Fördjupningstext om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på yrkesutbildning

Innehåll

Inledning

Steg 1
Att dokumentera elevernas behov av lärande som underlag för samplanering

Steg 2
Att gemensamt välja lärandemål utifrån elevbehov inför undervisningen

Steg 3
Planera undervisning utifrån Cummins fyrfältare

Läs mer

---

Inledning

Vilken stöttning kan sfi-elever på yrkesutbildning behöva för att både nå målen i kunskapskraven och möta kraven på kommunikation och yrkeskompetens på en arbetsplats? Hur kan språklärare och yrkeslärare samarbeta för att skapa en undervisning som ger eleverna förutsättningar att förstå och lära sig?

Inom projektet InVäst har ett 50-tal deltagare följt en utbildningsserie för pedagogisk personal på yrkesutbildning med språkstöd. Yrkeslärare, språklärare och studiehandledare med elevernas modersmål har utgjort huvuddelen av deltagarna. Ett antal rektorer och utbildningsledare har också följt utbildningsserien.

Träffarna har letts av processledare från InVäst och byggt på aktuella modeller och metoder för undervisning samt erfarenhetsutbyte utifrån uppgifter som deltagarna arbetat med mellan träffarna.

Det som föranledde utbildningsserien var att många yrkesutbildningar med språkstöd startat i regionen de senaste åren och att lärare och rektorer identifierat behov av kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte för personal som arbetar med de pågående och nya utbildningspaketen.

Här är några exempel på sådana behov: 

• Behov av att ytterligare utveckla (organiseringen av) samarbetet mellan språk- och yrkeslärare.
• Behov av stärkt dialog och erfarenhetsutbyte mellan pågående yrkesutbildningar och inför starten av fler yrkesutbildningar.
• Efterfrågan på läromedel.
• Behov av organisering och mer kunskap kring språkstödets roll.
• Behov av att möta nya digitala lärandemål inom vuxenutbildningen.

Innehåll i modulen

Materialet i den här modulen syftar till att stärka verksamheter i förhållande till behoven ovan och bygger på erfarenheterna från utbildningsserien och från ett samarbete mellan InVäst och Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Här återspeglas också det processtöd som det filmade arbetslaget i den här modulen fick inför och under filminspelningen. Processtödet omfattade för lärarna träning i att dokumentera elevens behov av lärande, att ha stöttande dialog med eleverna och att planera undervisning som stärker elevernas förståelse och språkanvändning inför utmanande lärandemål.

För ledningsgruppen inbegrep processtödet samtal om strukturer som hjälper arbetslaget att kartlägga elevers kompetenser/behov inför undervisningsplanering med styrdokument i både språk och yrkesämne. Ledningsgruppen reflekterade också över förutsättningar för arbetslagets samarbete. En sådan förutsättning är gemensam mötestid.

Andra förutsättningar kan vara att ledningen utmanar lärarnas befintliga undervisning genom tydliga uppdrag och återkoppling från möten, samt att rektor eller utbildningsledare erbjuder tillräcklig stöttning inför beslut och förändringar i undervisningen.

Mer om detta finns att ta del av i modulen för rektorer och utbildningsledare om att leda kollegialt lärande samt modulen om att leda arbetet med kartläggning.

Kunskap i modulen

När ni i ert arbetslag har tagit del av den här fördjupningstexten vet ni mer om hur arbetslag inom InVäst har utvecklat sitt arbete på yrkesutbildningar för elever med svenska som andraspråk. Ni har fått modeller som stöd för samarbete kring undervisningsplanering samt metoder för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt från forskning och beprövad erfarenhet.

Tillsammans med filmerna och övrigt material på den här modulen ger de här exemplen stöd för er som vill arbeta gemensamt och utveckla elevernas lärande på ett metodiskt sätt.

Övrig info

Processledningen och rekommendationerna är delvis baserade på en didaktisk modell som tagits fram av Nationellt centrum för svenska som andraspråk i ett utvecklingsprojekt (YFI) med vuxenutbildning och yrkesgymnasium i Stockholms stad. Se länk för mer information: https://www.andrasprak.su.se/publikationer/nationellt-centrums-övriga-publikationer/yrkesutbildning-för-invandrare-ett-didaktiskt-utvecklingsprojekt-1.382791

Modellen bygger på Jim Cummins fyrfältare för undervisning som både stöttar och utmanar eleverna. Modellen presenteras närmare i denna text i Steg 3. I de närmast följande avsnitten beskrivs i två steg hur samarbetet mellan yrkeslärare och språklärare kan stärkas samtidigt som undervisningen individanpassas utifrån elevers behov och erfarenheter.

Steg 1: Att dokumentera elevernas behov av lärande som underlag för samplanering

Vilken information om varje elevs lärande samlar vi in i undervisningen? Hur kan språk- och yrkeslärare samarbeta genom att utgå från sådan dokumentation i gemensam undervisningsplanering?

