Att undervisa med kartläggningen som utgångspunkt
Har ni funderat på hur kartläggningen i den individuella studieplanen kan få betydelse för undervisning och lärande? Här möter ni sfi-lärare som metodiskt fördjupar kartläggningen av eleverna och formar undervisningen efter elevernas förutsättningar, intressen och mål.
Innehåll
Om modulen
I den här modulen möter ni sfi-lärare som tar vara på elevernas kartlagda erfarenheter, intressen och resurser i klassrummet och anpassar undervisningens former och innehåll till de vuxna individer som är där. Ni får exempel på stoff och elevuppgifter som öppnar för olika elevers erfarenheter och kompetenser och ni kan arbeta tillsammans med samtalsunderlag och fördjupande texter baserade på beprövad erfarenhet från sfi i Västsverige, Skolverkets stödmaterial samt forskning som rör individanpassning och lärandemål.
Är du rektor/utvecklingsledare tipsar vi dig om att se filmen om att leda arbetet med elevkartläggning på sfi i modulen för rektor och utbildningsledare.
Filmerna är framtagna i Göteborgsregionen inom EU-finansierade projektet InVäst 2016-2019.
Film: Undervisning med elevkartläggningen i fokus
Filmen beskriver hur lärare kan arbeta med elevkartläggning för att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, intressen och mål – och för att skapa ett klassrumsklimat med resurs- och vuxenperspektiv.
Ulf Olausson på ABF Vux i Göteborg, berättar om hur han ser på sin roll som sfi-lärare i förhållande till elevkartläggningen. Han ger exempel på hur han i undervisningen fördjupar kartläggningen och bygger teman, uppgifter och studie- och yrkesvägledning på den kunskap han har om sina elever.
Filmen tar upp följande aspekter av elevkartläggning:
- Urskilja behov av särskilt stöd.
- Upptäcka elevens närmaste utvecklingszon.
- Kartläggningen – en del av ett positivt bemötande.
- Elevernas språk som resurs.
- Elever som stöd för varandra.
- Elever som hjälplärare i digital undervisning.
- Kartläggning av elever med misslyckade studier i bagaget.
- Bygga undervisningen på elevernas förkunskaper.
- Välj tema och stoff med relevans för eleverna i klassen.
- Läraren som lots längs studie- och yrkesvägen.
Fördjupningstext
Inledning
Kravet på individuell studieplan innebär att varje elevs erfarenheter, förutsättningar och mål ska kartläggas. Skolverket har i uppdrag att ta fram material som ska stödja den här kartläggningen för nyanlända elever på sfi och övriga komvux. Men vad händer sedan?
Hur kan informationen om eleven påverka innehållet och formerna i undervisningen så att den blir individanpassad? Hur kan ett arbetslag fördjupa kunskapen om de enskilda eleverna för att stödja deras lärande och valkompetens?
Processen med fördjupad elevkartläggning inom InVäst
Inom projektet InVäst har fyra sfi-verksamheter i Göteborgsregionen fått stöd av en regional processledare för att utveckla sitt arbete i fråga om elevkartläggning med uppföljning. Valet av det här utvecklingsområdet gjordes av ledningsgruppen och i några fall även av den pedagogiska personalen.
Processledningen har framförallt omfattat handledning av ledningsgrupperna och fokuserat på att skapa ramar och rutiner för elevkartläggning, men processledaren har även träffat arbetslagen. Handledningstillfällena med lärare och studiehandledare har handlat om att fånga upp deras erfarenheter och syn på elevkartläggningens betydelse för undervisningen samt att erbjuda tillfälle för gemensamt lärande.
Kunskap i modulen
När ni i ert arbetslag har tagit del av den här modulens material från InVäst vet ni mer om vad sfi-arbetslag har gjort på mötestid för att utveckla kopplingen mellan elevkartläggning och undervisning samt vad de har läst för att fördjupa sina gemensamma kunskaper.
