Här finns inledande frågor som kan stärka kopplingen mellan elevkartläggningen och undervisningen inom ert arbetslag.
Ett förslag på arbetsgång är att ni först besvarar frågorna skriftligt och individuellt och sedan skickar ordet runt och delger varandra era tankar. Ni kan också intervjua varandra med hjälp av frågorna. Frågorna hjälper er att gemensamt formulera nuläge och önskeläge för att kunna ta beslut om gemensamma förändringar i undervisningen i ert arbetslag.
Längre ner finns även en fördjupningsuppgift. Den ger exempel på hur ni som arbetslag kan fånga upp elevernas behov och intressen, erfarenheter, kompetenser och mål samt utforma lärandemål och undervisning utifrån det ni får veta.
Frågorna och uppgifterna kräver tid och behöver följas upp i praktiskt arbete och gemensamma möten. En rekommendation är att arbetet leds av en förstelärare eller någon annan som tar en handledande roll, förbereder uppgifter, beräknar tidsåtgång för de olika delarna, summerar och för beslut vidare, etc. Det kan vara bra att handledaren tar del av modulens övriga material i film och fördjupningstext på förhand.
A. Inledande frågeställningar om kartläggning
1. Beskriv vad du tänker är bristerna och förtjänsterna med hur elevkartläggningen sker i er/kommunens vuxenutbildning/sfi-verksamhet idag.
a. Vet du hur dina elever kartläggs inom er kommun och sfi-verksamhet? Vem genomför den – är det lärare eller andra? Finns ett gemensamt underlag? Ringar den in elevernas behov i undervisningssituationen och tidigare läs- och skriverfarenhet på ett djupare plan eller endast som antal år/terminer? Är informationen om eleven tillgänglig för dig som undervisar eleven?
b. Hur beskriver ni rektors/verksamhetsledningens uppdrag till er när det gäller elevkartläggning? Får ni tydliga riktlinjer och uppdrag, t ex kring när och hur ni som lärare eller studiehandledare medverkar i kartläggningen av eleverna, vad ni förväntas dokumentera om eleverna? Finns gemensamma kartläggningsunderlag? Vad är brister och förtjänster med den styrningen, i så fall? Talar rektor/verksamhetsledare om elevkartläggning utifrån perspektivet att den ska genomsyra undervisningen?
c. Förs pedagogiska samtal kring elevkartläggningen i er verksamhet? Beskriv ev rutiner i er verksamhet för att forma undervisningen utifrån den information ni har om varje elev. Följs kartläggningen upp, t ex genom regelbundna mentorssamtal/utvecklingssamtal?
d. Vad tycker du själv är brister och förtjänster i din undervisning idag när det gäller att knyta an till elevernas intressen, förutsättningar och mål? Beskriv ev uppgifter eller metoder som är öppna för elevernas erfarenheter och som du använder dig av! Om du har bra information om dina elevers intressen, förutsättningar och mål, tror du eleverna märker det i undervisningen? Hur, i så fall? I vilken mån bygger din undervisning på elevernas behov och kompetenser, tycker du?
e. Vad uppfattar du att dina kollegor har för synpunkter på elevkartläggningen? Använder de kartläggningen som pedagogiskt redskap, t ex? Om ja, vet du hur?
f. Vad tror du är brister och förtjänster med den kartläggning dina elever möter utifrån en tanke på vad som gynnar deras motivation och lärande? Frågan kan gälla elevkartläggning inom förvaltning, inom sfi-verksamheten och inom din egen undervisning.
2. Hur tänker du dig att dina elever skulle kunna kartläggas på bästa möjliga sätt?
a. Vem borde ha ansvaret för kartläggningen? Hur skulle den kunna fungera som bäst? Hur skulle den organiseras och när skulle den ske?
b. Hur skulle den dokumenteras och för vem? Hur skulle den märkas i lärarnas planering av undervisningen, i uppgifter och studievägledning?
c. Hur skulle den kunna stärka elevernas delaktighet på sfi-utbildningen? Behöver eleverna mer stöd på modersmål för att uppfatta situationen och svara och ställa frågor? Hur tänker du att elevkartläggningen skulle kunna utformas/dokumenteras/genomföras för att gynna elevernas lärande i högre grad än idag?
3. Vilka svårigheter ser du när det gäller att samla hela arbetslaget kring gemensamma strukturer för elevkartläggning?
a. Vilka hinder finns för att komma överens om gemensamma metoder?
b. Vilka hinder finns för att implementera metoderna så att de blir en vardaglig del i ert arbete? Hur kan exempelvis nya lärare skolas in i gemensamma arbetssätt?
c. Vilka ytterligare frågor, diskussioner eller möjliga konflikter tror du dyker upp längs vägen?
4. Vad tror du krävs i resurser, tid, beslut och agerande för att er sfi-verksamhet ska kunna forma gemensamma rutiner och strukturer för ett kollegialt arbete kring elevkartläggning med målet att gynna elevernas lärande?
a. Vad behöver skolledningen göra/erbjuda?
b. Vad behöver ni i den pedagogiska personalen?
c. Vad behöver eleverna?
B. Fördjupningsuppgift
1. Titta på filmen med Ulf Olausson och anteckna vilka olika typer av information om varje elev som han frågar efter/har nytta av. Vad vill han veta om eleverna för att ge tillräckligt stöd, för att planera språkundervisningen, för att lotsa mot vidare studie- och yrkesmål?
2. Skriv en reflekterande text om vad du själv på motsvarande sätt skulle vilja veta om varje elev för att utveckla din undervisning. Tänk både på elevernas behov och elevernas resurser.
3. Fundera på hur du på ett effektivt sätt kan få reda på det du behöver och dokumentera det. Ulf Olausson nämner flera metoder för detta: samtal, diagnostiska test, skrivuppgifter (på högre kurser). Andra metoder som använts för att fånga upp information om eleverna av sfi-arbetslag inom InVäst är enskilda förberedda intervjuer med ett urval elever eller med fokusgrupper, observationer. Mer information och exempel kring detta finns i fördjupningstexten i denna modul samt i modulen om kollegialt lärande.
4. Diskutera med dina kollegor eller reflektera själv kring följande fråga: Om du som lärare har exempelvis följande information om en elev i en av dina undervisningsgrupper – hur kan det påverka din undervisning? Titta gärna på filmen om igen för att fånga upp några tips.
Elev A har studerat till och med motsvarande svensk gymnasieskola och har arbetat i flera år som revisor. Hen är nybörjare med svenskan, men skriver redan ganska bra. Det är däremot svårt för elev A att uppfatta vad någon säger på svenska och hen blir mycket nervös i talsituationer. Hen hoppas kunna fortsätta inom sitt tidigare yrke. Familjen finns kvar i hemlandet. Elev A känner inte någon i Sverige och hoppas få vänner i sfi-gruppen. Hen talar bra engelska vid sidan om sitt modersmål.
Elev B har arbetat med att odla och sälja livsmedel i ett familjeföretag. Hen behöver grundläggande träning i att läsa och skriva eftersom möjligheten att gå i skola var mycket begränsad. Hen vill ha stöd för att få reda på vilka möjligheter till arbete som finns i Sverige och är nyfiken men lite främmande inför svensk arbetsmarknad. Hen kan tala två språk flytande, men skriver inte alls och vet inte riktigt vad skrivande kan användas till i vardag och yrkesliv. Elev B har tre barn och är väldigt mån om att försöka stötta barnen i deras skolgång. Hen drömmer också om att ta körkort.
