Filmerna i den här modulen på Sfiväst och de erfarenheter som beskrivs i den här fördjupningstexten togs fram inom ett projekt i Göteborgsregionen (GR) under 2021. Projektet finansierades av Länsstyrelsen och bedrevs genom tätt samarbete med elever, studie- och yrkesvägledare, lärare samt rektorer/chefer inom vuxenutbildningen i tre kommuner. Delar av materialet arbetades fram under erfarenhetsutbyten med studie- och yrkesvägledare från hela regionen.
Steg 1: Kartläggning av elevbehov och behov av integrering av syv i undervisningen
Projektet inleddes med ett litet antal intervjuer med elever från olika kurser och studievägar inom sfi och kombinerat yrkesvux intervjuades. Syftet var att kartlägga exempel på elevers behov i fråga om studie- och yrkesvägledning. Intervjuerna genomfördes av regionala processledare, men kan lika gärna genomföras lokalt av exempelvis lärare eller studiehandledare. De genomfördes på elevernas modersmål. Frågorna formulerades utifrån elevernas rätt till stöd och vägledning i studie- och yrkesfrågor enligt läroplanen för vuxenutbildningen.
Det som framkom från elevintervjuerna var bland annat:
- Att flera av eleverna även på högre kurser inte visste om att en studie- och yrkesvägledare finns tillgänglig inom verksamheten och saknade kunskap om vad vägledarens roll är.
- Att flera elever fått information kring exempelvis svensk arbetsmarknad och olika sökbara yrkesutbildningar i en form och på ett språk som inte var anpassad efter deras behov.
- Att det första avgörande steget för flera elever i fråga om att söka yrkesutbildning och ta beslut om framtidsmål var det faktum att sfi-läraren visat var vägledaren sitter i lokalerna och förklarat varför syv är viktigt för dem. Detta framkom i synnerhet från elever på studieväg 1.
- Att eleverna inte hade fått tillfälle att tala om eller reflektera över könsstereotypa val och normer i fråga om studie- och yrkesbeslut.
Slutsatserna som drogs inför fortsättningen av projektet var bland annat att det fanns ett behov av att se över hela verksamhetens och lärarnas/undervisningens roll i fråga om information och stöttning längs elevernas studie- och yrkesvägen, eftersom det är lärarna som möter eleverna dagligdags. Formerna för samarbetet rektor-lärare-syv behövde också ses över och information och samtal om syv anpassas till elevernas behov. Det räcker inte att verksamheten ger information om att syv finns; personalen behöver veta att eleverna uppfattar informationen och förstår vad den innebär för dem som individer.
Här är några citat från intervjuerna:
”Vi fick information bara på svenska och det var i början på sfi när vi inte förstod så mycket”
”Vi får info, men det finns inget driv i det. Någon informerar och visar en ppt med olika siffror. Sedan frågar de: Har ni frågor? Men ingen har någon fråga, för vi har inte förstått.”
”Om läraren bara hjälpte mig med grammatik och språket och inte med andra saker som att ta kontakt med studie-och yrkesvägledaren, då skulle jag inte ha sökt till den här yrkesutbildningen”.
”Vi har inte alls fått chans att prata om det här (risk för stereotypa val). Fast det hade varit väldigt attraktivt. Det hade behövts. Jag hade till exempel varit intresserad av att bli snickare.”
(Citat från kvinnlig elev, sfi studieväg 3)
Även studie- och yrkesvägledare och rektorer för vuxenutbildningen intervjuades om sin syn på behov av utveckling inom syv. Även i dessa intervjuer lyftes behovet av att stärka hela vuxenutbildningens ansvar för att eleven ska få stöttning i processen till övervägda beslut om studie- och yrkesmål och kunna lära sig det som krävs. Studie- och yrkesvägledarna uttryckte exempelvis att de är svårt att hinna med sitt kärnuppdrag då de ofta får sitta både med rent praktiska sysslor men även med att ge information som skulle kunna integreras i de studerandes undervisning. Det fanns en samsyn mellan vägledare och elever kring behoven. Studie- och yrkesvägledare lyfte även behovet av stöttning i digital kompetens för eleverna, kopplat till exempelvis ansökningar och informationssökande.