Ni får också exempel på undervisningsupplägg för individanpassning och elevdelaktighet som arbetslag tagit fram och genomfört. Tillsammans med filmerna och övrigt material på den här modulen ger de här exemplen stöd för er som vill arbeta gemensamt och utveckla elevernas lärande på ett metodiskt sätt.
De fyra stegen i texten följer en vanlig struktur för kvalitetsarbete inom skola och utbildning och utgår från frågorna:
- Var är vi?
- Vart ska vi?
- Hur gör vi?
- Hur gick det?
Innan ni börjar
Innan ett arbetslag börjar arbeta med de olika stegen kan det vara bra att fundera på vilka förutsättningar laget har för att ta sig an det arbetet. Det här är några viktiga utgångspunkter som projektgruppen har listat utifrån sin erfarenhet av att leda de här processerna:
- Att den pedagogiska personalen formerar sig i lärgrupper som delar elever eller har elever med liknande förutsättningar, t ex lärgrupper inom en och samma studieväg.
- Att regelbundna mötestider är särskilt vikta för arbetet.
- Att gemensamma erfarenheter, gemensamt lärande och gemensamma beslut dokumenteras för att följas upp, till exempel med mötesprotokoll där beslut och underlag är tydligt formulerade.
I den del av sfiväst-materialet som vänder sig till rektorer/utbildningsledare finns en motsvarande modul med filmer och exempel om att leda arbetet med elevkartläggning.
Steg 1: Nuläge
Vilken information om den enskilda eleven tar vi vara på idag i vår sfi-verksamhet och hur använder vi den i undervisningen?
Två breda nulägesbeskrivningar kan användas som grund för lagets arbete i steg 1, som går ut på arbetet med att analysera hur eleverna kartläggs och hur den kartläggningen tar sig uttryck i undervisningen:
- Den ena är Skolinspektionens granskningsrapport för sfi från 2018 där bristen på individanpassning i undervisningen lyfts i slutsatserna från besök i verksamheter och intervjuer med personal och elever (Skolinspektionen 2018). Rapporten innehåller resonemang utifrån bristperspektiv, men också konstruktiva förslag och exempel.
- Den andra beskrivningen kommer från kartläggningen av sfi i projektet GRINT som genomfördes 2013-2015 (Göteborgsregionen 2015, www.grint.se).
Där finns exempel på vad sfi-elever svarat när de tillfrågats om sin upplevelse av kartläggning. Resultatet gav bränsle till utvecklingsarbete i verksamheter och ledningsgrupper i flera kommuner.Fokusgruppsintervjuer med elever visade att en del av dem inte upplevde sig kartlagda trots att minst ett enskilt kartläggande samtal ägt rum. I de fall regelbundna uppföljningssamtal gjordes, till exempel i form av mentorssamtal, var eleverna i högre grad medvetna om att de var kartlagda.
Många elever i undersökningen upplevde att deras lärare inte hade kunskap om deras erfarenheter, behov och mål. Bara en handfull av cirka 120 intervjuade elever upplevde att informationen om deras erfarenheter, behov och mål kom till uttryck i undervisningen. En ytterligare aspekt som kom upp i intervjuerna var att eleverna efterfrågade mer modersmålsstöd i utbildningen, exempelvis i kartläggningssamtal för att kunna ge information om sina erfarenheter.
Erfarenheter från InVäst
När arbetslag inom ramen för InVäst har listat egna exempel på resurser och brister i elevkartläggningsarbetet har bland annat kopplingen mellan språkundervisning och yrkesmål berörts.
Punkterna i nedan lista kommer från flera olika verksamheter och visar på stora behov av utveckling i riktning mot individanpassning. I flera avseenden finns ett glapp mellan å ena sidan lärarnas erfarenhet och uppfattning om nuläget och å andra sidan lagstiftning inom vuxenutbildningen och sfi-utbildningens uppdrag och mål. Det tyder på behov av utveckling i ledningsarbetet. På några av punkterna uttrycker lärarna också en brist på framgångsrika metoder i undervisningen.
Nuläge
- Alla elever har inte en individuell studieplan.
- Det saknas en pedagogisk uppföljning av elevens progression.
