Att leda arbetet med elevkartläggning på sfi
Är du nyfiken på hur du kan organisera och utveckla arbetet med elevkartläggning på sfi? Hur kan kartläggningen i den individuella studieplanen bli mer än en pappersprodukt och stödja anpassningen av undervisningen till elevens behov och mål? Här möter du några goda exempel.
Innehåll
Om modulen
I den här modulen får du se exempel på vad som kan vara viktigt att kartlägga om varje elev och lyssna på intervjuer med skolledare om hur den informationen kan tas tillvara av undervisande lärare och följas upp för att stärka elevens lärande och valkompetens.
Du får även fördjupa dig i stödmaterial från Skolverket och finner underlag för reflektion och samtal som kan hjälpa dig att planera och leda lärandeprocesser i verksamheten för att utveckla elevkartläggningen och individanpassa undervisningen.
Använd gärna materialet och filmen i modulen Att undervisa med kartläggningen som utgångspunkt tillsammans med ditt arbetslag.
Filmen är framtagen i Göteborgsregionen inom EU-finansierade projektet InVäst 2016-2019.
Film om att leda arbetet med elevkartläggning och undervisning
I filmen intervjuas Sofia Schubert och Anders Malm, utbildningsledare för sfi-verksamheten på ABF Vux i Göteborg.
De beskriver upplägg och underlag för det gemensamma arbetet med elevkartläggning inom den sfi-verksamhet de är ledare för och ger exempel på hur informationen om eleven tas tillvara och formar individanpassad undervisning.
Sofia Schubert och Anders Malm talar om följande aspekter av elevkartläggningen:
- Kartläggning – en process i flera steg
- Nivåbedömning och placering
- Erfarenheter av arbetsliv och lärande
- Underlag för planeringen av elevens utbildningsväg
- Dokumentation som följer eleven
- Elevdelaktighet
- Hela skolorganisationens ansvar
- Praktisk kartläggning – på yrkesinriktade sfi-kurser
- Öppna uppgifter – på kurser utan yrkesinriktning
Studiematerial om att leda arbetet med elevkartläggning och undervisning
Här finns frågor som kan stödja en ledningsgrupps arbete med elevkartläggning på sfi. Frågorna kan vara stöttande också för en enskild rektor, men instruktionen är utformad för en ledningsgrupp.
Ett förslag på arbetsgång är att ni först besvarar frågorna skriftligt och individuellt och sedan skickar ordet runt och delger varandra era tankar. Ni kan också intervjua varandra i par med hjälp av frågorna.
De inledande frågorna hjälper er att gemensamt formulera nuläge och önskeläge.
Fördjupningsuppgifterna är formulerade för att sätta igång processer som leder till beslut och förändring. De kräver tid och behöver följas upp i praktiskt arbete och gemensamma möten. Finns det möjlighet så kan det vara bra att ha en extern handledare som leder processarbetet.
Ett studiematerial med motsvarande frågor utformade för pedagogisk personal finns i modulen Att undervisa med elevkartläggningen som utgångspunkt mot tydliga mål riktad till arbetslag på den här webbutbildningen.
A. Inledande frågeställningar
1. Beskriv vad du tänker är bristerna och förtjänsterna med arbetet med elevkartläggning på sfi i er verksamhet idag.
a. Hur beskriver du som rektor/utbildningsledare din roll och ditt arbete i förhållande till kartläggningen idag?
b. Det är hemkommunen som ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Hur fungerar det ansvaret idag? Uppfattar du att kartläggning är en central del i det arbetet? Vad kartläggs av vilken instans – t ex yrkeserfarenheter, yrkesmål, språkkunskaper, pedagogiska behov, digital kompetens? Vad behöver kartläggas ytterligare eller följas upp i sfi-verksamheten? Vem gör det?
