Filmerna i den här modulen på Sfiväst och de erfarenheter av ledarskap kring syv och sfi som beskrivs i den här fördjupningstexten togs fram inom ett projektet Stärkt syv i Göteborgsregionen (GR) under 2021. I styrgruppen för projektet fanns två rektorer för vuxenutbildningen, en chef inom studie- och yrkesvägledning samt projekt- och processledare från Göteborgsregionen. Den här texten bygger på samtal och ageranden på ledningsnivå i de tre kommuner där dessa rektorer/chefer verkar. I en av dessa kommuner har vägledningen en egen organisation, som omfattar fler skolformer än vuxenutbildningen, och i det fallet har syv-chefen inom projektet haft samarbete med rektor för sfi, som bär ansvaret för verksamheten enligt läroplanen.
Projektet finansierades av Länsstyrelsen och bedrevs i samarbete med elever, studie- och yrkesvägledare, lärare och studiehandledare inom vuxenutbildningen i de tre kommuner som representerades i styrgruppen. Delar av materialet arbetades fram under erfarenhetsutbyten med studie- och yrkesvägledare från hela regionen. Direkt kopplat till rektorer/chefer för syv togs tre material fram:
- den intervjufilm med Nomi Madolo som visas i den här modulen som exempel på aktivt ledarskap i linje med läroplanen.
- ett exempel på aktivitetsplan för samarbetet mellan vägledare och lärare/arbetslag, se nedan.
- ett exempel på statistikverktyg som ger underlag för en likvärdig och behovsanpassad resursfördelning i fråga om studie- och yrkesvägledningen, se längst ner i denna text.
I portalen för arbetslag på Sfiväst finns en motsvarande modul med filmer och en fördjupningstext riktad till lärare, studiehandledare och studie- och yrkesvägledare. Materialet exemplifierar arbetslags samarbete kring syv på sfi. Det kan vara bra att ta del av det materialet även inför eller under arbetet på ledningsnivå. Läs mer här.
Steg 1: Kartläggning av elevbehov och behov av integrering av syv i sfi-undervisningen
Det som är gemensamt för de projekt och arbetssätt som presenteras på www.sfiväst.se är att de tydligt tar avstamp i elevernas behov. Detta går i linje med Helen Timperleys cykel för professionellt lärande inom skola (närmare presenterad i modulen om kollegialt lärande på Sfiväst) och det brukar skapa motivation och förändringsvilja hos personalen. Målet är att stärka elevernas förutsättningar – i detta fall förutsättningarna att formulera och fatta välgrundade beslut om framtida studie- och yrkesval utifrån kunskap om sina egna kompetenser, svenskt utbildningsväsende och arbetsmarknad. I slutänden spjälkades detta upp i olika konkreta lärandemål i sfi-undervisning och syv-samtal och integrerades även med språkliga mål för eleverna.
Arbetet inom tre kommuner i Göteborgsregionen med att stärka sfi-elevernas tillgång till väl anpassad syv inleddes med ett litet antal intervjuer med elever från olika kurser och studievägar inom sfi samt kombinerad yrkesutbildning. Syftet var att kartlägga exempel på elevers behov i fråga om studie- och yrkesvägledning. Intervjuerna genomfördes av regionala processledare, men kan lika gärna genomföras lokalt av exempelvis rektor, lärare eller studiehandledare. De genomfördes vid behov på elevernas modersmål. Viktigt är att intervjun får ta tid och att frågorna anpassas efter målgruppen, är konkreta och tydliga. Viktigt är också att eleverna inte får frågor som formuleras på ett sätt som sedan inte går att tolka. Det kan exempelvis vara smart att undvika frågor där eleverna ska svara på om något är bra eller hargod kvalitet – ord som elever antagligen förstår och använder på annat sätt än en rektor. Om frågorna inte är genomtänkta och noggrant formulerade kan det bli det svårt att analysera och dra slutsatser av resultatet.