- SYV och lärare samarbetar inte/lite kring kartläggningen.
- Vi har ej styrt upp syfte och mål med kartläggningen.
- Det finns ett behov av kunskap och samsyn i organisationen kring vad styrdokumenten kräver.
- Det finns ingen gemensam riktlinje, lärarna gör olika – struktur saknas, behöver tydliggöras.
- Undervisningen grundar sig inte i kartläggningen.
- Det existerar inte samsyn i kollegiet om ett arbetssätt som integrerar språkinlärning och yrkesmål.
- Svårt att se att våra elever kan läsa om t ex arbetsmarknad om de inte förstår begrepp eller läser tillräckligt bra.
- En del elever har praktik, andra inte. Svårt att planera gemensam undervisning med koppling till verksamhetsförlagt lärande då.
- Under kartläggningssamtalet får alla elever information om praktik med hjälp av en tolk/studiehandledare. SYV ej med under detta samtal.
- Lärarnas upplevelse är att eleverna är förberedda genom yrkeskurser för sin praktik, skolan placerar eleven utifrån elevens önskemål och förutsättningar så att eleven lär sig svenska på praktiken.
- Vi saknar avsatta mötestider då koppling språk/yrkesmål diskuteras, utvärderas etc. Så att processen inte stannar av. Ska vi uppfylla läroplanen måste detta göras.
- Det finns arbetssätt som har fungerat bra men som inte har bedrivits vidare eller utvecklats vidare (eller som bara några arbetar med och andra inte tar del av).
I studiehandledningen i denna modul finns frågor och annat underlag som kan hjälpa arbetslag som vill samla ett nuläge i den här formen. Sammanställningen är utgångspunkten för de vidare stegen i ett utvecklingsarbete och gemensamt lärande. De delar av sammanställningen som rör rektors eller verksamhetsledares ansvar behöver lämnas över till den nivån.
Steg 2: Önskeläge
Vad behöver vi veta om eleven för att planera en kvalitativ sfi-undervisning? Hur kan vår undervisning anpassas av det vi vet om eleven för att stärka motivation och lärande? Vilka rättigheter har eleven i fråga om individanpassad undervisning?
När arbetslaget i steg 1 har sammanställt ett nuläge, som visar brister och resurser, är det frestande att direkt börja planera hur undervisningen och arbetet med kartläggning ska förbättras. I steg 2 kan den planeringen behöva bromsas. Nu är det nämligen tid att först och främst se över arbetslagets behov av gemensamt lärande.
Vidare reflektion och fördjupad kunskap
För att möta elevernas behov när det gäller kartläggning och individanpassning av undervisningen behöver många arbetslag i steg 2 påminna sig om styrdokumentens krav, läsa forskning som fördjupar kunskapen om elevkartläggningens betydelse för elevernas lärande samt reflektera över undervisningens innehåll och utveckla metoder för individanpassning.
I det kollegiala lärandet gäller det också att komma överens och ta ett gemensamt beslut om hur undervisningen ska utformas för att möta elevbehovet. Annars är det svårt att skapa hållbara förändringar. Det kan vara bra att ha en processledare som strukturerar upp och förbereder texter och underlag i steg 2.
Rekommenderade material och texter
Här nedanför listas exempel på texter och annat material som fördjupat den gemensamma kunskapen i arbetslag under steg 2. Dessa har blivit underlag för beslut om förändringar i undervisningen och rutinerna kring kartläggning.
Hur mycket läsning som har lagts på var och en har anpassats efter hur mycket tid som funnits avsatt för utvecklingsarbete samt medarbetarnas upplevelse av stress och belastning. Kortare textutdrag har lästs gemensamt på mötestid och medarbetarna har till exempel skrivit läslogg och redovisat sina tankar för varandra med ordfördelning.
I vissa verksamheter har studiehandledare och lärare haft kompetensutvecklingstid månadsvis eller veckovis för enskild fördjupning och har då kunnat läsa längre texter. Ibland har en eller två i laget läst hela böcker eller längre texter och redovisat för de övriga.