Här följer ett citat ur Skolinspektionens rapport om undervisningen på sfi från april 2018, baserad på granskning av 15 verksamheter i 12 kommuner. I rapporten framgår att sfi-verksamheterna uppvisar generella brister när det gäller individanpassning av undervisningen:
”Lärarna utgår inte heller från elevernas individuella studieplaner när de planerar och genomför undervisning, vilket framgår av intervjuer med elever och lärare. (…) Lärarna menar också att det är svårt att hinna med att individanpassa arbetsuppgifterna. Det finns ingen tid avsatt för att arbeta med de individuella studieplanerna eller för att genomföra mentorssamtal med eleverna. Lärarna uppger att det inte heller finns några direktiv inom verksamheten som talar om för lärarna hur de ska arbeta med de individuella studieplanerna.”
c. Följs den individuella studieplanen och kartläggningen av elevers erfarenheter, förutsättningar och mål upp av lärarna och formar undervisningen i er sfi-verksamhet? Hur då? Hur vet du det? Vad behöver utvecklas i det avseendet? Har lärarna tydliga ramar för det arbetet idag?
d. Vilket ansvar har du som är rektor för att kartläggningen tillvaratas i lärarnas undervisning enligt läroplanen (läs gärna citaten nedan eller om rektorsansvaret som helhet i läroplanen)?
Alternativ frågeställning för ledare utan rektorsansvar:
Hur är ledningsansvaret för lärarnas arbete med individanpassad undervisning formulerat och fördelat i den sfi-verksamhet som du är verksamhetsledare/utbildningsledare för? Behöver det förtydligas? Vilken är din roll i förhållande till arbetet med att följa upp och undervisa med utgångspunkt i elevernas individuella studieplaner och elevkartläggningen?
Citat ur Läroplan för vuxenutbildningen:
”Som pedagogisk ledare för vuxenutbildning och som chef för lärarna och övrig personal i verksamheten har rektorn ansvar för verksamhetens resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att (…) lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar”
e. Lista kortfattat de brister och förtjänster du ser i din roll idag när det gäller att leva upp till det uppdrag du har.
f. Vad uppfattar du att den pedagogiska personalen i er verksamhet har för upplevelser och tankar kartläggning och individanpassad undervisning?
g. Vad tänker du är brister och förtjänster i sfi-undervisningen i er verksamhet utifrån en tanke på vad som gynnar den individuella elevens lärande?
2. Hur tänker du dig att ett riktigt bra kartläggningsarbete skulle se ut?
a. Hur skulle det fungera bäst för eleven?
b. Hur skulle det ledas och organiseras? Vem skulle ha ansvar för vad?
c. Vad skulle fångas upp och kartläggas om eleven?
d. Hur skulle lärarna bygga på och tillvarata informationen om eleven?
e. Hur skulle det kunna gynna elevernas lärande?
f. Hur skulle nya lärare introduceras och engageras i rutinerna?
g. Hur skulle arbetet med elevkartläggning och individanpassad undervisning kunna ingå i det systematiska kvalitetsarbetet och presenteras för förvaltning etc som en del i kvalitetsredovisningen?
3. Vilka svårigheter ser du när det gäller att samla er sfi-verksamhet kring ett gemensamt arbete med elevkartläggning?
a. Vilka hinder finns för att skapa gemensamma rutiner och strukturer?
b. Vilka hinder finns för att implementera det?
c. Vilka ytterligare frågor, diskussioner eller möjliga konflikter tror du dyker upp längs vägen?
4. Vad tror du krävs i resurser, tid och beslut för att er sfi-verksamhet ska komma igång med ett kollegialt lärande kring elevkartläggning och individanpassad undervisning?
a. Vad behöver du/ni i skolledningen? Vilka beslut behöver fattas? Vad behöver föregå de besluten?
b. Vad behöver den pedagogiska personalen? Vad förväntar ni er att ett bra kartläggningsarbete kräver i tid, personalresurser och modersmålsresurser?
c. Vad behöver eleverna, till exempel i fråga om tid för samtal och modersmålsstöd? Hur blir eleverna delaktiga i undervisningens utformning och innehåll så att individanpassningen kan stärkas?
B. Agerande
Om ni har besvarat frågorna 1-4 enskilt så har var och en av er formulerat ett nuläge och ett önskeläge. Ni har också formulerat vilka hinder och resurser som kan krävas för att nå önskeläget.
