Att samarbeta kring studiehandledning på modersmål
Är ni nyfikna på hur studiehandledning och modersmål kan användas som stöd för elever och lärare inom sfi? Här möter ni ett arbetslag på studieväg 1 där sfi-lärare, studiehandledare och modersmålslärare samarbetar för att stärka elevernas lärande, motivation och delaktighet.
Innehåll
Om modulen
I den här modulen finner ni exempel på hur studiehandledning på modersmål inom sfi kan fungera i praktiken för att skapa delaktighet och stödja motivation och lärande. Ni möter lärare som tar avstamp i elevernas modersmål för att ta reda på elevernas intressen och behov inför undervisningsplanering. Ni kan arbeta tillsammans med samtalsunderlag och fördjupande texter i modulen.
Är du rektor/utbildningsledare tipsar vi dig om att se filmerna Att leda arbetet med elevkartläggning och Att organisera kollegialt lärande i portalen för rektor och utbildningsledare.
Filmerna och övrigt material är framtagna i Göteborgsregionen inom det EU-finansierade projektet InVäst 2016-2019.
Film om hur studiehandledning på modersmål kan användas i undervisningen
I filmen får ni inblick i samarbetet mellan sfi-lärare, studiehandledare och modersmålslärare på studieväg 1 inom sfi-verksamheten på ABF Vux i Göteborg.
Här berättar Nahla Yousef, Charlotta Mörck, Abdullhai Hassan och Jenny Silfverstolpe om förutsättningarna för samarbetet och om modersmålets betydelse för att skapa elevdelaktighet, individanpassa arbetssätt och stoff i undervisningen och stärka elevernas lärande. Elever intervjuas om betydelsen av att modersmål används i undervisningen.
Filmen tar upp följande aspekter av studiehandledning på modersmål och modersmålets betydelse i sfi-undervisningen:
- Att samla information om elevernas resurser och behov inför planeringen av nästa moment
- Att skapa elevdelaktighet och utvärdera undervisningen med hjälp av modersmål
- Att stötta eleverna inför, under och efter sfi-undervisningen
- Att förklara arbetssätt och ge feedback med hjälp av modersmål
- Förutsättningar för samarbete och fungerande studiehandledning
- Att stärka elevernas identitet
Kom igång med studiehandledning, modersmålsstöd och samarbete på sfi
Här finns inledande frågor för arbetslag som vill utveckla modersmålet som resurs i undervisningen samt stärka samarbetet mellan lärare och studiehandledare eller annan personal som erbjuder stöttning på elevernas modersmål i sfi-undervisningen.
Frågorna är utformade så att en del av dem går att besvara även om ni idag inte har något som helst stöd på modersmål i er verksamhet. Då kan svaren på frågorna behöva riktas vidare till rektor och huvudman.
Arbetsgång
Ett förslag på arbetsgång är att ni på ett gemensamt möte intervjuar varandra i par eller liten grupp med hjälp av frågorna. Det är bra om en lärare intervjuar någon som ger studiehandledning med elevernas modersmål och vice versa, om så är möjligt. Frågorna hjälper er att lyssna på olika erfarenheter och att gemensamt formulera nuläge och önskeläge för att kunna ta beslut om gemensamma förändringar i undervisningen i ert arbetslag.
Den som intervjuar lägger sig inte i med egna åsikter eller kommentarer, men efter en stund vänder ni på intervjun så att alla besvarar samma frågor. Frågorna kan också besvaras skriftlig och individuellt inför mötet. Fördela då ordet på mötet så att var och en får gott om tid att redovisa sina synpunkter på nuläge och önskeläge.
Längre ner finns även en fördjupningsuppgift. Den ger exempel på hur ni som arbetslag kan stärka individanpassning och elevdelaktighet genom samarbete kring elevernas modersmål.
Frågorna och uppgiften kräver tid och behöver följas upp i praktiskt arbete. En rekommendation är att arbetet leds av en förstelärare eller annan lärare som tar en handledande roll och förbereder uppgifter, beräknar tidsåtgång för de olika delarna, summerar och för beslut vidare.
Det kan vara bra att handledaren tar del av det övriga materialet i modulen på förhand. I modulen finns en längre fördjupningstext med beprövad erfarenhet från sfi i InVäst samt referenser till forskning när det gäller studiehandledning på modersmål.