Observera att kartläggningsmaterialet för sfi med riktlinjer och underlag ännu inte var färdigt vid tiden för de här InVäst-processerna, så arbetslag rekommenderas att vända sig till Skolverkets hemsida för mer information. Materialet innebär både klargöranden och krav för sfi-verksamheterna. Exempelvis förutsätts att kartläggningen utformas olika utifrån elevers skilda förutsättningar. Utprovningar tyder på att de lärare och annan pedagogisk personal som förväntas använda materialet behöver tid och stöd för detta.
Texter och material
- Följande modell från Skolverkets stödmaterial Kartläggning av eleven inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare har legat till grund för samtal i både arbetslag och ledningsgrupper. En viktig poäng med modellen är att utbildning och undervisning ska utgå från vad eleverna kan och har med sig, alltså elevens resurser. En samtalsfråga har varit hur undervisningen kan byggas på resursperspektiv istället för bristperspektiv.
- Avsnitt ur Harstad/Hostetters Boken om sfi har lästs i delar, exempelvis kapitel 4 om vuxenperspektiv i undervisningen, kapitel 6 och 7 med exempel på individanpassad undervisning med och utan yrkesinriktning samt kapitel 11 om att fånga upp elevernas röster i utvärderingsarbetet.
- Grundskolans obligatoriska kartläggningsmaterial har använts som grund för en diskussion kring likheter och skillnader mellan elevkartläggning på vuxenutbildningen jämfört med skolformer för barn och unga. https://www.skolverket.se/undervisning/kallsidor/kartlaggningsmaterial-for-nyanlanda-elever
- Intervjufilmen med Ulf Olausson i denna modul. I studiematerialet finns underlag för reflektion kring filmen.
- Skolinspektionens granskningsrapport om undervisningen på sfi (2018) har lästs bland annat för att den ger en bild av vad individanpassad undervisning kan vara – exempelvis utifrån elevdelaktighet, val av innehåll/stoff och framgångsrika former/metoder: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2018/sfi/svenska-for-invandrare—kvalitetsgranskning-2018.pdf.pdf
Ytterligare material
En del arbetslag har arbetat särskilt med individanpassad undervisning utifrån exempelvis en viss aspekt av kunskapskraven i kursplanen eller andra mål för lärandet inom sfi (se fler exempel i fördjupningstexten och filmen i modulen om kollegialt lärande). Här är exempel på material som lagen har tagit del av i samband med det arbetet:
- Stärkt valkompetens och muntlig interaktion kopplat till arbetslivet: Utdrag ur Sandwalls doktorsavhandling Att hantera praktiken. Om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32029/1/gupea_2077_32029_1.pdf
- Muntlig interaktion utifrån vardagsbehov för på elever på studieväg 1. Källa: exempelfilmer från Världen&vi-redaktionen på ABF Vux i Göteborg: http://www.varldenochvi.se/till-filmerna.html
- Stöttning i muntlig produktion och interaktion för kvinnor som lever i social isolering. Källa: Norlund Shaswars doktorsavhandling om skriftspråkspraktiker i och utanför skolan (avsnitten om kvinnors och mäns förutsättningar har använts som underlag för samtal inför undervisningsplanering) http://www.umu.se/ViewPage.action?siteNodeId=4432&languageId=3&contentId=243138
- Skriftlig produktion. Källa; Gibbons Stärk språket. Stärk lärandet avsnitt om cirkelmodellen och att tydliggöra förväntningarna för elever som inte är bekanta med vanliga textgenrer.
- Feedback för att utveckla skriftlig produktion. Källa: Filmen med Karin Håkanson i modulen om att välja elevnära teman och ge återkoppling genom aktivt detektivarbete.