Att samarbetet behöver fungera bra mellan yrkeslärare, språklärare och studiehandledare för att eleverna ska få goda förutsättningar att lära, det har framkommit inom InVäst och andra utvecklingssatsningar inom yrkesutbildning för elever med svenska som andraspråk.

Personal på Göteborgsregionens yrkesutbildningar med språkstöd fick svara på frågan: Vad på utbildningen behöver utvecklas för att eleverna ska klara jobbet bra?

Här är ett urval av svaren:

• Öppenhet mellan kollegor och mellan elever.
• Kollegialt lärande.
• Mer tid för att utveckla undervisningsmaterial.
• Samarbete/dialog yrke + sva.
• Mer användning av språkstöd/studiehandledare på modersmål.
• Yrkesläraren ska vara intresserad av språket och varierande undervisningsmetoder.
• Tala-läsa-skriva-lyssna.
• Integrerad undervisning.

Hur det här samarbetet mellan studiehandledare, språklärare och yrkeslärare skapas och systematiseras är en viktig fråga.

Så kan samarbetet utvecklas

Rekommendationen från processledarna inom InVäst är att bygga samarbetet utifrån dokumentation i film eller foto av elevers kompetens och behov i ett visst moment. Eleverna dokumenteras exempelvis då de genomför och muntligt kommenterar ett praktiskt moment i köket, verkstan eller i ett rollspel. Dokumentationen blir sedan utgångspunkten för arbetslagets gemensamma analys inför planering av undervisningen.

Fotona/filmen visar lärarna vilka konkreta lärandemål de behöver sätta upp för eleverna i kommande undervisning och via film får språklärare och studiehandledare hjälp att se hur tätt sammankopplat språket är med yrkesmomenten.

Exempelvis kan filmerna visa att det inte räcker för eleven att kunna utföra ett moment praktiskt. Eleven behöver kunna använda språket för att ge och ta instruktioner, för att göra sig förstådd i samarbetet med kollegor och i kontakt med kund eller vårdtagare.

Den här modellen beskrivs med hjälp av filmklipp i den tidigare nämnda rapporten från Nationellt centrum för svenska som andraspråk om YFI-projektet: http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.382792.1524165322!/menu/standard/file/Didaktisk%20modell%20YFI%20NC.pdf

Utifrån filmen: Att ge stöttning i språk och yrke

Modellen med dokumentation och analys i arbetslaget visas också på ett tydligt sätt i inledningen till filmen från utbildningspaketet Mekaniker tunga fordon i den här modulen. 

Där sitter kollegorna tillsammans och ser på en filmad sekvens där elever kommenterar ett visst moment från verkstan. Både språkläraren och yrkesläraren kan dra slutsatser av dokumentationen.

Eleven klarar det tekniska momentet, men behöver lära sig ergonomi så snabbt som möjligt för att inte riskera att skada sig. Eleven klarar även flera specifika yrkesord, men behöver lära sig sambandsord och att uttrycka sig med en utvecklad meningsbyggnad för att gör sig förstådd när han kommenterar sitt arbete. Eleven behöver också träna specifikt på vissa termer – som medsols och motsols.

Utifrån analysen tar lärarna beslut och sätter upp nya lärandemål tillsammans, väljer metod och moment som utvecklar både yrkesfärdigheter och språk.

På den inledande träffen inom InVästs utbildningsserie fick deltagarna reflektera över följande citat från en artikel inom YFI-projektet:

Läs texten, stryk under och notera vad du tänker under läsningen!

Citat ur artikel om Yfi från forskare och handledare på Nationellt centrum

”Som tidigare nämnts fungerade inte kursplanerna som gränsobjekt [1] mellan språk- och yrkeslärarna. Däremot fungerade bevisligen filmer/foton som gränsobjekt för samplanering och -bedömning. Filmer/foton av elever synliggjorde och konkretiserade lärandemål för såväl språk- som yrkesutbildningen. Filmerna satte fokus på hur tätt elevernas förståelse för yrket och språket i yrket hänger samman, vilket ökade möjligheterna till lärande och samarbete mellan lärarna. (…)

Vad gäller fokus på yrkesrelaterade språkfärdigheter kunde språkläraren i klassrummet använda film/foto från verkstaden för individualisering av strukturerad träning. För vissa elever kunde bildsekvenser användas för att benämna redskap, material, verbprocesser och träna uttal. De mer avancerade kunde, utifrån samma bildsekvens, träna på att redovisa tillverkningsprocessen eller formulera fördjupande frågor till yrkesläraren.