A. Inledande frågeställningar
1. Hur beskriver du nuläget när det gäller studiehandledning på modersmål i er sfi-verksamhet idag om… (alternativ a eller b)
a) … ni har tillgång till någon typ av studiehandledning på modersmål idag:
- Hur uppfattar du att lärarna använder sig av studiehandledningen i dag – vilka är bristerna och förtjänsterna från deras perspektiv?
- Hur uppfattar du att studiehandledare/modersmålsstöd på er skola ser på sin roll – vilka är bristerna och förtjänsterna från deras perspektiv?
- Vilka brister och förtjänster ser du i er verksamhets arbete med elevernas modersmål i förhållande till vad som gynnar elevernas lärande?
b) … ni inte har tillgång till studiehandledning på modersmål i er sfi-verksamhet idag:
- Har du som lärare andra strategier för att ta vara på era elevers modersmål som en styrka och resurs i undervisningen? Har någon av dina kollegor det, såvitt du vet?
- Har lärare möjlighet att boka tolk? Vid vilka tillfällen gör ni det? Hur fungerar tolksituationen som bäst och vilka krav ställer det på er lärare respektive tolken och eleven? Vilka brister och förtjänster ser du med en sådan situation utifrån elevernas perspektiv?
- Finns det tillfällen då du önskar stöd på elevernas modersmål? Vilka?
- Finns det tillfällen då du bedömer att eleverna hade gynnats av att ha tillgång till stöd och studiehandledning på elevernas modersmål?
2. Hur tänker du dig att ett riktigt bra samarbete mellan lärare och studiehandledare med elevernas modersmål skulle kunna se ut? Hur skulle det användas i organisationen för att gynna elevernas lärande?
- Hur tänker du dig att studiehandledningen skulle användas för att tydliggöra utbildningens upplägg och mål för eleverna?
- Hur skulle studiehandledning på modersmål kunna stärka elevernas delaktighet i utbildningen?
- Vad skulle ett arbetslag kunna göra för att stärka samarbetet mellan lärare och studiehandledare? Hur kunde ett fint sådant samarbete se ut? Hur mycket gemensam planeringstid skulle ni behöva?
- Finns det andra funktioner som studiehandledningen skulle kunna fylla? Vilka? Under vilka förutsättningar skulle det fungera som bäst?
3. Vad tror du det skulle betyda för era elevers identitet och upplevelse i lärsituationen om sfi-lärarna använde sig mer än idag av modersmål som resurs och stöd i undervisningen, till exemepel genom att fråga eleverna efter ord och uttryck på deras modersmål, genom att låta eleverna skriva eller samtala på sitt modersmål som startpunkt för skrivträning på svenska? Ta gärna hänsyn till att behoven kan skilja sig åt mellan de olika studievägarna.
B. Fördjupningsuppgifter
1. Titta på filmen med arbetslaget på studieväg 1 på ABF Vux i den här modulen och anteckna vilka olika poänger de medverkande ser med att använda modersmål i studiehandledning och undervisning. Hur upplever de att eleverna gynnas av det?
2. Hur gör de för att ta vara på elevernas modersmål som resurs?
3. Vilka förutsättningar krävs för en fungerande studiehandledning, enligt medarbetarna i arbetslaget?
4. Skriv en kort text om vad du själv skulle vilja veta om varje elev om ni talade samma språk. Vad skulle du fråga om? Vad skulle du vilja säga? Hur skulle samtalet gynna elevernas lärande på bästa sätt?
5. Din rektor har ansvar för att leda sfi-utbildningens kvalitetsarbete och undervisning. Vad tycker du att rektorn borde fråga om och ta reda på för att utvärdera elevernas upplevelse på sfi-utbildningen om rektor och elever talade ett gemensamt språk?
Fördjupningstext om studiehandledning på modersmål
Inledning
Hur kan studiehandledning på modersmål hjälpa elever att nå målen på sfi-utbildningen? Vad gör en studiehandledare på sfi? Hur kan ett kollegialt lärande mellan lärare och studiehandledare eller annan flerspråkig personal på sfi byggas?
Vid en kartläggning av sfi-verksamheterna i Göteborgsregionen som genomfördes 2013-2015 var ett av de allra tydligaste resultaten att eleverna efterfrågade mer studiehandledning på modersmål.