Se till att ha gott om tid när ni delger varandra era tankar. Skicka ordet runt och avsätt tid för efterföljande diskussioner kring varje fråga. Under tiden spaltar ni upp det ni kan enas kring när det gäller nuläget respektive önskeläget.
Formulera därefter gemensamt en så konkret lista som möjligt kring hur ni skulle behöva agera för att nå från det nuläge ni beskriver gemensamt till det önskeläge ni kan enas om.
Den här listan kan ni återkomma till vid flera möten. Den fungerar bäst om den är så konkret att det framgår när saker ska göras och vem av er som har ansvar för att göra det eller följa upp det som ska göras. Ni finner exempel på agerandelista i fördjupningstexten i den här modulen.
C. Fördjupningsuppgifter
1. Se filmen med Sofia Schubert och Anders Malm tillsammans. Skriv upp tankar och frågor. Gå varvet runt och diskutera varandras anteckningar.
2. Fundera på följande:
a. Skolledningen på ABF vux har tagit fram ett digitalt underlag för arbetet med elevkartläggning. I det underlaget dokumenteras informationen om varje elev och informationen kan enkelt uppdateras och tillgängliggöras av lärare i samband med elevsamtal eller gruppbyten, men också av skolledning, resursteam, praktikcoacher och studie- och yrkesvägledare inom sfi-verksamheten. En utmaning med ett digitalt system kan vara att tydliggöra och tillgängliggöra informationen för eleven. Andra sfi-verksamheter tillhandahåller andra system för dokumentation. Vad för slags underlag och system för dokumentation skulle tjäna er verksamhet bäst? Hur skulle dokumentationen kunna bli ett levande och tillgängligt dokument som följer och gynnar elevernas lärande och framtida mål?
b. Om era lärare har givna rutiner och tid för regelbundna utvecklings- eller mentorssamtal – vad vet ni om vad lärarna använder den tiden till? Kan ett underlag för kartläggning vara till stöd i sådana samtal? Hur ska det i så fall vara utformat? Om sådana rutiner inte finns – vilka förutsättningar har lärarna att fördjupa och följa upp kartläggningen och individanpassa undervisningen? Behövs nya rutiner?
c. Sofia Schubert och Anders Malm ger exempel på hur kartläggningen tas tillvara i undervisningen. Kan ni ge fler exempel på det? Se gärna intervjufilmen med Ulf Olausson i motsvarande modul för arbetslag på den här webbutbildningen, Att undervisa med kartläggningen som utgångspunkt mot tydliga mål.
d. Hur skulle ni beskriva ert arbete när det gäller att ta beslut om förändringar och processer som berör lärare och annan pedagogisk personal på skolan? Är det svårt eller lätt att fatta beslut samt att formulera och kommunicera dem till personalen?
3. Att anpassa arbetssätt och arbetsformer till elevernas olika behov, förutsättningar och mål beskrivs i bland annat Skolinspektionens granskningsrapport om undervisningen på sfi (Skolinspektionen 2018) som både utmanande och centralt för sfi-verksamheterna och lärarna. Likaså är valet av innehåll och stoff i undervisningen problematiskt på sfi idag, enligt samma rapport, och inte alltid vuxenanpassat eller tillräckligt autentiskt.
Vad behöver ni som skolledning veta mer om eller hitta nya metoder för om ni ska kunna leda lärarnas arbete med att individanpassa undervisningen i de här avseendena? Behöver ni resurser som ni inte har idag? Behöver ni som ledare stöd, fortbildning eller handledning inom något särskilt fält? Hur kan ni gå vidare med det? Se gärna exempel på länkar och litteratur inom den här webbutbildningen. Vänd er också gärna till Nationellt centrum för svenska som andraspråk för att få tips.
4. Ta ett gemensamt beslut om en eller några förändringar som ni vill genomföra för att gynna ett kollegialt lärande inom er verksamhet när det gäller elevkartläggning och individanpassning av arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Tänk er in i personalens situation. Har de gemensamma mötestider som kan avsättas för gemensamt lärande och samtal kring detta? Behöver de handledning? Vilka enheter kan de tänkas arbeta i kollegialt kring de här frågorna? Utifrån studieväg? Utifrån andra gemensamma faktorer?