För utveckling av yrkeskunskaper kunde yrkesläraren använda samma film-/bildsekvens för elevernas reflektion över de val som styrt arbetsprocesserna och över resultatet, t.ex. det färdiga förrådets byggnadstekniska kvalitet. Samma material kunde också användas för undervisning inom olika teman såsom ergonomi och säkerhet. Genom att man först noga bearbetat konkreta yrkessituationer kunde yrkesundervisningen efterhand använda läromedelstexter som inledningsvis var på för avancerad språklig nivå.”

---

[1] Gränsobjekt – här betyder det ungefär: material/underlag som hjälper igång samarbetet mellan yrkeslärare och språklärare, som kopplar ihop yrkesundervisning och språkundervisning

Kartläggning viktigare än kursplan

Av citatet ovan framgår att kursplaner inte har visat sig vara funktionella som utgångspunkt för samarbetet mellan yrkeslärare och språklärare, enligt studien. Arbetslag med ett fungerande samarbete, har istället det gemensamt att de tydligt kartlägger och utgår från elevens behov av undervisning.

Följande uppgift delades ut till lärare och studiehandledare i InVästs utbildningsserie. Poängen med uppgiften var att testa modellen från Nationellt centrum för svenska som andraspråk genom att dokumentera eleverna, för att sedan få stöd på nästa utbildningsträff för att planera nästa undervisningssteg:

Uppgift att utföra i samarbete inför 11/4: Filma era elever i ett yrkesmoment

Steg 1: Välj ett aktuellt yrkesmoment som eleven behöver träna på.

Steg 2: Tillfråga en eller två elever om att filmas/fotograferas. 

Steg 3: Låt eleven genomföra yrkesmomentet och samtidigt kommentera sitt arbete så gott det går. Dokumentera på film och på foto. Lärare samt studiehandledare/språkstöd med elevernas modersmål kan stötta eleven med ord och fraser på filmen.

Steg 4: Ta med er fotoserie och/eller er film i mobilen, läsplattan eller datorn till nästa träff.

Vid nästa kursträff hjälps vi åt att planera det kollegiala samarbetet i undervisningen utifrån era filmer och foton. Då arbetar ni om möjligt med era kollegor.
 

Vem gör vad – en schablon

Yrkesläraren tar huvudansvaret för steg 1 och 2 genom att föreslå lämpliga yrkesmoment, välja elever och planera tid och plats för film/foto. Yrkesläraren har också ansvar för att förklara syftet med filmen för eleven och rigga situationen då yrkesmomentet ska utföras (lokal/utrustning).

Språkläraren och yrkesläraren tar gemensamt beslut om vilket yrkesmoment som ska filmas.

Språkläraren är ansvarig för att filma med exv mobiltelefon och ta med sig film och/eller bildserie nästa gång. Språkläraren observerar också elevens språk vid filmsituationen/foto och tar med anteckningar om det till nästa gång om det hinns med.

Studiehandledare/språkstöd stöttar på modersmål i intervjusituationen. Studiehandledaren/språkstödet är också bäst lämpad att förklara för eleven vad intervjun och filmen är till för: att utveckla undervisningen så att den svarar på elevens behov i yrkesrollen.

Skolledare/rektor är ansvarig för att allt det här blir gjort.

Uppgiften har inom InVäst väckt frågor från lärare som upplever att deras undervisning styrs och begränsas av en färdig struktur och tidsram för utbildningspaketen.

En del lärare upplever att de har små möjligheter att anpassa tidsåtgången för varje kurs efter elevernas behov av undervisning och likaså små möjligheter att välja i vilken ordning olika kurser följer på varandra.

Lärarnas frågor och upplevelser dokumenterades och meddelades vidare till nätverk inom Göteborgsregionen för återkoppling till rektorerna på Yrkesutbildning med språkstöd.

Behov av flexibilitet

Det är tydligt att flera lärare ser behov av en ökad flexibilitet och större delaktighet från lärarnas (och elevernas) sida när det gäller formen på utbildningarna.

Möjliga idéer i det här avseendet från processledarna är att undersöka möjligheterna till flexibilitet när det gäller:

1. Utbildningspaketens längd
2. Att öppna för möjligheten att kurser kan överlappa varandra
3. Samt, inte minst, att kalkylera med mycket tid för de inledande kurserna på utbildningen. Då krävs stöttning i läsförståelse, i studieteknik, i muntliga aktiviteter i yrkesmoment och dokumentation av elevers övriga behov antagligen som allra mest.