- Muntlig interaktion och produktion utifrån vardags- och arbetsliv: Rapport och filmer som beskriver en didaktisk modell, Dahlström/Gannå, Nationellt centrum för svenska som andraspråk utifrån följdforskning på Yrkesutbildning för invandrare i Stockholm: https://www.andrasprak.su.se/publikationer/nationellt-centrums-övriga-publikationer/yrkesutbildning-för-invandrare-ett-didaktiskt-utvecklingsprojekt-1.382791
samt filmen från ett arbetslag på Göteborgs tekniska college i modulen om att stötta språk och yrkeskompetens,
Steg 3: Agerande
Vilka gemensamma beslut tar vi för att förbättra elevkartläggningen och stärka individanpassningen av undervisningen? Hur genomför vi dem?
I steg 3 tar lärarna beslut om vilka förändringar de ska genomföra i arbetet med kartläggning och individanpassad undervisning, utifrån sin nulägesanalys av brister och resurser i arbetet i steg 1 samt utifrån den forskning gruppen fördjupat sig i.
Det är bra om beslutet tas gemensamt i arbetslaget och i samverkan med rektor. Det behöver också följas av en tidsplan och en idé om hur effekten av de genomförda förändringarna ska mätas och utvärderas, se steg 4. Det mest centrala i det här steget är att inte tappa fokus på eleverna. Det är inte i sig intressant att förändringar genomförs. Det intressanta är i vilken mån elevernas motivation och lärande stärks av de genomförda förändringarna.
Nedan presenteras exempel på gemensamma beslut som tagits i olika verksamheter:
- Skapa förutsättningar för att tydliggöra elevens progression för eleven genom uppföljningssamtal. Detta dokumenteras i form av en individuell pedagogisk planering. Alla elever ska ha en sådan individuell pedagogisk planering. Rektor och arbetslag planerar för när uppföljningssamtal med eleverna ska ske i respektive grupp.
- Skapa förutsättningar för ett samarbete mellan SYV och lärarna genom regelbundna gemensamma möten. Rektor och arbetslag planerar hur studie- och yrkesvägledningen ska arbeta med respektive grupp.
- Den information som kommit fram i kartläggningen kopplas till undervisningsplaneringen genom gemensamt arbete i arbetslagen.
- Tillsammans med eleverna använda film och foto för att dokumentera deras lärande och behov utifrån olika praktiska moment, till exempel yrkesmoment. Dokumentationen ligger sedan till grund för samtal och vidare undervisningsplanering i arbetslaget.
Individanpassad undervisning
När det gäller individanpassad undervisning har de flesta arbetslagen som deltagit i utvecklingsprocesser inom Göteborgsregionen och Boråsregionens kommunalförbund byggt undervisningsplaneringen utifrån enskilda intervjuer med ett urval elever för att ringa in exempel på elevers resurser och behov.
Eleverna har exempelvis fått berätta vilka situationer de klarar av att lösa/vad de klarar att skriva eller söka information om/vilka situationer de vill ha stöttning i. Eleverna har också varit delaktiga i planeringen av undervisningen genom att bedömningen inte i första hand har handlat om att betygsätta eleverna, utan i minst lika hög grad handlat om att ge arbetslaget information om vad eleven klarar och inte inför nästa moment i undervisningen. (Se exempel på intervjuunderlag, observationsprotokoll och arbetsgång i modulen för kollegialt lärande).
I följande dokument beskriver ett arbetslag på studieväg 3 hur de skapat delaktighet och individanpassning i sin undervisning kring muntlig produktion och interaktion genom att ta utgångspunkt i elevintervjuer och observationer:
Beskrivning av fördjupningsarbete i spår 3 på SFI i Partille
Under vårterminen 2018 har vi i spår 3 regelbundet arbetat med muntlig kommunikation utifrån genrepedagogiken. I samband med klassråd och tidigare önskemål från utvecklingssamtalen om att få träna mera på att tala i vardagliga situationer, lät vi eleverna skriva ner förslag på ämnen/ talsituationen vilka de önskade träna på. Detta hade vi i sin tur utgått ifrån i planeringen av vår gruppundervisning. Vi hade därpå skapat en digital bank med exempelfilmer och transkriberade texter som eleverna haft tillgång till via skolans hemsida bland annat för att de skulle kunna lyssna på texter i förväg eller repetera dem.