5. Hur kan ni mäta effekten av era beslut? Ta redan nu beslut om hur de förändringar ni beslutar om ska utvärderas. Tänk dock på att utvärderingar ofta kan vara en ventil för lärare eller övrig personal som är rädda för eller negativa till förändringar. Det kan vara viktigt att komplettera utvärderingar med samtal i arbetslagen där ni särskilt kan ta fasta på vad de lärare säger som verkligen vill förändra och utveckla i linje med elevernas behov och lärande.
6. Vad drar ni för slutsatser av effektmätningen? Har era beslut gjort att lärarna och övriga personal lärt sig mer och hur kan ni i så fall implementera förändringarna så de blir en del av ert reguljära arbete? Ser ni inte önskade förändringar? Tänk till igen och testa nya modeller som kan fungera bättre.
Fördjupningstext
Introduktion
Hur kan elevkartläggningen organiseras och utvecklas för att informationen om eleven ska bidra till en individanpassad undervisning på sfi? Här ges en översikt över arbetet med elevkartläggning inom InVäst ur ett ledningsperspektiv.
Inom projektet InVäst har sju rektorer/utbildningsledare inom sfi i Göteborgsregionens och Boråsregionens kommuner fått stöd av en regional processledare för att utveckla verksamhetens arbete med elevkartläggning. Valet av det här utvecklingsområdet gjordes av ledningsgrupper och/eller av den pedagogiska personalen.
Processen med elevkartläggning inom InVäst
Processledningen har i viss mån omfattat handledning med lärare, men framförallt haft fokus på organisering, stöd och ledning av kartläggningsarbete och undervisning. Den här fördjupningstexten innehåller exempel på vad rektorer, utbildningsledare och processledare har planerat, lärt och åstadkommit under processen.
De processträffar som genomförts för att ge stöttning till ledningen i arbetet med elevkartläggning har anpassats efter vilka tider och behov som funnits för varje verksamhets ledningsgrupp. Oftast har den inneburit en träff i månaden under 2-5 månader med workshop, strukturerade samtal och gemensam läsning inom ledningsgruppen under ledning av den regionala processledaren.
Syftet har bland annat varit att verksamheterna ska granska sitt nuvarande arbete med elevkartläggning kritiskt, studera stödmaterialet från Skolverket kring elevkartläggning, styrdokumentens krav samt forskning som fördjupar kunskapen om kartläggningens betydelse i vuxnas lärande.
En målsättning har varit att rektorerna och utbildningsledarna ska fatta och implementera beslut som höjer kvaliteten på kartläggningen för eleven samt upprätta strukturer som gör att kunskapen om en elevs resurser, förutsättningar och mål ska spridas och tas tillvara i utbildningen som helhet och i undervisningen i synnerhet. Behovet av det framgår tydligt i Skolinspektionens granskning av sfi (Skolinspektionen 2018). I modulen om att undervisa med utgångspunkt i kartläggningen finns filmer och exempel som lyfter den frågan ur ett arbetslagsperspektiv.
Om processledarens roll
Den regionala/externa processledarens roll i förhållande till sfi-verksamheternas ledningsgrupper har bestått i att hålla den röda tråden genom processen. Processledaren har ställt frågor och iscensatt dialog inom verksamheten genom samtalsövningar och ordfördelning samt skapat och hållit i en struktur där samtalen leder vidare till underlag för beslut, agerande och implementering. Att ta fram lästips och presentera stödmaterial och forskning har också varit en del av processledarens roll.
Sedan processinsatserna ägde rum har beslut fattats om att ta fram ett nationellt material för kartläggning av litteracitet hos nyanlända vuxna inom vuxenutbildningen. Utifrån erfarenheter från utprovningen av materialet kan några tänkbara utmaningar formuleras inför användningen ute i sfi-verksamheterna; bland annat kan lärare behöva stöd för att använda materialet och dokumentera samtalet samt för att kunna koppla dokumentationen till undervisningsplaneringen efter kartläggningen. För mer information om det nya materialet hänvisas till Skolverkets hemsida.