Reflektioner

Här är ett urval av reflektioner som arbetet med elevdokumentation och erfarenhetsutbytet vid följande tillfälle väckte hos de deltagande lärarna, studiehandledarna och ledarna:

• Vi har insett värdet av att filma i undervisningen, elevfilmer som ett bra och autentiskt verktyg för lärande. Vikten av kontext och stöttning Viktigt med digital kompetens hos lärare.
• Viktigt att ha avsatt tid för gemensam planering för att kunna prova nya pedagogiska metoder och för att möjliggöra pedagogiska diskussioner
• Viktigt att i större utsträckning utgå från elevernas behov i sin undervisningsplanering.
• Behov av kontinuerlig gemensam planering kring form, innehåll och struktur när det gäller kursernas upplägg.
• Behov av utrymme att samtala och diskutera med andra som arbetar med samma utbildningar för att få idéer och inspiration kring hur den egna verksamheten kan utvecklas.
• Vi behöver praktiska exempel på språk- och ämnesintegrering och hur vi kan inkorporera språkstöd i yrkesämnen.
• Behov av att diskutera hur arbetsplatsförlagt lärande i ännu högre grad kan integreras med moment som ska bedömas.
• Vi behöver exempel på hur vi kan undervisa i gymnasiekurser samtidigt som elevernas svenska ligger på sfi-nivå. Konkreta exempel på hur teoritunga ämnen kan göras kontextbundna och mer lättillgängliga för språkstödselever utifrån det faktum att språkstödselever ska klara vissa teoritunga kurser på 20 veckor.

I följande avsnitt, steg 2 och 3, beskrivs hur utbildningsträffarna och processledningen inom InVäst har svarat på de behov som uttrycktes av lärarna ovan.

Steg 2 ger ett förslag till arbetsgång för att välja lärandemål utifrån både elevbehov och styrdokument i språk och yrkesämne inför undervisningen. Steg 3 beskriver exempel på hur arbetslag utifrån inringade lärandemål har arbetat utifrån Cummins fyrfältare med tre undervisningszoner som erbjuder eleven en stöttande och utmanande undervisning.

---

Steg 2: Att gemensamt välja lärandemål utifrån elevbehov inför undervisningen

Hur kan kunskapskraven i språk- och yrkeskurser kombineras? Vilken roll har läromedlet? Och går det att utgå från elevens behov och samtidigt svara upp till styrdokumentens krav?

Lärandemål är det lärande som läraren föresätter sig att en viss lektion eller en följd av undervisningsmoment ska leda till hos eleverna. Att sätta upp sådana lärandemål och göra dem begripliga för eleverna räknas till de så kallade nyckelstrategierna (Leahy/Wiliam 2015) inom formativ bedömning.

Ytterligare strategier syftar till att följa lärandet så noga som möjligt och ta fram underlag som visar läraren i vilken grad varje elev har nått lärandemålet.

Lärandemål, kunskapskrav och kursplaner

När yrkeslärare och språklärare gemensamt analyserar filmer/foton, eller annan dokumentation som visar elevernas kompetenser och behov av vidare lärande enligt ovan, finner de lärandemål som omfattar såväl språkutvecklande arbete som praktiska förmågor och utvecklad ämnesteoretisk kunskap.

Erfarenheten som beskrivs i rapporten från studien på YFI (Nationellt centrum 2018) är att den typen av samarbete inte lika lätt kommer till stånd om det är kunskapskraven i kursplanerna som lärarna ska försöka länka samman. Så när kommer kursplanerna in i bilden? Att undervisningen svarar upp mot dem är ju elevens rättighet och en viktig del i lärarnas uppdrag.

Inom utbildningsserien i InVäst har arbetslagen dokumenterat ett urval elever i så autentiska situationer som möjligt; i rollspel eller i yrkesmiljöer genom film eller foto. Utifrån en analys av dessa formulerade de möjliga lärandemål för den fortsatta undervisningen.

Här är två utdrag ur deltagarnas analyser utifrån elevdokumentationen:

• Eleven behöver både lära sig säkerhetsaspekter och att kunna förstå och följa instruktioner. Språkmässigt använder eleven korrekta ord och en bra ordföljd men skulle kunna utveckla ett bättre flyt om han fick se filmen och diskutera kring denna. Både kring själva arbetet och språkmässigt.
• Eleven ska ta hand om patienten som har bröstsmärta/angina. Eleven behöver lära sig bemöta patienten och fråga efter symptom.

I analyserna lyftes genomgående lärandemål som både inbegriper språkträning och ämnesteoretiska kunskaper och förmågor.

Dokumentationen tjänade alltså syftet att förenkla samarbetet mellan språklärare och yrkeslärare. Deltagarna reflekterade även över vad lärarnas egna behov kan vara för att kunna svara på elevernas behov av undervisning. Tid för att samplanera och reflektera över undervisningen nämndes. Flera grupper påpekade också att lärarna behöver utveckla metoder för att ge återkoppling till eleverna, ställa rätt typ av frågor under momentet, ge tydligare förklaringar och använda tankekarta eller andra metoder för reflektion.