Frågorna formulerades utifrån elevernas rätt till stöd och vägledning i studie- och yrkesfrågor enligt läroplanen för vuxenutbildningen. Exempel på frågor var:
- Vet du om att det finns en studie- och yrkesvägledare på din skola?
- Ifall eleven har kännedom om syv: Har du varit i kontakt med studie- och yrkesvägledaren? Om ja, varför och i vilket sammanhang? Om nej, varför inte?
- Vet du om att du har rätt till stöd i fråga om dina studie- och yrkesmål?
- Kan du ge exempel på när du via din skola har fått information som rör studie- och yrkesmål, till exempel information om svensk arbetsmarknad eller om yrkesutbildningar? Det kan vara i undervisningen från läraren, samtal eller information från vägledare eller från någon annan. Hur har du upplevt informationstillfället?
- Har du från lärare, vägledare eller någon annan personal haft tillfälle att samtala om dina studie- och yrkesmål?
- Har du haft tillfälle att samtala om normer och värderingar som kan styra dina val, t ex traditioner om vad kvinnor och män arbetar med?
När rektorer och syv-chefer i de tre kommunerna sammanställde resultaten från elevintervjuerna tydliggjordes flera utvecklingsbehov:
- Att flera av eleverna även på högre kurser och efter mer än ett år inom sfi inte visste om att en studie- och yrkesvägledare finns tillgänglig inom verksamheten och saknade kunskap om vad vägledarens roll är.
- Att flera elever fått information kring exempelvis svensk arbetsmarknad och olika sökbara yrkesutbildningar i en form och på ett språk som inte var anpassad efter deras behov och som de därför hade haft svårt att ta till sig.
- Att det första avgörande steget för flera elever i fråga om att söka yrkesutbildning och ta beslut om framtidsmål var det faktum att sfi-läraren visat var vägledaren sitter i lokalerna och förklarat varför syv är viktigt för dem. Detta framkom i synnerhet från elever på studieväg 1.
- Att tillfrågade elever inte hade fått tillfälle att diskutera eller reflektera över könsstereotypa val och normer i fråga om studie- och yrkesval varken i undervisning eller i samtal.
Slutsatserna inför fortsättningen av projektet var att syv-ansvaret så som det beskrivs i läroplanen skiljde sig från elevernas upplevelse och behov av stöd och stöttning regionalt. Bland annat konstaterade rektorer/chefer att det fanns ett behov av att se över hela verksamhetens och lärarnas/undervisningens roll i fråga om information och stöttning längs elevernas studie- och yrkesväg. Formerna för samarbetet rektor-lärare-syv behövde också ses över och information och samtal om syv anpassas till elevernas behov. Det räcker inte att verksamheten ger information om att syv finns; personalen behöver veta att eleverna uppfattar informationen och förstår vad den innebär för dem som individer.
Här är några citat från intervjuerna:
”Vi fick information bara på svenska och det var i början på sfi när vi inte förstod så mycket”
”Vi får info, men det finns inget driv i det. Någon informerar och visar en ppt med olika siffror. Sedan frågar de: Har ni frågor? Men ingen har någon fråga, för vi har inte förstått.”
”Om läraren bara hjälpte mig med grammatik och språket och inte med andra saker som att ta kontakt med studie-och yrkesvägledaren, då skulle jag inte ha sökt till den här yrkesutbildningen”.
”Vi har inte alls fått chans att prata om det här (normer och risken för könsstereotypa val). Fast det hade varit väldigt attraktivt. Det hade behövts. Jag hade till exempel varit intresserad av att bli snickare.”