Innehåll i modulen
I den följande texten följs processinsatserna steg för steg, utifrån Helen Timperleys modell för lärande inom skolorganisationer (läs mer om modellen i modulen om att leda kollegialt lärande).
Här är exempel på förutsättningar som rektor/ledningsgrupp kan behöva skapa för att sedan ta sig an de olika stegen:
- Upprätta en ledningsgrupp som kan diskutera och hitta lösningar tillsammans. Är man ensam rektor kan det vara bra att forma en ledningsgrupp för processen tillsammans med exempelvis förstelärare eller arbetslagsledare.
- Vik regelbundna mötestider i ledningsgruppen för arbetet med de olika stegen.
- I implementeringsfasen behöver mötestider för den pedagogiska personalen avsättas och planeras så att medarbetarna kan arbeta aktivt i de konstellationer där det förväntas. Exempelvis är allmänna mötestider för hela personalen inte en tillräcklig form ifall förväntningarna är att lärare på olika studievägar ska planera elevintervjuer tillsammans. I en del processer inom InVäst har processledarna behövt förtydliga att gemensamma mötestider kan behöva omdisponeras för att lärarna ska få tid till arbete i mindre grupper.
- Förbered i god tid och på ett tydligt sätt den pedagogiska personalen på att ett utvecklingsarbete är på gång och vilka som kommer att omfattas av arbetet. Ofta minskar upplevelsen av stress om ledningsgruppen samtidigt gör klart vilka mötestider som gäller för arbetet.
- Var som rektor/ledningsgrupp medvetna om era styrkor och svagheter när det gäller kompetens kring elevkartläggning och individanpassad undervisning. Har ledningsgruppen tillräcklig kunskap eller tillräckligt med tid för att avsätta för att läsa på – eller behövs extern hjälp, t ex från regionala resurser inom skolutveckling eller från Nationellt centrum för svenska som andraspråk?
Steg 1: Vad är nuläget? Vad är elevernas och den pedagogiska personalens behov i förhållande till elevkartläggningsarbetet?
Steg 1 och 2 handlar om att som ledningsgrupp skaffa sig ett bra underlag för beslut och förändringar.
I det första steget har ledningsgrupper inom InVäst skaffat sig en så noggrann bild som möjligt av hur elevkartläggningen fungerar i nuläget, dels för eleverna, dels för lärarna och annan personal som förväntas genomföra kartläggningen och använda informationen om eleven för att planera undervisningen.
Här är exempel på vad ledning och processledare gjort i det här steget:
- Parintervjuer kring nuläget.
De olika medarbetarna i ledningsgruppen har intervjuat varandra om nuläget när det gäller elevkartläggningen i sfi-verksamheten. Intervjun har gjorts i par så att en har ställt frågorna och dokumenterat den andras svar och därefter har man bytt roller så att alla besvarar alla frågor. Exempel på frågeunderlag till de här intervjuerna finns i studiematerialet i den här modulen. Frågorna ringar in egna upplevelser av behov, resurser och hinder inom verksamheten och kan även omfatta resurser och brister i huvudmans styrning och stöd när det gäller elevkartläggning. - Summering av ledningsgruppens upplevelser av nuläget.
Ledningsgrupperna har samlat sina intervjusvar i form av listor som helt kort ger en gemensam bild av hur de upplever att elevkartläggningen fungerar för nuvarande för eleverna och för den pedagogiska personalen samt i förhållande till huvudman. I den här fasen är det viktigt att skärskåda sina svar och ringa in frågor som behöver besvaras ytterligare.Exempelvis är det inte självklart att ledningsgruppen vet hur eleverna upplever kartläggningsprocessen och huruvida de tycker att den ger avtryck i undervisningen. Det är inte heller säkert att ledningen har koll på om all pedagogisk personal i praktiken har tillgång till informationen från kartläggningen och i vilken omfattning de utgår från informationen om elevernas förutsättningar, behov och mål när de planerar undervisningen. Olika studievägars särskilda behov när det gäller kartläggningen är en annan aspekt som kan behöva undersökas ytterligare.