Då våra elever är vuxna, var det inte förvånande att de under klassrådet hade uttryckt att de ville träna på att tala i vardagliga situationer såsom på dagis (lämna /hämta barn) i skolan (utvecklingssamtal), samtal med grannen, hos läkaren, i butiken etc. (bilaga 1).
Vi hade regelbundet arbetat med muntlig produktion genom att se på exempelfilmer bl.a. från Botkyrkas Komvux och läst texter som vi transkriberat. På torsdagslektioner fick eleverna läsa texterna högt, skriva diktamen, arbeta i par och skapa egna dialoger (då kunde använda fraser från exempeltexter) och presentera dessa för varandra.
För att bedöma elevers kunskaper samt hitta evidens på utvecklingsområden användes en bedömningsmatris som baserades på NP bedömningsmatrisen för den muntliga produktionen. Eleverna fick under en lektionens gång gå in i ett grupprum och få samtala utifrån en instruktion. Samtidigt har vi två lärare varit med och bedömt eleverna genom att fylla matrisen som skapades utifrån kunskapskraven för nationella proven för c- och d-nivå.
Efter observationstillfället jämförde vi våra anteckningar samt sammanställde dem ( bilaga 2). Vi kom fram till att redan efter några veckor har eleverna automatiserats hälsningsfraser och generellt hade lättare med att börja tala och bekräfta varandra genom ögonkontakt, kroppsspråk, interjektioner. De flesta kunde föra samtalet framåt. De har förstått själva ”samtalsmönster” och agerat utifrån detta.
Läs vidare (länk till pdf)
Steg 4: Uppföljning och utvärdering
Hur gick det? Vilken effekt har vårt nya agerande haft när det gäller kartläggningen av eleverna? Har den planering vi anpassade till våra elever nått till förväntat resultat i eleverns lärande?
När det gäller rutiner, information och dokumentation som rör elevkartläggningen är det huvudsakligen rektors eller utbildningsledares uppgift att följa upp och utvärdera. För ett arbetslag är det individanpassningen i undervisningen som en tid efter ett beslut om förändringar kan vara aktuellt att utvärdera i steg 4, till exempel genom att man på nytt beskriver nuläget och iakttar förändringar jämfört med nuläget i steg 1.
Går det att urskilja förändringar i verksamhetens arbete med kartläggning? Har besluten följts upp? Har arbetet med elevkartläggning blivit bättre utifrån elevernas synvinkel? Använder arbetslagets lärare och annan pedagogisk personal informationen om eleven från kartläggningen i planeringen av undervisningen? Bygger undervisningen på elevernas resurser eller endast på behov och brister?
Individanpassning av undervisningen
När det gäller individanpassningen av undervisningen är steg 4 lätt att ta för en del arbetslag och svårare för andra. Möjligheten att mäta effekt i elevernas lärande underlättas om arbetslaget gjort observationer och intervjuer eller på annat sätt skapat ett underlag för att se elevernas behov och upplevelser av undervisningen innan förändringarna i undervisningen.
I en del fall kan samma observation eller intervju göras igen med elever som deltagit under hela processen. Om omsättningen av elever i gruppen – eller omsättningen av lärare i arbetslaget – är stor blir det svårare att mäta effekt. Det är ändå viktigt för det kollegiala lärandet att det finns en strävan efter att följa elevernas lärande och mäta det i möjligaste mån.
I modulen för kollegialt lärande finns en fördjupningstext som bland annat beskriver ett arbetslag som format individanpassad undervisning i digital kompetens utifrån kartlagda elevbehov. De hade möjlighet att tydligt mäta effekterna av undervisningen genom att låta eleverna praktiskt visa sin kompetens i ett urval av digitala moment före respektive efter det planerade undervisningsmomentet.
I andra fall har det varit svårare att mäta lärandet så konkret, men genom utvärderande intervjuer med ett urval elever har arbetslaget fått återkoppling och eleverna har fått möjlighet att delge sina upplevelser av förändringarna och berätta om vad de lärt sig.