Utvärdering

I utvärderingen efter de här analyserna frågade flera lärare efter hjälp med att planera för olika kurser inom undervisningen av en och samma grupp, alltså att kombinera flera olika kursplaner i sfi och svenska som andraspråk med yrkeskurser i gemensam undervisning. En del lärare signalerade också att de uppfattar det som en stor svårighet att elever inte uppfattar innehållet i läromedelstexter.

Här är exempel på efterfrågan från lärare:

• Jag vill gärna veta hur man kan lägga upp lektionerna när det är så många kurser i en och samma klass och man måste ändå se till så att lektionerna läggs upp efter det centrala innehållet beroende på kurs. Jag har till exempel SFI B, SFI C, SFI D och SAS G i en och samma klass.
   
• Det är klart att kursmålen i SFI:kursplan går att uppnå i alla yrkeskurser. Dock tycker jag att vi behöver diskutera på en djupare nivå: Går SAS och SVA1 -målen att nå genom att använda yrkeskursernas mål? Hur? På vilket sätt? När? Kan kursmålen i svenskan uppnås enbart genom att jobba med svenskan i yrkeskurserna?
   
• Nya nationella läromedel för gy-yrkeskurser med språkstöd önskas. T ex med utförliga svenska till svenska-ordlistor.
   
• För mig handlar den stora svårigheten om hur vi ska undervisa sfi-elever på gymnasienivå. (…) Det är en lång sträcka för en sfi-elev att nå kunskapskrav på gymnasiet. Vi borde ha tittat på kunskapskrav i våra diskussioner kring pedagogik, det är ju något som vi tvingas till i vårt dagliga arbete som lärare.
   
• Hur ska vi få våra elever att kunna redogöra för teoretisk kunskap? Hur ska jag få dem att förstå kursböckerna? De ska kunna ta till sig den teoretiska kunskapen från dag 1 – hur gör vi då?

Processledarna bedömde att en del av de deltagande arbetslagen behövde:

• Reflektera över lärarens centrala roll i fråga om att organisera undervisningen och konstruera undervisningsaktiviteter utifrån elevbehov.
   
• Utveckla ett mer kritiskt förhållningssätt till läromedel som vanligen kommersiellt framtagna och i hög grad textbaserade produkter med skiftande anknytning till styrdokument samt med begränsningar i förhållande till individanpassning, muntliga färdigheter och interaktiva/praktiska moment.
   
• Uppmärksamma de dimensioner i styrdokumenten som inte i första hand rör teoretiska kunskaper.

Arbetsgång

I följande punkter beskrivs en arbetsgång från processledarna inom InVäst som kan ge stöd för arbetslagen i att förhålla sig både till elevbehov och olika kursplaner samt att reflektera över användning av läromedel i förhållande till styrdokument. Arbetsgången exemplifieras genom filmen i den här modulen om ett arbetslag inom Göteborgsregionen och utvecklas i texten nedan.
 

1. Formulera ett lärandemål inför kommande lektionstillfällen genom att gemensamt se på dokumentation som visar elevernas behov av lärande inom yrkesämnet. Yrkeslärarna beskriver branschens krav på kommunikation, förmågor och kunskaper i anslutning till val av lärandemål som en bakgrundskunskap för språkläraren/studiehandledaren.
 

2. Förankra och fördjupa det valda lärandemålet genom att läsa syftesbeskrivning och kunskapskrav i aktuella kursplaner i yrkesämnet utifrån följande:

a. Ringa in förmågor och kunskaper som flera av era elever möjligen redan besitter, till exempel kulturella jämförelser eller vissa yrkesmoment.

b. Ringa in de syftesbeskrivningar och kunskapskrav i kursplanen som rör förmågor, alltså sådana moment som kräver praktisk träning i interaktion med andra och inte i första hand tränas genom läromedelstexter eller bedöms i en traditionell provsituation. Med traditionell provsituation avses exempelvis frågor från läraren som besvaras skriftligt av alla elever på bestämd tid utan interaktion och med låg grad av autenticitet. Exempel på förmågor är praktiska yrkesmoment, bemötande samt att reflektera/diskutera/instruera.

c. Ringa in, under språklärarens ledning, de språkligt utmanande dimensionerna i yrkesämnets syftesbeskrivningar och kunskapskrav, till exempel reflektera/instruera/förklara. Jämför dessa med aktuella kursplaner för sfi och svenska som andraspråk, så att språkliga färdigheter inom det valda lärandemålet i första hand tränas och bedöms med utgångspunkt i yrkesämnets innehåll och autentiska situationer.

Som ett stöd för a, b och c finns följande övning med exempel för arbetslag:

En fråga från en lärare:

”Hur ska vi få våra elever att kunna redogöra för teoretisk kunskap? Hur ska jag få dem att förstå kursböckerna? De ska kunna ta till sig den teoretiska kunskapen från dag 1 – hur gör vi då?”