- Beslut om vad man som ledningsgrupp behöver undersöka ytterligare och val av metod för det, till exempel regelbundna fokusgruppsintervjuer med elever och frågeunderlag för samtal på arbetslagsmöten med uppföljning i form av mötesprotokoll.
Nedan följer exempel på beskrivningar av nuläge, resurser och hinder som rektor/utbildningsledare formulerat tillsammans:
Ledningsgrupp A, med rektorsansvar för upphandlade sfi-verksamheter:
- Våra riktlinjer för uppföljningssamtal är för övergripande, knapphändiga.
- Det blir inga konsekvenser om utbildningsanordnarna brister i uppföljningsarbetet.
- Lärarna dokumenterar väldigt olika information om eleven.
- Dokumentationen kan innehålla känslig information om eleven och det finns brister i förhållande till personuppgiftslagen/GDPR.
- Uppföljningssamtalen är inte alltid framåtsyftande och formativa.
- Olika utbildningsanordnare har olika format för dokumentationen, till exempel är det digitalt hos en del medan andra dokumenterar i worddokument.
- Lärarna är övergivna i arbetet då det saknas systematik.
- Lärarna upplever brist på tid för samtal och inläsning och att kontinuerligt intag i klasserna tar tid/energi.
- Eleverna beskriver att kartläggnings- och uppföljningssamtalen inte alltid hjälper dem att nå målen eller tydliggör kursen och placeringen.
- Det finns lärare som har bra dialog med eleverna i kartläggnings- och uppföljningsarbetet.
- Bra forum finns för dialog med verksamhets- och utbildningsledare.
Ledningsgrupp B, med rektorsansvar för kommunens sfi:
- Elevkartläggning är något nytt för oss, nyss påbörjat.
- Uppföljande samtal sker ett par gånger under introduktionstiden.
- Lärarna använder inte kartläggningen som pedagogiskt redskap.
- För att gynna elevens lärande och motivation borde vi ha mer struktur, en dokumentation som följer eleven, som man kan gå tillbaka till senare för att se hur eleven utvecklats.
- Lärarna är positiva till att utveckla kartläggningsarbetet.
- Vissa är med på iden men kanske inte vill göra jobbet, så ledningen behöver ställa krav.
- Lärarna har fått tid för detta i tjänsterna.
- Vi i ledningen behöver ta beslut kring agerande.
Elevernas upplevelse
Ett exempel på vad sfi-elever svarat när de tillfrågats om sin upplevelse av kartläggningen kommer från Göteborgsregionens projekt GRINT. Resultatet gav bränsle till utvecklingsarbete i verksamheter och ledningsgrupper.
Summariskt visade fokusgruppsintervjuer med elever att en del av dem inte upplevde sig kartlagda trots att minst ett enskilt kartläggande samtal ägt rum. I de fall regelbundna uppföljningssamtal gjordes, till exempel i form av mentorssamtal, var eleverna i högre grad medvetna om att de var kartlagda. Många elever i undersökningen upplevde att deras lärare inte hade kunskap om deras erfarenheter, behov och mål.
Endast en handfull av cirka 120 intervjuade elever upplevde att informationen om deras erfarenheter, behov och mål kom till uttryck i undervisningen. Eleverna efterfrågade mer modersmålsstöd i utbildningen, exempelvis i kartläggningssamtal för att kunna ge information om sina erfarenheter. Se även kapitel om kartläggning i Harstad/Hostetters Boken om sfi.
Nedan visas exempel på vad lärare formulerat när ledningen har frågat efter nuläge och önskeläge i fråga om elevkartläggning och individanpassad undervisning.