De elever som hade tillgång till sådan studiehandledning beskrev hur viktig den var för deras inlärning, förståelse av studiesituationen och upplevelse av trygghet och delaktighet. De beskrev även studiehandledaren som en brygga mellan elev och lärare.
De elever som inte hade tillgång till studiehandledning efterfrågade detta. Även elever på studieväg 3 efterfrågade stöd på modersmål vid introduktionen till sfi för att snabbt få en tydlig bild av sfi-kursernas struktur och undervisningens upplägg (se vidare rapport från kartläggningen, www.grint.se).
Processen med studiehandledning på modersmål inom InVäst
Inom projektet InVäst har sfi-verksamheter fått stöd av en regional processledare för att utveckla gemensamma förhållningssätt och strukturer för studiehandledning på modersmål, för flerspråkighet i undervisningen och för stärkt samarbete mellan studiehandledare och lärare.
I ett fall har processen haft till huvudsyfte just att utveckla verksamhetens arbete med studiehandledning på modersmål. I andra fall har perspektiven funnits med som en del i arbetet för ett stärkt kollegialt lärande. Processerna har omfattat lärare, studiehandledare övrig pedagogisk personal, men också ledningsgruppen. För självklart är det lättare att lära och utveckla samarbete om ledningen tar beslut om gemensamma mötestider och sätter upp deadline för gemensamma utvecklingssteg.
Kunskap i modulen
När ni i ert arbetslag har tagit del av det här materialet från InVäst vet ni mer om hur sfi-verksamheter har gjort för att identifiera elevbehov, vilken forskning de lärt av och hur de har agerat för att möta elevernas behov i undervisningen när det gäller modersmål och studiehandledning. Tillsammans med filmerna och övrigt material på den här modulen ger de här exemplen stöd för er som vill arbeta gemensamt och utveckla elevernas lärande på ett metodiskt sätt.
Nuläge, önskeläge och agerande
Studiehandledning på modersmål bedrivs i skiftande omfattning inom de olika verksamheter i Göteborgs- och Boråsregionerna som deltagit i InVäst.
Det finns sfi-verksamheter där studiehandledare är tillsvidareanställda, har tydliga arbetsuppgifter och är medarbetare i kvalitetsarbetet och i kollegiala processer på samma villkor som lärare och annan pedagogisk personal. I andra fall har studiehandledarna en mer tillfällig och undanskymd roll.
Likaså skiftar utbildningskraven. Ett fåtal verksamheter har huvudsakligen anställt studiehandledare med relevant utbildning från kommunala utbildningspaket eller från yrkeshögskoleutbildningar för studiehandledare på modersmål. Många sfi-elever saknar tillgång till studiehandledning helt och i viss mån kompenseras det genom att tolkar hyrs in vid exempelvis kartläggningstillfällen och utvärderande intervjuer.
Flera rektorer och utbildningsledare har uttryckt att de vill utveckla sitt arbete med studiehandledning på modersmål – eller språkstöd som det kallas i en del verksamheter.
Lärarnas perspektiv
Lärarnas syn på flerspråkighet i undervisningen skiftar också inom de verksamheter som deltagit i InVäst. Det finns klassrum där ordningsregler på skyltar gör klart för eleverna att de inte får tala sitt modersmål på lektionstid. I andra klassrum används elevernas olika språk som ett redskap för att stärka identitet, förståelse, samarbete och lärande.
Arbetslaget i filmen i den här modulen ger exempel på det. Modersmål används också för att stärka elevdemokrati och delaktighet i planeringen av undervisningen, till exempel genom regelbundna utvärderingar i fokusgrupper med elever med gemensamt modersmål och tolk.
Nedan presenteras en lista med exempel på behov och resurser i nuläget. Den har tagits fram när det gäller arbetet med studiehandledning inom sfi-verksamhet i projektet InVäst. I högerspalten summeras önskeläget.
I studiematerialet i den här modulen finns frågeställningar som kan vara bra att ha för arbetslag som vill reflektera över sin verksamhet på samma sätt och ta fram liknande listor. Filmen om arbetslaget på ABF Vux i den här modulen kan vara en utgångspunkt för samtal om önskeläge, vid sidan om Skolverkets stödmaterial och filmer om studiehandledning på modersmål (www.skolverket.se).
