Att lära av och med kollegorna i arbetslaget
Vill ni hitta en modell för hur ni kan arbeta och lära mer tillsammans för att gynna elevernas lärande och motivation? Vill ni ha tips på hur ni kan jobba systematiskt för att ta er an elevernas utmaningar och behov ihop? Här möter ni sfi-arbetslag som arbetar med kollegialt lärande utifrån Helen Timperleys modell för professionell utveckling.
Innehåll
Om modulen
I den här modulen ser ni exempel på hur elevbaserat kollegialt lärande kan gå till i ett sfi-arbetslag. Ni följer arbetslagets kartläggande arbete och gemensamma samtal i en film och finner fler varianter på stegvis utvecklingsarbete enligt samma modell i fördjupningstexten.
Arbeta gärna tillsammans med samtalsunderlag och fördjupande texter. Är du rektor tipsar vi dig om att se filmen Att organisera kollegialt lärande.
Filmerna är framtagna i Göteborgsregionen inom EU-finansierade projektet InVäst 2016-2019.
Film: Kollegialt lärande – för elevernas skull
I filmen följer ni steg för steg hur ett arbetslag med lärare och studiehandledare på sfi arbetar med utgångspunkt i Helen Timperleys modell för professionell utveckling.
Arbetslaget undervisar elever på studieväg 1 och 2 på Folkuniversitetet i Göteborg och det behov som de fokuserar på gäller elevernas lärande inom digital kompetens. Det kollegiala utvecklingsarbetet som beskrivs i filmen omfattade hela sfi-verksamheten på Folkuniversitetet och bedrevs genom processledning från InVäst och GR Utbildning 2017-2018.
Filmen har följande underrubriker:
- Kartlägga elevernas behov i lärsituationen
- Kartlägga lärarnas eget behov av lärande
- Ge eleverna nya erfarenheter av lärande
- Mäta effekt på lärandet
Studiematerial kring kollegialt lärande
Här finns frågor som kan stödja arbetslagets arbete med att utveckla ett kollegialt lärande.
Ett förslag på arbetsgång är att ni först besvarar frågorna skriftligt och individuellt och sedan skickar ordet runt och delger varandra era tankar. Ni kan också intervjua varandra med hjälp av frågorna. De inledande frågorna hjälper er att gemensamt formulera nuläge och önskeläge.
Fördjupningsuppgifterna är formulerade för att sätta igång processer som leder till gemensamma beslut och förändring av undervisningspraktiken utifrån elevbehov. De kräver tid och behöver följas upp i praktiskt arbete och gemensamma möten. En rekommendation är att arbetet leds av en förstelärare eller annan lärare som tar en handledande roll och exempelvis förbereder uppgifter, beräknar tidsåtgång för de olika delarna, summerar och för beslut vidare. Det kan vara bra att handledaren tar del av det övriga materialet i modulen på förhand.
A. Inledande frågeställningar
1. Beskriv vad du tänker är bristerna och förtjänsterna med det kollegiala samarbetet/lärandet på sfi hos er hittills.
- Hur beskriver ni ledningens uppdrag till er när det gäller kollegialt lärande? Vad är brister och förtjänster med den styrningen?
- Vad tycker du själv är brister och förtjänster?
- Vad uppfattar du att dina kollegor har för upplevelser och tankar kring samma fråga?
- Vad tror du är brister och förtjänster utifrån en tanke på vad som gynnar elevernas lärande?
2. Hur tänker du dig att ett riktigt bra kollegialt lärande skulle vara?
- Hur skulle det fungera?
- Hur skulle det ledas och organiseras?
- Hur skulle det användas för att gynna elevernas lärande?
3. Vilka utmaningar ser du när det gäller att samla er sfi-verksamhet kring ett kollegialt lärande?
- Vilka hinder finns för att skapa det?
- Vilka hinder finns för att implementera det?
- Vilka ytterligare frågor, diskussioner eller möjliga konflikter tror du dyker upp längs vägen?
4. Vad tror du krävs i resurser, tid, beslut och agerande för att er skola/er kommuns sfi ska komma igång med ett kollegialt lärande med elevernas lärande som mål?