Nuläge
- Det saknas en pedagogisk uppföljning av elevens progression
- Alla elever har inte en individuell studieplan
- SYV och lärare samarbetar inte/lite
- Det finns ett behov av en tydlig uppfattning i organisationen kring vad styrdokumenten kräver
- Det finns ingen gemensam riktlinje, lärarna gör olika – struktur saknas, behöver tydliggöras
- Vi har ej styrt upp syfte och mål med kartläggningen
- Undervisningen grundar sig inte i kartläggningen
Önskeläge
- Vi vill göra om kartläggningsmaterialet
- Vi vill skapa förutsättningar för att tydliggöra elevens progression för eleven genom uppföljningssamtal. Detta dokumenteras i form av en individuell pedagogisk planering
- Alla elever ska ha en ISP
- Skapa förutsättningar för ett samarbete mellan SYV och lärarna
- Skolan planerar för när uppföljningssamtalen med eleverna ska ske i respektive grupp
- Skolan planerar hur studie- och yrkesvägledningen ska arbeta med respektive grupp
- Den information som kommit fram i kartläggningen kopplas till undervisningsplaneringen
Steg 2: Vad behöver vi som rektorer/utbildningsledare veta och lära oss mer om för att möta elevers och lärares behov i fråga om elevkartläggningen i vår verksamhet?
Om ledningsgruppen har gjort ett grundligt och nyfiket jobb i steg 1 så har de nu en tydlig bild av det elevbehov/lärarbehov som de behöver möta.
Då är det frestande att direkt börja planera hur arbetet med elevkartläggning ska se ut för att möta de behoven. I steg 2 kan ledningen behöva bromsa den planeringen. Nu är det nämligen tid att först och främst se över sitt eget behov av lärande och påminna sig utbildningens uppdrag när det gäller elevkartläggning och individanpassad undervisning.
Här är exempel på material och lärande som processledare och ledningsgrupper arbetat med i det här steget:
- Gemensam läsning av Vuxenutbildningsförordningen, Läroplan för vuxenutbildningen och kursplanen för sfi. Var och en skriver läslogg och lyfter fram aspekter som behöver utvecklas i förhållande till elevkartläggning och individanpassning för att svara på kraven.
- Läsning av riktlinjerna för det nya kartläggningsmaterialet för sfi på Skolverkets hemsida samt Skolverkets stödmaterial Kartläggning av eleven inom utbildning i svenska för invandrare.
- Gemensam diskussion om hur kartläggningen kan organiseras i verksamheten för att stärka en individanpassad sfi-undervisning. Intervjufilmen med Sofia Schubert och Anders Malm i denna modul är framtagen för att inspirera och ge idéer i det avseendet. I studiehandledningen finns underlag för reflektion utifrån filmen. Filmen med Ulf Olausson i lärarmodulen om kartläggning kan på motsvarande sätt vara underlag för diskussion om vad individanpassad undervisning kan vara från ett lärarperspektiv.
Vad behöver era lärare lära sig mer om för att vara delaktiga i att skapa en undervisning som fördjupar kartläggningen och bygger på den? Vilka resurser behöver de? Vilka beslut behöver tas av er i ledningen för att lärarna ska närma sig den målbilden? Även Skolinspektionens rapport från våren 2018 kan vara ett bra underlag för diskussionen.
- Fortbildning i formativ undervisning. För att skapa en gemensam målbild av hur lärare kan arbeta med uppföljning av kartläggningen har rektorer/utbildningsledare fördjupat sin egen kunskap om att sätta upp lärandemål, samla information om elevernas behov av lärande och former för feedback. De har även erbjudit fortbildning för lärare kring formativ undervisning på sfi. Åsa Hirshs bok Formativ undervisning har varit användbar i det avseendet.
- Översyn av möjligheterna till modersmålsstöd i samband med elevkartläggningen.
Steg 3: Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i fråga om elevkartläggningen? Hur och när genomför vi förändringarna?
I steg 3 summeras först de tidigare stegen och ledningen tar beslut om vilka förändringar som ska genomföras utifrån det underlag som tagits fram.
Kunskap om elevernas behov, om den pedagogiska personalens behov samt kunskap om forskning och styrdokumentens krav formar alltså en grund för relevanta beslut. Besluten följs upp av en plan för agerande och en tidsplan – och därefter genomförs förändringarna.