Här är ett citat från intervjuerna med vägledarna:
"Det saknas tid och förutsättningar för att dela ansvaret för det generella syv-uppdraget med lärarna. Vi vet att det pågår undervisning kring arbetslivsfrågor på sfi hos oss, men vi som vägledare vet inte hur eller om vad. (…) Varje år i kvalitetsarbetet tas beslut om att vi ska öka samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare, men sedan händer inte mycket. Någon annan än vi kan behöva ta initiativet till samverkan. Det är svårt att öppna dörren till klassrummet, för vi har inte tid att följa upp de elevkontakter som det leder till.”
Såväl vägledare som elever och rektorer påvisade alltså behov av att utveckla det vida uppdraget kopplat till studie- och yrkesvägledning för att ge tillräcklig stöttning, tid och anpassning av information till eleverna. Möjligheten att reflektera kring studie- och yrkesval i förhållande till kön, social- eller kulturell bakgrund är exempel på perspektiv som med fördel kan integreras i undervisningen.
Steg 2: Samarbete kring planering av syv-inriktad undervisning
Med kartläggningen som bakgrund fokuserades projektet på metoder och forum för att stödja samarbetet och målgruppsanpassningen av studie- och yrkesvägledningen ur det vida perspektivet.
Först fick regionens studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen ge förslag på innehåll till undervisning för elever inom sfi. Detta formulerades om lärandemål som lärare kan ha som bas vid planeringen av undervisning kopplad till elevernas studie- och yrkesvägledning. I bilaga 1 (se ovan) syns de framtagna lärandemålen.
Därefter genomfördes en workshop med personal inom sfi så som lärare, studiehandledare och studie- och yrkesvägledare. I grupper fick de arbeta med att gemensamt planera undervisning med utgångspunkt i studie- och yrkesvägledarnas lista över lärandemål för elever inom sfi. De fick följa en beprövad modell från Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Detta är en modell som stöttar lärarna att anpassa aktiviteter i undervisningen till utrikesfödda elevers behov av konkretion, stöttning och utmaning i lärandet. Filmen från Lerums vuxenutbildning i den här modulen på Sfiväst är ett exempel på hur den här modellen har använts och utvecklats i undervisningen i ett sfi-arbetslag.
Bilaga 2 (se ovan) finns en ppt som kan fungera som stöd för planering av syv-inriktad undervisning vid sidan om filmen.
Steg 3: Systematik och aktivitetsplaner för samarbete kring syv inom sfi
Studie- och yrkesvägledare och lärare såg vidare behov i sin verksamhet utifrån samarbetet kring syv-inriktad undervisning. I två kommuner såg de tillsammans behov av att systematisera sitt samarbete genom årshjul/aktivitetsplaner.
I en av kommunerna hann studie- och yrkesvägledare och lärare under projektet ta fram en aktivitetsplan, med stöd av rektor. Aktivitetsplanen ska strukturera och underlätta samarbetet mellan lärarna och studie- och yrkesvägledarna samt möjliggör att aktiviteter i undervisningen kan följas upp i vägledningssamtalen. Aktivitetsplanen kan läsas som en beskrivning av hur och när den enskilda sfi-eleven får tillfälle till undervisning och samtal som stöttar på ett individanpassat sätt längs studie- och yrkesvägen under sfi-utbildningen.
I Bilaga 3 (se ovan) hittar du ett exempel på en aktivitetsplan från en kommun inom Göteborgsregionen. Exemplet är skapat utifrån lokala förutsättningar och ska läsas som ett dokument som kommer att förändras och förfinas allteftersom samarbetet utvecklas.
Om du går till startsidan för Sfiväst kan du även gå in i portalen riktad till rektor och utbildningsledare inom sfi. Där finns en modul med filmer och annat stöd i rektors aktiva arbete och ledarskap kopplat till syv på sfi. Här är en länk till den modulen.