- Vad behöver ledningen?
- Vad behöver den pedagogiska personalen?
- Vad behöver eleverna?
B. Fördjupningsuppgifter
1. Skriv fortsättningen på meningen!
För att nå sina egna och utbildningens mål behöver våra elever lära sig…
Eller:
För att nå sina egna och utbildningens mål behöver våra elever förstå…
a. Hur vet ni det? Vilket underlag kan ni ta fram för att visa elevernas behov på ett tydligt sätt och för att förstå behovet bättre? Exempel på sådant, så kallad evidens, är:
- intervjuer med ett antal elever, enskilt eller i fokusgrupper, (se filmen från Folkuniversitetet)
- diagnoser och test som ni kanske behöver göra själva,
- statistik från NP och lärares kommentarer i t ex bedömningsprotokollen till provdelarna
- observationer av eleverna där ni systematiskt antecknar vad eleverna klarar eller behöver stöttning i (se filmen från Folkuniversitetets sfi-verksamhet i Göteborg: Kollegialt lärande – för elevernas skull)
- enkäter
- förslag som rör undervisningen och som kommit fram i skolans arbete med elevdemokrati, till exempel studeranderåd
b) Kan ni visa att det elevbehov som ni ringat in är förankrat i läroplan eller kursplan för sfi? Var? Notera citat som ger stöd åt ert val av utvecklingsområde-elevbehov.
2. Vad behöver ni som arbetslag veta mer om eller hitta nya metoder för om ni ska kunna svara på de elevbehov som ni har identifierat? Behöver ni resurser som ni inte har idag? Behöver ni stöd eller fortbildning inom något särskilt fält? Hur kan ni gå vidare med det?
3. Hur organiserar ni en fortbildning som svarar på era behov?
a. Vilken litteratur behöver ni läsa? Se exempel på länkar och litteratur inom den här webbutbildningen! Vänd er exempelvis till en lärarutbildning eller Nationellt centrum för svenska som andraspråk för för att få tips.
b. Hur får ni tid att läsa? Kan ni fördela läsningen och redovisa för varandra?
c. Kan ni vända er till någon expert inom er verksamhet eller kommun som kan summera viktig forskning för er?
4. När ni har läst och utforskat och funnit modeller som kan hjälpa er att möta elevbehovet:
Ta ett gemensamt beslut om en eller några förändringar som ni ska genomföra i er undervisning. Vad är det för nya erfarenheter ni vill ge eleverna för att de ska få ökade chanser att lära i fråga om det elevbehov ni har sett?
5. Hur mäter ni effekt på elevernas lärande?
a. Hur lång tid behöver ni på er för att genomföra förändringarna och iaktta elevernas lärande – en vecka eller 3-4 månader?
b. Hur mäter ni effekten på elevernas lärande? Tips: gör samma elevintervjuer, diagnoser och tester eller observationer som tidigare och analysera eventuella förändringar.
c. Vad drar ni för slutsatser av effektmätningen? Har eleverna lärt sig mer och snabbare och hur kan ni i så fall implementera förändringarna så de blir en del av ert reguljära arbete? Ser ni inte önskade förändringar? Tänk till igen och testa nya förändringar som kan fungera bättre.
Fördjupningstext om kollegialt lärande i praktiken
Inledning
Hur kan ett kollegialt lärande byggas upp som verkligen hjälper eleverna att nå målen på utbildningen och att bättre klara vardagens krav på kommunikation på svenska?
Att gemensamt kartlägga elevernas behov har varit startskottet för ett stort antal arbetslag i Västsverige. Inom projektet InVäst har ett 30-tal grupper bestående av lärare och annan pedagogisk personal fått stöd av en regional processledare för att kunna utveckla ett kollegialt lärande.
Processen med kollegialt lärande inom InVäst
Antingen har hela lärarkollegiet i en sfi-verksamhet arbetat sig samman eller så har lärarna valt att organisera sig i mindre lärgrupper om 3-5 personer, exempelvis utifrån vilken studieväg de huvudsakligen undervisar på.