Det mest centrala i det här steget är att inte tappa fokus på eleverna. Det är inte så intressant om förändringar genomförs som inte har bäring på elevernas möjlighet att lära.
Nedan följer exempel på vad ledningsgrupper tagit beslut om och genomfört under steg 3. Varje punkt följs normalt av en tidsplan och ansvarsfördelning:
Ledningsgrupp A, med rektorsansvar för upphandlade sfi-verksamheter
- Vi samlar in kartläggande och uppföljande dokumentation av elevsamtal från samtliga utbildningsanordnare som underlag för utvecklingsarbete.
Tar fram gemensam riktlinje och stödmaterial för uppföljningssamtal som tydliggör elevens progression, som är framåtsyftande och utgår från elevens behov. - Tar fram en referensgrupp av lärare och arrangera avstämningstillfällen.
- Material och riktlinjer digitaliseras för att kunna följa eleven mellan kursbyten och vid byte av utbildningsanordnare.
- Material och riktlinjer granskas juridiskt.
- Vi informerar varje utbildningsanordnare om att de behöver planera för hur de nya riktlinjerna och materialet implementeras hos lärarna.
- Vi tydliggör kravet på att varje utbildningsanordnare erbjuder tillräcklig tid för samtal mellan elev och lärare.
Ledningsgrupp B, med rektorsansvar för kommunens sfi:
- Lärarna intervjuar ett urval av sina elever på modersmål för att ringa in elevernas resurser och behov i lärsituationen. Intervjun dokumenteras och följs upp genom analys i arbetslagen samt därefter i en undervisningsplanering baserad på elevernas behov av lärande och resurser i lärsituationen.
- Framtagning av riktlinjer för verksamhetens arbete med kartläggning och uppföljningssamtal. De lokala riktlinjerna baseras på nationella riktlinjer och stödmaterial.
- Tid avsätts för pedagogiska möten då personalen fördjupar sig i Skolverkets material för individuell studieplan och kartläggning.
- Studie- och yrkesvägledningen samt lärarna får tillfäle att gemensamt granska och lämna synpunkter på kommunens dokumentationsmall för individuell studieplan. Därefter utarbetas en uppdaterad mall.
- Studiehandledare på elevens modersmål ska vara med vid det första samtalet då individuella studieplanen upprättas samt vid första kartläggningssamtalet med läraren och även vid uppföljningen om det är möjligt.
- Lärarna får kompetensutveckling i bedömning för lärande, teoretiskt och praktiskt kopplat till undervisningen.
Steg 4: Vilken effekt har vårt nya agerande haft? Hur följer vi upp de genomförda förändringarna?
Möjligheten att mäta effekt i både elevernas och den pedagogiska personalens lärande och upplevelse underlättas om ledningsgruppen gjorde ett gediget arbete.
I en del fall kan samma fokusgruppsintervjuer göras igen med elever som deltagit under förändringsarbetet under en längre tid, prövat på samtal utifrån nya riktlinjer, etc. På motsvarande sätt kan ledningen på nytt fråga arbetslagen efter deras upplevelse och synpunkter en tid efter att besluten är tagna och implementerade.
De nya underlagen ligger till grund för en ny översyn och vidareutveckling av genomförda förändringar.
Här följer några exempel på uppföljning i steg 4:
- Rektor säkerställer hur utbildningsanordnare/lärare använder nya riktlinjer och material genom att samla in och granska exempel på dokumentation, genom intervjuer, besök i arbetslagen och i undervisningen.
- Fokusgruppsintervjuer med elever kring upplevelsen av kartläggning och uppföljning i individanpassad undervisning.
- Samtal i arbetslagen kring hur förändringarna påverkat elevernas möjligheter att bli motiverade och lära samt egen upplevelse av möjligheten att undervisa individanpassat.
I den här modulen möter ni sfi-arbetslag och studie- och yrkesvägledare som samarbetar för att stärka elevernas möjligheter att formulera och fatta välgrundade beslut i fråga om vidare studier och yrkesliv.