I exemplet från Partille ovan kunde arbetslaget se förändringar när de mätte skillnad i resultaten och analyserade bedömningsmatriserna från nationella provet i muntlig interaktion.
Studiematerial
Här finns inledande frågor som kan stärka kopplingen mellan elevkartläggningen och undervisningen inom ert arbetslag.
Ett förslag på arbetsgång är att ni först besvarar frågorna skriftligt och individuellt och sedan skickar ordet runt och delger varandra era tankar. Ni kan också intervjua varandra med hjälp av frågorna. Frågorna hjälper er att gemensamt formulera nuläge och önskeläge för att kunna ta beslut om gemensamma förändringar i undervisningen i ert arbetslag.
Längre ner finns även en fördjupningsuppgift. Den ger exempel på hur ni som arbetslag kan fånga upp elevernas behov och intressen, erfarenheter, kompetenser och mål samt utforma lärandemål och undervisning utifrån det ni får veta.
Frågorna och uppgifterna kräver tid och behöver följas upp i praktiskt arbete och gemensamma möten. En rekommendation är att arbetet leds av en förstelärare eller någon annan som tar en handledande roll, förbereder uppgifter, beräknar tidsåtgång för de olika delarna, summerar och för beslut vidare, etc. Det kan vara bra att handledaren tar del av modulens övriga material i film och fördjupningstext på förhand.
A. Inledande frågeställningar om kartläggning
1. Beskriv vad du tänker är bristerna och förtjänsterna med hur elevkartläggningen sker i er/kommunens vuxenutbildning/sfi-verksamhet idag.
a. Vet du hur dina elever kartläggs inom er kommun och sfi-verksamhet? Vem genomför den – är det lärare eller andra? Finns ett gemensamt underlag? Ringar den in elevernas behov i undervisningssituationen och tidigare läs- och skriverfarenhet på ett djupare plan eller endast som antal år/terminer? Är informationen om eleven tillgänglig för dig som undervisar eleven?
b. Hur beskriver ni rektors/verksamhetsledningens uppdrag till er när det gäller elevkartläggning? Får ni tydliga riktlinjer och uppdrag, t ex kring när och hur ni som lärare eller studiehandledare medverkar i kartläggningen av eleverna, vad ni förväntas dokumentera om eleverna? Finns gemensamma kartläggningsunderlag? Vad är brister och förtjänster med den styrningen, i så fall? Talar rektor/verksamhetsledare om elevkartläggning utifrån perspektivet att den ska genomsyra undervisningen?
c. Förs pedagogiska samtal kring elevkartläggningen i er verksamhet? Beskriv ev rutiner i er verksamhet för att forma undervisningen utifrån den information ni har om varje elev. Följs kartläggningen upp, t ex genom regelbundna mentorssamtal/utvecklingssamtal?
d. Vad tycker du själv är brister och förtjänster i din undervisning idag när det gäller att knyta an till elevernas intressen, förutsättningar och mål? Beskriv ev uppgifter eller metoder som är öppna för elevernas erfarenheter och som du använder dig av! Om du har bra information om dina elevers intressen, förutsättningar och mål, tror du eleverna märker det i undervisningen? Hur, i så fall? I vilken mån bygger din undervisning på elevernas behov och kompetenser, tycker du?
e. Vad uppfattar du att dina kollegor har för synpunkter på elevkartläggningen? Använder de kartläggningen som pedagogiskt redskap, t ex? Om ja, vet du hur?
f. Vad tror du är brister och förtjänster med den kartläggning dina elever möter utifrån en tanke på vad som gynnar deras motivation och lärande? Frågan kan gälla elevkartläggning inom förvaltning, inom sfi-verksamheten och inom din egen undervisning.