Nuläge | Önskeläge |
|---|---|
|
|
De här sammanställningarna av nuläge och önskeläge har lett till ett antal beslut om ageranden för att stärka studiehandledningens betydelse för eleverna i verksamheten.
Exempel på sådana beslut är:
- Att lärare och studiehandledare gemensamt planerar den tematiska undervisningen som sfi-eleverna möter.
- Att studiehandledare får kompetensutveckling i fråga om sfi-utbildningens kunskapskrav genom film, reflektion och exempel.
- Att ledningsgruppen lägger in timmar för medverkan i elevkartläggning på studiehandledarnas schema och formulerar en tydlig uppdragsbeskrivning.
Upplägg för organisering av studiehandledning
Tillgång till och organisering av studiehandledning på modersmål är ofta avhängigt huvudman, rektor och utbildningsledare.
Organiseringen av studiehandledningen kan också bero på hur många och stora grupper med gemensamt modersmål som finns i verksamheten, men ett arbetslag med tillgång till studiehandledare eller annan personal som behärskar elevers modersmål kan också på egen hand utforska studiehandledningens betydelse och bidra till utveckling och idéer.
Finns ingen studiehandledare att tillgå kvarstår ändå möjligheten att utgå från flerspråkighet i uppgifter i klassrummet, till exempel genom att låta elever formulera instruktioner eller idéer på sitt modersmål inför ett moment eller genom att låta elever med kunskaper i samma språk arbeta tillsammans för att förtydliga uppgifter, reflektera och fördjupa sina kunskaper.
Nedan beskrivs i fyra steg ett upplägg som kan användas inom ett arbetslag för att ge erfarenheter och stärka samarbetet och samplaneringen mellan studiehandledare och lärare. De olika momenten har genomförts av olika arbetslag inom Göteborgsregionen och Boråsregionens kommunalförbund.
(Infoga bild)
Steg 1: Att kartlägga elevers resurser och behov genom intervjuer på modersmål
Lärare och studiehandledare har för det mesta en bra bild av vad deras elever behöver för att lyckas i sfi-studierna. Däremot är det långt ifrån självklart att behoven är så väl kartlagda att arbetslag kan ta gemensamma beslut kring vad de behöver göra och lära sig mer om för att möta elevbehoven.
Steg 1 handlar om att med hjälp av elevernas modersmål ta fram ett underlag att samarbeta och samplanera kring. Detta tas fram i första hand genom intervjuer där eleverna själva får uttrycka vilka situationer i sitt dagliga liv och yrkesliv som de klarar eller behöver stöd i för att kommunicera. Intervjuerna kan behöva kompletteras med observationer.
Exempel
Nedan presenteras exempel på vad arbetslag gjort för att kartlägga resurser och behov med hjälp av elevernas modersmål.
1. Lärare och studiehandledare eller annan personal med kompetens i elevernas modersmål formulerar tillsammans ett antal frågor till eleverna.
Frågorna ska kartlägga i vilka situationer eleverna behöver eller vill kunna kommunicera muntligt eller skriftligt på svenska i vardagen, till exempel som föräldrar, kunder, arbetstagare, arbetssökande eller vårdtagare.
Eleven ska genom frågorna få tillfälle att formulera vilka situationer de klarar bra och varför. De ska också få tillfälle att berätta om vilka situationer som är svåra att klara och förklara varför.
Här är exempel på intervjuunderlag från ett arbetslag på studieväg 1, där lärare och studiehandledare valt att fokusera på muntliga kommunikationssituationer:
- Pratar du svenska utanför skolan? Med vem, i så fall?
- Kan du ge exempel på situationer då det går bra att prata svenska? Med vem? Varför tror du att det går fint i den situationen?
- I vilka situationer tycker du att det är svårt att prata svenska?
Förslag: förskolan, skolan, tandläkaren, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, vårdcentralen, apoteket, affärer m.m. - Berätta vad som kan hindra dig i svåra situationer. Exempel: Kan du tillräckligt många ord för att bli förstådd? Kan du bygga meningar? Blir du nervös? Beror det på vem som lyssnar på dig?
- Hur tycker du att vi ska göra för att hjälpa dig på bästa sätt?