Här är uppgifter som kan hjälpa er att läsa styrdokumenten med glasögon som visar elevernas resurser och behov:

•    Titta på punkterna i syftesbeskrivningen. Vissa erfarenheter och kunskaper kan flera av era vuxna elever redan ha (även om de kanske inte satt svenska ord på dem). Kryssa för de punkter där du tror att en del av dina elever har en sådan förförståelse. 
•    Vilka punkter i syftesbeskrivningen kan eleven inte lära sig genom att läsa texter eller lyssna på genomgångar? Alltså, vad behöver eleven träna på, kanske upprepade gånger, i så autentiska yrkessituationer som möjligt (t ex dialog, rollspel eller moment på VFL/praktik)?

Rekommendationen enligt Cummins modell är att inleda med sådana undervisningsmoment, eftersom de ofta förklarar sammanhanget tydligare för andraspråkselever än texter/genomgångar gör. Kan ni dokumentera de här undervisningsmomenten som underlag för språkträning och stöttning i förståelsen av texter/genomgångar?

Läs vidare (länk till pdf)

3. Planera därefter inledande moment då eleverna får tillfälle att använda sina befintliga kompetenser från punkt A, samt tränas praktiskt i förmågorna från punkt B. Exempel på detta finns i Cummins fyrfältare nedan.

Fundera på hur förmågorna inom lärandemålet kan tränas ytterligare och hur ni bedömer dem efter undervisningen.
 

4. Det inledande momentet dokumenteras med foto, film, genom loggbok eller på annat sätt och utifrån dokumentationen ringar ni in vilka tänkbara nya kunskaper från styrdokumenten eleverna behöver lära sig inom ramen för lärandemålet och planerar för språklig stöttning enligt fyrfältaren.

Gör urval av texter, uppgifter och genomgångar med utgångspunkt i de praktiska momenten. Tänk på att ett läromedel aldrig kan göra lärarens jobb när det gäller urval, färdighetsträning och anpassning till era elevers behov.
 

---

Exempel:

1. I det arbetslag vars arbete beskrivs i filmen från utbildningspaketet Mekaniker tunga fordon analyseras elevernas kompetenser och behov av lärande kontinuerligt utifrån flera typer av dokumentation:

• Kartläggningssamtal
• Loggböcker där eleverna beskriver undervisningsaktiviteter och reflekterar över sitt lärande
• Filmer där elever kommenterar ett praktiskt moment.

Arbetslaget väljer lärandemål som kombinerar språkmål med yrkesmål och branschkunskap. Lärandemålet är att ta fram och lära sig läsa en anvisning från industrins digitala plattform samt att utföra moment i linje med anvisningen. Anvisningen är språkligt mycket utmanande.

2-3. Arbetslaget läser kursplanerna för fordonsämnet och yrkesläraren väljer ett praktiskt moment som är relativt lätt att lära sig och som en del elever har förkunskaper kring; att kontrollera bromsbelägg på ett fordon.

De inleder undervisningen med det. Språkläraren kan lätt urskilja språkfärdigheter inom momentet som också har stöd i de sfi-kurser eller kurser i svenska som andraspråk som eleven läser inom utbildningspaketet, i det här fallet att uppfatta en formellt skriven instruktion.

Ytterligare aspekter inom olika språkkurser som utvecklas inom ramen för lärandemålet blir att beskriva (yrkesmomentet) muntligt och skriftligt samt att reflektera över skilda förväntningar på språk i olika kommunikativa sammanhang (språket i anvisningen, kommunikationen med kund, kommunikation med kollegor i verkstan).

Digitalt mål blir att orientera sig på industrins plattform för anvisningar samt förslagsvis kommunikation via sms och e-mail med kund.

4. Eleverna dokumenterar sig själva via mobiltelefon när de utför det praktiska momentet. I större grupper får ett urval elever göra momentet praktiskt och alla turas om att kommentera vad som händer.

Eleverna filmas med sina egna mobiltelefoner för att skolan inte ska lagra film utan avtal samt för att det ger eleven större delaktighet och möjlighet att träna hemma. I samarbete mellan elever och lärare planeras sedan vidare undervisning utifrån dokumentationen av det praktiska momentet.

I det här fallet får elever bygga egna instruktioner för att lära sig uppfatta syftet med anvisningen och få nycklar till läsförståelse. Undervisningen följer Cummins fyrfältare.

---

För språkläraren på filmen är det inte svårt att koppla kunskapskraven på sfi till yrkesmomentet i det här fallet.

Om elever går på olika sfi-kurser ska de bedömas utifrån olika kunskapskrav, men de språkliga uppgifterna under momentet kan vara desamma för alla elever, så kallade uppgifter utan tak. Att beskriva ett bekant arbetsmoment är exempel på en sådan öppen uppgift som alla elever kan arbeta med på sin nivå och där elever på högre nivå kan ställas inför större språkliga utmaningar genom lärarens följdfrågor.