Det har visat sig att former för att utforska elevbehov, samtala och lära tillsammans och ta gemensamma beslut är en förutsättning för att få en hållbar utveckling, även inom till exempel digital kompetens och arbete med elevkartläggning.
Processerna som syftat till att stötta och bygga ett kollegialt lärande har omfattat lärare, studiehandledare och övrig pedagogisk personal, men de har också inneburit handledning för utbildningsledare och rektor i att organisera för kollegialt lärande. För självklart är det lättare att lära och utveckla sfi-undervisningen om ledningen tar beslut om gemensamma mötestider, sätter upp deadline för gemensamma utvecklingssteg och frågar efter framsteg i elevernas lärande som en del i kvalitetsarbetet.
Det finns mer att ta del av om det i sfiväst:s moduler för rektorer och utbildningsledare.
Kunskap i modulen
Exemplen i filmerna och i övrigt material på den här modulen ger stöd för er som vill arbeta gemensamt och utveckla elevernas lärande på ett metodiskt sätt.
När ert arbetslag har tagit del av materialet från InVäst i den här modulen kommer ni veta mer om hur olika sfi-arbetslag har gjort för att identifiera elevbehov, vilken forskning de lärt av och hur de har agerat för att möta elevernas behov i undervisningen.
Modellen på bilden ovan (bild 1) är en modifiering av den cykel forskaren Helen Timperley tagit fram för att beskriva professionell utveckling i skolan. Modellen är grunden för processledningen som lärgrupperna har fått inom både stora och små sfi-verksamheter inom InVäst.
De olika stegen exemplifieras i texten nedan i synnerhet utifrån den cykel kring digital kompetens som beskrivs i filmen i denna modul, men också med andra autentiska exempel.
Tidåtgång
Eftersom de olika verksamheterna har valt att satsa olika mängd tid på projektet har processledarna haft skiftande möjligheter att följa verksamheterna steg för steg. Likaså har lärgrupperna haft olika mycket tid per vecka eller månad för gemensamt arbete. En uppskattning är att det tagit 5-10 månader för lärgrupperna att slutföra hela cykeln vid mer omfattande studier av elevbehoven. Mindre genomgripande processer har förstås tagit kortare tid.
Några förutsättningar för att ett arbetslag eller en mindre lärgrupp ska kunna ta sig an de olika stegen kan vara:
Att den pedagogiska personalen formerar sig i lärgrupper med gemensamma utgångspunkter, till exempel elever på samma studieväg.
Att regelbundna mötestider är särskilt vikta för arbetet med modellen i de här lärgrupperna.
Att förväntningarna på lärgrupperna är tydliga kring vad som ska göras, vilka beslut som ska tas, etc. Det ställer krav på ett aktivt deltagande från rektors sida.
Att lärgrupperna får handledning i fråga om forskning och beprövade metoder inom det fält av elevbehov som de valt att utforska.
Steg 1: Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla i förhållande till utbildningens mål?
Lärare och studiehandledare har för det mesta en bra bild av vad deras elever behöver för att lyckas i sfi-studierna. Däremot är det inte självklart att behoven är så väl kartlagda att arbetslag kan ta gemensamma beslut kring vad de behöver göra och lära sig mer om för att möta elevbehoven.
Därför handlar steg ett om att ta fram och visa så tydliga underlag som möjligt för de elevbehov som föreligger – och att utforska elevbehovet noga inför fortsättningen av arbetet.
Lärgruppen tar själva beslut om vilka behov de vill utforska, men de ska kunna visa underlag, evidens, som stärker deras val. De ska även kunna visa på en koppling till utbildningens mål i läroplan eller kursplan. Lärarna inleder därför processen med att läsa läroplan och kursplan samt markera sådant som de upplever att deras elever har behov av stöd för att uppnå.
Processledaren ber lärgruppen att tydligt formulera sitt lärobjekt genom ett par alternativa stödfraser:
”Våra elever behöver lära sig (att)…”
”Våra elever behöver förstå …”
Fraserna hjälper lärgruppen att hålla fast vid elevperspektivet. Risken finns annars att de fokuserar på egna upplevelser av behov, exempelvis att se över de digitala resurserna på skolan. Sådana behov får vänta till steg 2 i processen.