2. Hur tänker du dig att dina elever skulle kunna kartläggas på bästa möjliga sätt?
a. Vem borde ha ansvaret för kartläggningen? Hur skulle den kunna fungera som bäst? Hur skulle den organiseras och när skulle den ske?
b. Hur skulle den dokumenteras och för vem? Hur skulle den märkas i lärarnas planering av undervisningen, i uppgifter och studievägledning?
c. Hur skulle den kunna stärka elevernas delaktighet på sfi-utbildningen? Behöver eleverna mer stöd på modersmål för att uppfatta situationen och svara och ställa frågor? Hur tänker du att elevkartläggningen skulle kunna utformas/dokumenteras/genomföras för att gynna elevernas lärande i högre grad än idag?
3. Vilka svårigheter ser du när det gäller att samla hela arbetslaget kring gemensamma strukturer för elevkartläggning?
a. Vilka hinder finns för att komma överens om gemensamma metoder?
b. Vilka hinder finns för att implementera metoderna så att de blir en vardaglig del i ert arbete? Hur kan exempelvis nya lärare skolas in i gemensamma arbetssätt?
c. Vilka ytterligare frågor, diskussioner eller möjliga konflikter tror du dyker upp längs vägen?
4. Vad tror du krävs i resurser, tid, beslut och agerande för att er sfi-verksamhet ska kunna forma gemensamma rutiner och strukturer för ett kollegialt arbete kring elevkartläggning med målet att gynna elevernas lärande?
a. Vad behöver skolledningen göra/erbjuda?
b. Vad behöver ni i den pedagogiska personalen?
c. Vad behöver eleverna?
B. Fördjupningsuppgift
1. Titta på filmen ovan med Ulf Olausson och anteckna vilka olika typer av information om varje elev som han frågar efter/har nytta av. Vad vill han veta om eleverna för att ge tillräckligt stöd, för att planera språkundervisningen, för att lotsa mot vidare studie- och yrkesmål?
2. Skriv en reflekterande text om vad du själv på motsvarande sätt skulle vilja veta om varje elev för att utveckla din undervisning. Tänk både på elevernas behov och elevernas resurser.
3. Fundera på hur du på ett effektivt sätt kan få reda på det du behöver och dokumentera det. Ulf Olausson nämner flera metoder för detta: samtal, diagnostiska test, skrivuppgifter (på högre kurser). Andra metoder som använts för att fånga upp information om eleverna av sfi-arbetslag inom InVäst är enskilda förberedda intervjuer med ett urval elever eller med fokusgrupper, observationer. Mer information och exempel kring detta finns i fördjupningstexten i denna modul samt i modulen om kollegialt lärande.
4. Diskutera med dina kollegor eller reflektera själv kring följande fråga: Om du som lärare har exempelvis följande information om en elev i en av dina undervisningsgrupper – hur kan det påverka din undervisning? Titta gärna på filmen om igen för att fånga upp några tips.
Elev A har studerat till och med motsvarande svensk gymnasieskola och har arbetat i flera år som revisor. Hen är nybörjare med svenskan, men skriver redan ganska bra. Det är däremot svårt för elev A att uppfatta vad någon säger på svenska och hen blir mycket nervös i talsituationer. Hen hoppas kunna fortsätta inom sitt tidigare yrke. Familjen finns kvar i hemlandet. Elev A känner inte någon i Sverige och hoppas få vänner i sfi-gruppen. Hen talar bra engelska vid sidan om sitt modersmål.
Elev B har arbetat med att odla och sälja livsmedel i ett familjeföretag. Hen behöver grundläggande träning i att läsa och skriva eftersom möjligheten att gå i skola var mycket begränsad. Hen vill ha stöd för att få reda på vilka möjligheter till arbete som finns i Sverige och är nyfiken men lite främmande inför svensk arbetsmarknad. Hen kan tala två språk flytande, men skriver inte alls och vet inte riktigt vad skrivande kan användas till i vardag och yrkesliv. Elev B har tre barn och är väldigt mån om att försöka stötta barnen i deras skolgång. Hen drömmer också om att ta körkort.
I den här modulen möter ni sfi-arbetslag och studie- och yrkesvägledare som samarbetar för att stärka elevernas möjligheter att formulera och fatta välgrundade beslut i fråga om vidare studier och yrkesliv.