(Citat från kvinnlig elev, sfi studieväg 3)
Även studie- och yrkesvägledare och rektorerna själva intervjuades om sin syn på behov av utveckling inom syv. Även i dessa intervjuer lyftes behovet av att stärka hela vuxenutbildningens ansvar för att eleven ska få stöttning i processen till övervägda beslut om studie- och yrkesmål och kunna lära sig det som krävs. Studie- och yrkesvägledarna uttryckte exempelvis att de är svårt att hinna med sitt kärnuppdrag då de ofta får sitta både med sysslor som att stödja enskilda elever digitalt vid ansökan, men även med att ge information till enskilda elever som med fördel istället skulle kunna integreras i de studerandes undervisning i större grupp. Studie- och yrkesvägledare lyfte fram behovet av stöttning i digital kompetens för eleverna, kopplat till exempelvis ansökningar och informationssökande.
Här är ett citat från intervjuerna med vägledarna:
"Det saknas tid och förutsättningar för att dela ansvaret för det generella syv-uppdraget med lärarna. Vi vet att det pågår undervisning kring arbetslivsfrågor på sfi hos oss, men vi som vägledare vet inte hur eller om vad. (…) Varje år i kvalitetsarbetet tas beslut om att vi ska öka samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare, men sedan händer inte mycket. Någon annan än vi kan behöva ta initiativet till samverkan. Det är svårt att öppna dörren till klassrummet, för vi har inte tid att följa upp de elevkontakter som det leder till.”
Såväl vägledare som elever och rektorer påvisade alltså behov av att utveckla det vida uppdraget kopplat till studie- och yrkesvägledning för att ge tillräcklig stöttning, tid och anpassning av information till eleverna. Möjligheten att reflektera kring studie- och yrkesval i förhållande till kön, social- eller kulturell bakgrund är exempel på perspektiv som med fördel kan integreras i undervisningen. Likaså exempel på vägar till olika yrken som intresserar eleverna.
Steg 2: Samarbete kring planering av syv-inriktad undervisning
Med kartläggningen som bakgrund fokuserades projektet dels på metoder och forum för att stödja samarbetet dels på målgruppsanpassningen av studie- och yrkesvägledningen ur det vida perspektivet. Förändringsarbeten inleds ofta med gemensamma studier och teoretisk fördjupning, men inom Stärkt syv-projektet valde styrgruppen istället att helt enkelt inleda med att ta fram uppdrag och stöd för ett praktiskt samarbetsmoment mellan vägledare och sfi-lärare. Uppdraget handlade om att gemensamt sätta upp syv-inriktade lärandemål och planera stöttande och elevnära undervisning och bedömning som stödjer dessa lärandemål på sfi. Samarbetet tog olika form och kom olika långt i olika arbetslag. Det dokumenterades på film i en av kommunerna och den finns att se här i modulen riktad till arbetslag:
https://www.sfivast.se/content/att-samarbeta-kring-studie-och-yrkesv%C3%A4gledning-p%C3%A5-sfi
I den undervisning som beskrivs på filmen samverkade hela arbetslaget och fick handledning och stöd från projektet.
Här följer tre viktiga steg för en rektor/ledningsgrupp i fråga om att stärka samarbetet kring syv och att skapa syv-inriktade lärandemål, undervisningsmoment och bedömningar. Beskrivningen kommer från erfarenheter i projektet:
- Formulera ett tydligt uppdrag för samarbetet. I GR-projektet var uppdraget åt hela arbetslaget att planera kvalitativ syv-inriktad undervisning. Uppdraget åt studie- och yrkesvägledarna var att ta fram kvalitativa syv-inriktade lärandemål för eleverna på sfi utifrån sina kunskaper om vad det är för stöttning eleverna behöver längs studie- och yrkesvägen. Vägledarna fick också i uppdrag att stötta elever och lärare i fråga om just syv-kompetens, t ex beskriva utbildningsvägar till just de jobb som eleverna intresserar sig för. Lärare fick ansvar för att integrera syv-lärandemålen med språkliga lärandemål och med stöd av studiehandledare planerade de sedan de olika undervisningsaktiviteterna och bedömningsuppgifterna.