Kursplan och utbildningens innehåll

På sfi finns till skillnad från de flesta andra utbildningar inget centralt innehåll beskrivet i kursplanen. Kursplanen är skriven för att innehållet, exempelvis det eleverna läser, talar om och skriver om, ska kunna anpassas till elevens individuella intressen och mål. I det här fallet yrkesmål och branschens krav.

När elever på utbildningspaket läser svenska som andraspråk på högre nivå än sfi finns ett centralt innehåll i kurserna, men även i de fallen kan de allra flesta språkliga förmågorna och kunskaperna i syftesbeskrivningarna tränas och bedömas inom ramen för undervisningen i yrkesämnet.

I fråga om enstaka förmågor, till exempel att läsa och reflektera över skönlitteratur från olika delar av världen, kan emellertid undervisningsmoment och uppgifter behöva utformas vid sidan om yrkesämnet, beroende på vilken yrkesutbildning det gäller.

Läromedel

När det gäller läromedel baseras arbetet dels på autentiska anvisningar från branschen, dels på det effektiva läromedel som elever och lärare gemensamt skapar genom dokumentationen på film av det praktiska momentet. Arbetslaget bedömer inte att något övrigt läromedel behöver följas för undervisningen mot det valda lärandemålet, men enskilda övningar kan baseras på avsnitt ur läromedel, till exempel fler exempel på anvisningar/instruktioner samt filmer som beskriver det praktiska yrkesmomentet.

---

Steg 3: Planera undervisning utifrån Cummins fyrfältare

I följande text beskrivs en modell för undervisning som flera arbetslag inom InVästs utbildningsserie har använt sig av. Den är baserad på Cummins fyrfältare så som den har modifierats för att fungera som stöd på yrkesutbildning med språkstöd.

Modellen beskrivs och exemplifieras genom filmen i den här modulen med arbetslaget på Mekaniker tunga fordon. En rekommendation är att se filmen innan vidare läsning. I den här texten finns även exempel från samarbetet mellan Nationellt centrum för svenska som andraspråk och Vård och omsorgsutbildningen inom vuxenutbildningen i Stockholms stad.

Om fyrfältaren

Modellen kan hjälpa lärare att stärka elevernas förståelse av sammanhanget i undervisningen, att utmana eleverna att lära sig de valda lärandemålen samt att identifiera vilken stöttning eleverna behöver. Med stöttning avses individuellt format stöd steg för steg till gruppen och de enskilda eleverna. Stöttning innebär inte generella förenklingar av texter eller förenklade uppgifter; snarare handlar det om att ge eleverna strategier att tillsammans med varandra och i dialog med läraren klara svårare uppgifter än de skulle ha klarat på egen hand.

Här är ett urval citat från utvärderingar från arbetslag inom Göteborgsregionens yrkesutbildningar med språkstöd som har testat modellen:

• Bra exempel hur teorin kan kopplas till undervisningspraktik. Vi har utgått mycket från Cummins 4-fältare i vår gemensamma planering (efter utbildningsserien)
• Cummins-modellen är det man ska eftersträva på lektionerna!
• Blivit mer medveten om nyttan med att använda bilder och filmer som utgångspunkt i undervisningen.
• Ett stort lyft för mig som yrkeslärare – har fått nya sätt att undervisa mer effektivt och tänker mycket mer på hur språket används under mina lektioner.
• Det är svårt med modellen och då jag inte förstod den så bra blev det svårt för mig.
• Förstår vikten av att grunda kunskap utifrån ett praktiskt moment, så att begrepp får kontextuellt stöd.

Modellen beskriver fyra tänkbara zoner för undervisning utifrån olika grad av utmaning och kontextuellt stöd enligt bilden nedan.

Zon B och C

I de två övre zonerna möter eleverna en undervisning med hög grad av utmaning.

På praktik och i framtida arbete inom branschen ställs elever inför sådana kognitiva och språkliga utmaningar, liksom inom högre studier. Att eleverna klarar uppgifter med hög grad av utmaning är alltså ett mål, men ställs kraven utan att eleven har tillräckliga förutsättningar påverkar det motivation, förståelse och inlärning negativt.

Kontextbundet

I fälten till vänster erbjuds eleverna sådana förutsättningar i hög grad genom en kontextbunden undervisning. I en kontextbunden undervisning får eleverna hjälp att förstå sammanhanget, till exempel genom visuella hjälpmedel, yrkesmiljö och praktiska moment.

Undervisningen är kopplad till elevernas erfarenheter och ger hög grad av stöttning genom lärarens val av metoder och material och interaktion mellan lärare-elev och mellan elever.