- Rollspel med bilder, om det behövs. Eventuellt skriv egen dialog.
2. Arbetslaget testar frågeunderlaget och tränar inför genomförandet av intervjuerna genom att sitta i par och turas om att spela elev respektive intervjuande studiehandledare/lärare.
Det kan verka fånigt att träna på det sättet, men flera lärare och studiehandledare har fått bra idéer och stärkts av att öva med varandra inför intervjun.
Lärare och studiehandledare diskuterar frågeunderlaget tillsammans. Vid behov anpassar de frågorna och formulerar tips till varandra. Exempel på sådana tips har varit:
- Att noggrant förklara att intervjun inte är ett prov utan ett underlag för planeringen av undervisningen så eleven förstår kontexten.
- Att ställa öppna frågor och inte låsa sig vid frågeformuläret.
- Att ge eleverna gott om tid för att svara.
- Att ställa följdfrågor och be om exempel.
3. Studiehandledare och lärare genomför gemensamt intervjun på modersmål med en eller två av sina elever.
De spelar in intervjun eller för noggranna anteckningar.
4. I några fall har arbetslaget valt att komplettera intervjuerna med observationer av ett större antal elever.
Se exempel på sådana observationer i modulen för arbetslag om kollegialt lärande.
Poängen med det kan vara att läraren får ett bättre underlag för att själv analysera elevens behov. Det har hänt att elever och lärare inte alls har samsyn om vad det innebär att klara kommunikationen i en viss situation bra och då behöver intervjun kompletteras med en observation av hur eleven faktiskt gör och uttrycker sig i en viss situation, till exempel utifrån film eller rollspel.
5. Arbetslaget sammanställer intervjuerna gemensamt på ett möte.
Studiehandledarna redogör för vad varje elev har sagt tillsammans med lärarna och sedan gör arbetslaget en sammanställning i ett protokoll. Vilka resurser har eleverna gett exempel på i situationerna? Det kan till exempel gälla mobilanvändning, kroppsspråk eller att ta hjälp av andra. Vilka behov uttrycker de?
Infoga bild.
Steg 2: Vad behöver vi som arbetslag lära oss för att ta vara på studiehandledning på modersmål i vårt arbete med att se elevernas resurser och möta deras behov?
I steg 2 lär sig arbetslaget gemensamt mer om betydelsen av studiehandledning och rekommenderade upplägg.
Inom InVäst har studiehandledare och lärare läst kortare textutdrag på mötestid, skrivit läslogg och redovisat sina tankar för varandra. I vissa verksamheter har studiehandledare och lärare kompetensutvecklingstid månadsvis eller veckovis för enskild fördjupning och har då kunnat läsa längre texter. Ibland har en eller två i laget läst de längre texterna och redovisat för de övriga.
Rekommenderade material och texter
Nedan ges exempel på vad arbetslag har läst och diskuterat, med flera tips. Merparten av förslagen beskriver grundskola eller gymnasieskola, eftersom studiehandledningen är lagstadgad där till skillnad från i vuxenutbildningen. Diskussionen i arbetslaget har då rört sig om hur de rekommenderade arbetssätten kan anpassas till sfi-utbildningen, där till exempel centralt ämnesinnehåll ofta saknas.
Kraven på elevdelaktighet och individanpassning öppnar för idéer här; hur tar vi vara på studiehandledarens kompetens i elevkartläggning och i elevutvärderingar? Hur kan studiehandledningen bidra till att göra eleverna mer delaktiga på sfi-utbildningen och i planeringen av undervisningens innehåll? Exempel på detta finns bland annat i öppningsscenen på filmen från arbetslaget på ABF Vux i den här modulen.
- Skolverkets stödmaterial i text och film om studiehandledning på modersmål.
Materialet, tillsammans med översikter över framgångsfaktorer, finns sammanställt här: https://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-frågor/nyanlända/vad-innebär-studiehandledning-på-modersmålet-och-krävs-det-åtgärdsprogram-1.199747 - Studiematerialet och filmen från ABF Vux i denna modul.
- Mörneruds studie Modersmålsbaserad alfabetisering i Sverige: https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/1451/Modersmaalsb_alfab_i_Sverig.pdf?sequence=1
- Antologin Nyanlända och lärande, (red Bunar) och i synnerhet avsnitten som rör den flerspråkiga personalens upplevelser av negativa attityder och brister i organisering i skolorganisationen.