Framtagande av underlag
Lärgruppen tar fram evidens som visar att elevbehovet verkligen föreligger, till exempel elevintervjuer, provstatistik, resultat från egna diagnoser, observationer eller enkäter. Se exempel nedan. Detta kan vara en tidskrävande process. En del lärgrupper inom InVäst har behövt använda flera olika metoder för att få en tydlig bild av elevbehovet. I andra fall har det varit tillräckligt att lärgruppe tagit fram befintlig statistik, till exempel från nationella prov.
Processledaren handleder i den här fasen och leder lärgruppens samtal kring vad som kan vara bra underlag, hur enkäten kan utformas, vilka intervjufrågor som fungerar och inte. Processledaren eller lärgruppen kan också behöva ledningens stöd i den här fasen, exempelvis för att lösgöra tid och ta in tolk för djupintervjuer med ett urval elever.
Lärgruppen sätter upp en deadline för när de ska ha ett färdigt underlag att skicka till rektor eller utbildningsledare. Underaget kan skickas i form av ett mail.
Innehåll i underlaget:
- Lärobjektet formulerat utifrån elevbehov.
- Förankring i läroplan eller kursplan formulerat med citat och eventuella kommentarer.
- Evidens som visar elevbehovet, kort sammanfattat.
Underlaget är utgångspunkt för lärgruppens vidare arbete i steg 2-4 och en summering av deras gemensamma beslut. Det är också användbart för rektorn som ska stötta och ställa krav på varje lärgrupp, samt i kvalitetsarbetet som exempel på vad eleverna behöver för att korta sin lärsträcka och hur skolan agerat för att svara på det behovet.
3 exempel på framtagande av underlag
Exempel A: ”Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens genom att lära sig mer om hur de kan använda mobiltelefonen i sin vardag”.
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 och 2 på Folkuniversitetet, Göteborg. Se filmen i denna modul.
Lärgrupp A bestämmer sig för att utforska sina elevers behov av digital kompetens. Ingen befintlig statistik finns kring digital kompetens på skolan, så lärarna bestämmer sig för att dels djupintervjua en elev per klass kring digital kompetens, dels göra observationer i helklass.
Ansvaret för arbetet med elevintervjuerna fördelar lärarna mellan sig och intervjuerna genomförs med hjälp av skolans studiehandledare på elevernas modersmål. När så få elever väljs ut för djupintervju är avsikten för lärarna främst att fördjupa sin egen kunskap om elevernas behov och resurser, inte att få en bild av generella behov i klasserna.
Lärgruppen kommer överens om ett antal frågeställningar för intervjun:
Har du en smart-phone?
Använde du smart-phone i ditt land?
Hur lärde du dig att använda din telefon?
Vad använder du telefonen till?
Kan du översätta med mobilen?
Har du telefonen på ditt språk eller har du den inställd på svenska?
Kan du skicka bilder med mobilen?
Vilka program använder du?
Vad vill du lära dig att göra med mobilen?
Lärarna/studiehandledarna nöjer sig inte med att fråga efter elevens muntliga svar i intervjuerna, utan ber även eleven visa vad hen kan eller tycker är svårt.
Den mer generella bilden av behov och resurser i klasserna i fråga om digital kompetens får lärgruppen genom att komplettera intervjuerna med en observation. Den omfattar alla elever i klasserna och genomfördes under lektionstid utifrån följande observationsprotokoll;
Steg 2: Vad behöver vi som lärare lära oss eller göra mer av för att möta elevernas behov?
Uppdateras
Steg 3: Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i undervisningen utifrån elevbehovet? Vilka nya erfarenheter av lärande ska vi ge eleverna?
Uppdateras
I den här modulen möter ni sfi-arbetslag och studie- och yrkesvägledare som samarbetar för att stärka elevernas möjligheter att formulera och fatta välgrundade beslut i fråga om vidare studier och yrkesliv.