Kontextreducerat

I fälten till höger finns inte det här stödet för att förstå sammanhanget och eleverna förväntas istället själva förstå sammanhanget och lära sig, till exempel genom enbart skriftliga instruktioner, teoretiska föreläsningar och läromedelstext. Det ställer mycket höga krav på elever med svenska som andraspråk.

Målet är att elever ska kunna klara utmanande uppgifter utan kontextuellt stöd i zon C och undervisningen behöver då börja i zon A och gå genom zon B mot de utmanande lärandemålen i zon C.

Undvik att förenkla

På yrkesutbildning med språkstöd och i annan vuxenutbildning där lärandemålen på utbildningen ofta är språkligt krävande kan det vara frestande för lärare att förenkla svåra texter, lista förklaringar av centrala yrkesbegrepp och låta eleverna återge samma fraser, till exemepel i form av korta svar på läsförståelsefrågor.

Problemet med en sådan undervisning är att den inte stärker elevernas förståelse av sammanhanget och risken är att den leder till utantillinlärning och misslyckanden både i bedömningsuppgifter och i mötet med branschens krav på kommunikation i zon C. Undervisningen försiggår då i zonen nere till höger, vilket inte alls rekommenderas. (Cummins 2001).

Från A genom B till C

Nedan beskrivs förslag på arbete i de olika zonerna närmare.

Zon A

• Eleverna kommer snabbt igång med en konkret uppgift som alla kan delta i utan att språket utgör ett hinder.
• Uppgiften dokumenteras så elevernas språkträning kan ta utgångspunkt i den gemensamma erfarenheten.
• Läraren visar vad eleverna förväntas lära sig att själva uttrycka.

För de arbetslag som saknar en given yrkesmiljö (såsom kök eller verstad) på utbildningen kan det vara utmanande att få idéer kring praktiska yrkesmoment för zon A. 

Rollspel, reflektion kring foton eller film, dilemmaberättelser eller andra former av case kan fungera bra. Så även kartläggande uppgifter som tar vara på elevers förkunskaper. Exempel på hur en dilemmaberättelse och en kartläggande uppgift inom Vård- och omsorgsprogrammet finns här, hämtat från lärarhandledningen Hur gör jag? (se länk https://www.srhr.se/sites/default/files/Hur%20go%CC%88r%20jag_0.pdf):

Zon B

• Eleverna tränar, med stöd av bilderna från uppgiften i zon A, på att benämna, återberätta, förklara och jämföra vad som gjordes under uppgiften i zon A. Det viktiga är att uppgifterna i zon B kräver någon form av tänkande och att elevernas språk stretchas.
• Samtliga elever får tid och utrymme att träna på att uttrycka sin förståelse och att ställa frågor.
• Eleverna antecknar ord, fraser och begrepp som de behöver för att uttrycka sig. Läraren lyssnar för att få information om vilken stöttning eleverna behöver för att utvecklas vidare.
• Viktigt är också att elevernas erfarenheter och resurser (modersmål och andra språk som eleven behärskar) tas till vara och att undervisningen utgår ifrån elevernas frågor.

Zon C

• Eleverna har genom upplevda erfarenheter, språklig träning och undervisning i zon A och B förberetts för att möta, bearbeta och skapa muntliga och skriftliga texter med gradvis ökade krav på vokabulär, innehåll och struktur.
• Eleverna ägnar sig i zon C åt att bearbeta språkliga uttrycksformer med högre abstraktionsnivå och ett alltmer teoretiskt innehåll.

Här är samma modell med ett antal stödfrågor som kan vara till hjälp för planeringen i ett arbetslag:

I bilderna nedan beskrivs ett utkast för en planering inom etikkursen på Vård- och omsorgsprogrammet baserad på fyrfältaren.

Bilderna har använts som exempel i InVästs utbildningsserie utifrån ett samarbete med Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Undervisningen löper i två vändor genom zon A, B och C. Bedömningsuppgiften genomförs efter andra vändan genom fyrfältaren.

Eleverna kan behöva en undervisning som går genom zonerna flera gånger innan de når ett visst lärandemål och kan bedömas. Utgångspunkten i att se, höra och göra är central för förståelsen, men undervisningen behöver gå fram och tillbaka mellan de olika momenten. Det beskrivs i följande bild i Nationellt centrums rapport (Nationellt centrum 2018):

---

Läs mer:

Cummins, J. (2001) Negotiating identities: Education for empowerment in a diverse society, California Association for Bilingual Education.

Leahy/Wiliam (2015): Handbok i formativ bedömning

Nationellt centrum (2018): En didaktisk modell för integrering av yrkes- och sfi-undervisning inom YFI-projektet, http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.382792.1524165322!/menu/standard/file/Didaktisk%20modell%20YFI%20NC.pdf

Nationellt centrum (2018): NC-podden Språk och yrke: https://www.andrasprak.su.se/om-oss/nc-podden/nc-podden-språk-och-yrke-1.401513