggningen i vår verksamhet?
I steg 2 är det tid att se över sitt eget behov av lärande och påminna sig utbildningens uppdrag när det gäller kvalitetsarbetet.
Nedan följer exempel på material och lärande som processledare och ledningsgrupper arbetat med i det här steget. En vanlig form för det arbetet är att var och en skriver läslogg och lyfter fram aspekter som har betydelse i det egna arbetet och krav som behöver mötas.
- Gemensam läsning av rektors ansvar i Vuxenutbildningsförordningen samt Skolverkets stödmaterial för kvalitetsarbete, se exempelvis https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-arbete-i-skola-och-forskola/systematiskt-kvalitetsarbete-i-skola-och-forskola.
- Gemensam diskussion om vad individanpassad undervisning är, utifrån Skolinspektionens granskning av sfi från 2018: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2018/sfi/svenska-for-invandrare_kvalitetsgranskning-2018_-skolinspektionen.pdf
Filmen om arbetslaget på Folkuniversitetet i modulen för arbetslag om kollegialt lärande har också använts som underlag för samtal om individanpassning av undervisningen.
- Samtal om kvalitetsarbetets olika aspekter utifrån intervjufilmen med Nomi Madolo i den här modulen. I studiehandledningen finns underlag för reflektion utifrån filmen.
I Boken om sfi av Harstad/Hostetter finns ett kapitel om att utvärdera och utveckla sfi. Där diskuteras användning av enkät respektive fokusgruppsintervjuer och tre vanliga utvecklingsbehov på sfi beskrivs närmare.
Åsa Hirsch beskriver i ett kapitel om systematiskt kvalitetsarbete i boken Formativ undervisning hur man får bredd och djup i bilden av kvalitet samt hur övergripande kommunenkäter kan leda vidare till identifikation av lokala behov. Rektorer och utbildningsledare inom InVäst har även läst hennes genomgång i samma bok om likvärdighet i förhållande till elevers möjlighet att lära – OTL, opportunity to learn.
- Gemensam läsning av läroplanen och diskrimineringslagen som grund för samtal om verksamhetens värdegrundsarbete och likabehandlingsarbete. I Harstad/Hostetters Boken om sfi finns ett kapitel som handlar om inkluderande perspektiv på sfi och om att leda skolans arbete i de här avseendena.
Mer material för skolan finns på Diskrimineringsombudsmannens hemsida. Lärarhandledningen Hur gör jag? innehåller teorigenomgångar och metoder för kartläggning och lektionsupplägg på sfi, bland annat utifrån perspektiv på likabehandling och icke-diskriminering: https://www.srhr.se/sites/default/files/Hur%20go%CC%88r%20jag_0.pdf
- Reflektioner kring lärares lärande – och identifikation av vanligt förekommande reaktioner och känslor som kan uppstå i gemensamma lärandeprocesser i ett arbetslag. Här har Helen Timperleys texter om professionellt lärande och processledning använts, se exempelvis avsnitt 5ff i sammanställningen Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling: file:///Users/grutbildning30/Downloads/Forskning-i-korthet-2013-1%20(9).pdf
Steg 3: Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i kvalitetsarbetet? Hur och när implementerar vi besluten?
I steg 3 summeras först och främst de tidigare stegen. Nuläget som beskrivits i steg 1 jämförs med det önskeläge som forskning och styrdokument format i steg 2. Därefter tar ledningen beslut om vilken eller vilka förändringar som ska prioriteras.
Behövs mer information om elevernas progression? Behöver vi veta mer om lärarnas metoder i undervisningen? Vilka tänkbara metoder väljer vi för det, till exempel fokusgruppsintervjuer med elever, frågeunderlag för samtal på arbetslagsmöten med uppföljning i form av mötesprotokoll, klassrumsbesök med uppföljning?
Behöver vi skapa ett kvalitetshjul som beskriver de olika händelser och processer som ingår i kvalitetsarbetet? Behöver vi addera något till det årshjul vi redan har? Besluten konkretiseras i agerande och ansvarsfördelning – och därefter genomförs förändringarna. Det mest centrala i det här steget är att inte tappa fokus på eleverna.
Här följer exempel på beslut och agerande från ledningsgrupper inom sfi i Göteborgsregionen:
Agerande
- Utforma ett årshjul med både kvantitativt perspektiv och beskrivning av lärandeprocesser i verksamheten.
- Fokusgruppsintervjuer på modersmål med ett urval elever ska läggas kvartalsvis i årshjulet
- Lärarna ska göras delaktiga i fokusgruppsintervjuerna
- Insamling av data ska göras i fråga om lärsträcka per elev, avhopp och skäl till avhopp, praktik mm.
- Tillfällen för analys ska läggas in i årshjulet för ovanstående för att ringa in utvecklingsbehov för det pedagogiska arbetet.
- Vi initierar utvecklingsprocesser (ledning/lärare) i kollegialt lärande och dokumenterar dessa i kvalitetsarbetet
- Vi ska ta fram riktlinjer och underlag till lärarna för progressionssamtal med eleverna. Ledord: eleven ska äga sitt lärande, få framåtsyftande feedback.
- Beslut om ansvarsfördelning ska tas inom ledningsgruppen: Vem fattar beslut om pedagogisk planering? Hur förmedlas besluten om vad som ska göras/rapporteras in till den pedagogiska personalen?
- Vi ska tydliggöra våra olika former av möten och avsätta tid för pedagogisk utveckling i mötestiden. Förslag: två timmar varannan måndag.
- Lära nya mötesformer/ordfördelningsknep för pedagogiska möten.
Exempel på kollegiala lärandeprocesser på sfi finns i filmen om kollegialt lärande för rektor samt filmen för arbetslag.
Här finns exempel från Partille kommun på:
Exemplen har tagits fram utan medverkan från InVäst, men nämns i filmade intervjun med Nomi Madolo i den här modulen.
Steg 4: Systematik och hållbarhet i kvalitetsarbetet
Steg 4 handlar om att göra kvalitetsarbetet systematiskt. Årshjul är ett exempel på metod, men det är svårt att tydliggöra alla processer på årsbasis.
Här är några exempel på beslut från ledningsgrupper som kan bidra till att göra kvalitetsarbetet hållbart och systematiskt:
- Ansvar för olika delar i kvalitetsarbetet kopplas till tjänster, inte till enskilda individer som kan komma och gå i organisationen.
- Tid för pedagogiska möten, utvecklingssamtal med elever, fokusgruppsintervjuer och dylikt läggs i lärarnas schema och tydliggörs i tjänstebeskrivningar.
- Nya anställda introduceras i riktlinjer, rutiner och material och introduktionen följs upp genom exempelvis mentorsstöd.
- Rektor säkerställer att riktlinjer och strukturer efterlevs genom intervjuer, besök i arbetslagen och i undervisningen.
- Arbetslaget är organiserat så att de lärare och studiehandledare som samarbetar kring en elevgrupp kontinuerligt får tid, stöd och utmaningar för att dra slutsatser och anpassa sitt arbete efter de resultat kvalitetsarbetet tydliggör för just den elevgruppen.
I den här modulen möter ni sfi-arbetslag och studie- och yrkesvägledare som samarbetar för att stärka elevernas möjligheter att formulera och fatta välgrundade beslut i fråga om vidare studier och yrkesliv.