- Sheikhi/Ucars bok Studiehandledning för flerspråkiga elever: kunskapsutveckling genom modersmålet
- Rapport från Komvux Malmö Centrum/Hyllie park folkhögskola, Modersmålsbaserad svenskundervisning för invandare: https://malmo.se/download/18.72a9d0fc1492d5b743f76899/1491299700761/modersmalsbaserad_svenskundervisning_for_invandrare.pdf
Steg 3: Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i undervisningen utifrån elevbehovet? Vilka nya erfarenheter av lärande ska vi ge eleverna?
I steg 3 planerar arbetslaget undervisning och studiehandledning utifrån dels underlaget från elevintervjuerna, dels kunskapen om studiehandledningens betydelse och rekommenderade upplägg från läsningen i steg 2.
En erfarenhet från arbetslag inom InVäst är att även elever som inte har tillgång till studiehandledning på sitt modersmål kan bli stärkta av studiehandledarens närvaro på utbildningen. Studiehandledaren kan stötta dialogen mellan lärare och elever på ett sätt som gynnar alla elever.
Exempel på undervisning som planerats i ett tätt samarbete mellan lärare och studiehandledare finner ni i filmen och fördjupningstexten i modulen om kollegialt lärande. Här delar arbetslaget bland annat in elever i språkgrupper för att stärka den digitala kompetensen. Såväl upplägget som lektionsinnehållet kom till utifrån intervjuer med eleverna på modersmål.
Några ytterligare exempel på undervisningsplanering byggt på samarbete kring elevernas modersmål från arbetslag är:
- Att undervisningsstoff i form av rollspel, dialoger och skrivuppgifter med lärande exempel skapats av studiehandledare och lärare tillsammans utifrån autentiska situationer i elevernas vardag, till exempel yrkesmoment, sms-kontakt eller möten med myndigheter eller grannar.
- Att elevers erfarenheter från yrkeslivet i ursprungslandet legat till grund för jämförande undervisning och muntliga presentationer som stärkt vuxenperspektivet i undervisningen.
- Att elever på yrkesinriktade sfi-kurser filmat sig själva då de på modersmål kommenterar ett yrkesmoment som de utför och sedan fått stöd av sfi-lärare och studiehandledare för att återge och skapa instruktioner till samma moment på svenska.
Steg 4: Vilken effekt har vår gemensamma undervisning haft på våra elevers resultat?
I steg 4 utvärderas den genomförda undervisningen i form av till exempel fokusgruppsintervjuer med stöd av modersmål.
Utvärderingen är viktig för att arbetslaget ska få en bild av vilken effekt undervisningen haft och fånga upp elevernas upplevelse av undervisningen.
Så här kan en fokusgruppsintervju gå till:
1. Studiehandledare och lärare sammanställer ett frågeunderlag och samlar ett antal elever med samma modersmål.
2. De förklarar att det handlar om att utvärdera undervisningen för att hjälpa arbetslaget vidare på bästa sätt.
3. En av eleverna intervjuas kort av studiehandledaren och ombeds berätta hur hen upplevt en viss lektion eller annat moment i undervisningen. Därefter lämnas ordet fritt och fler elever bidrar med sin bild och nya idéer. Studiehandledare och lärare dokumenterar synpunkter och idéer och ställer följdfrågor.
4. Elevernas synpunkter följs upp på mötestid med samtal och analys inför kommande undervisning tillsammans med bedömningar och annat underlag som visar elevernas lärande under momentet.
Läs mer
Se litteraturtips under steg 2 ovan.
Rapport och övrigt material från kartläggning av sfi i Göteborgsregionen, www.grint.se
Skolverkets stödmaterial för studiehandledning på modersmål och flerspråkig undervisning:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3038.pdf?k=3038
Skolverkets filmer om studiehandledning på modersmål:
https://www.youtube.com/watch?v=P2YjKA9Z7fY
https://www.youtube.com/watch?v=ptyJj2uKu68
I den här modulen möter ni sfi-arbetslag och studie- och yrkesvägledare som samarbetar för att stärka elevernas möjligheter att formulera och fatta välgrundade beslut i fråga om vidare studier och yrkesliv.