- Ge avsatt tid för produktivt samarbete. Ibland kan samtalen äta upp att mötestid. I GR-projektet bjöds lärare och vägledare istället in till workshop med rätt avgränsad tid och uppdragen ovan tydliggjordes direkt. Tiden användes alltså för praktiskt gemensamt planeringsarbete. Mötena organiserades utifrån studieväg.
- Ge tillräckligt stöd i uppdraget. Studie- och yrkesvägledarna var tongivande inledningsvis när det gällde att formulera syv-inriktade lärandemål för eleverna. Exempel på sådana mål finns i filmen. För lärare som är vana att organisera sin undervisning utifrån läromedel kan det kännas ovant att organisera undervisningen utifrån lärandemål, så därför togs en arbetsgång fram som stöd i förväg, med beskrivningar av hur undervisningen kan planeras genom zon A, B och C. Se filmen och se även följande fördjupningstext: https://www.sfivast.se/arbetslag/samarbete-kring-sfi/artikel . Kommunernas resurser i fråga om studiehandledning på modersmål och praktikanskaffare/coach kopplades också in i arbetet utifrån elevbehov och lärarnas behov av stöttning i undervisningsaktiviteter och samtal. Kan en rektor inte själv ta fram erforderligt stöd är det bra att vända sig till förstelärare eller externa pedagogiska resurser på regional eller nationell nivå. Inom Göteborgsregionen finns även resurser för rektorshandledning.
Uppdraget att planera syv-inriktad undervisning var tänkt som en start för ett vidare utvecklingsarbete av samarbetet mellan lärare och vägledare i kommunerna. Det arbetet behöver bygga på systematik och hållbarhet.
Steg 3: Systematik och aktivitetsplaner för samarbete kring syv inom sfi
Studie- och yrkesvägledare och lärare såg vidare behov i sin verksamhet utifrån samarbetet kring syv-inriktad undervisning. I två kommuner såg vägledarna och lärarna behov av att systematisera sitt samarbete genom årshjul/aktivitetsplaner.
I en av kommunerna hann studie- och yrkesvägledare och lärare under projektet ta fram en aktivitetsplan, med stöd av rektor. Aktivitetsplanen ska strukturera och underlätta samarbetet mellan lärarna och studie- och yrkesvägledarna samt möjliggör att aktiviteter i undervisningen kan följas upp i vägledningssamtalen. Aktivitetsplanen kan läsas som en beskrivning av hur och när den enskilda sfi-eleven får tillfälle till undervisning och samtal som stöttar på ett individanpassat sätt längs studie- och yrkesvägen under sfi-utbildningen.
Här är ett exempel på en aktivitetsplan från en kommun inom Göteborgsregionen. Exemplet är skapat utifrån lokala förutsättningar och ska läsas som ett dokument som kommer att förändras och förfinas allteftersom samarbetet utvecklas:
Steg 4: Systematik för att erbjuda likvärdig, behovsanpassad och jämställd vägledning
Kartläggningen under projektet för stärkt syv visade behov av att säkerställa att studie- och yrkesvägledningen fördelas som resurs utifrån behov, inte utifrån efterfrågan. Om exempelvis vägledningssamtal bokas endast genom att de sökande efterfrågar tider finns risk för att elever med stora behov av vägledning inte får del av resursen i en grad som motsvarar deras behov. En sådan risk skulle exempelvis kunna föreligga i fråga om elever/sökande med kort tidigare skolbakgrund och elever som inte har kännedom om vad syv är. Det finns också risk för ojämn resursfördelning i förhållande till kön.
För att säkerställa en mer likvärdig, jämställd och behovsanpassad fördelning av vägledarnas resurser i samtalstid och klassbesök efterfrågades ett statistikverktyg som visar vilka grupper av elever (utifrån t ex kön och utbildningsbakgrund) som får del av vägledarna som resurser samt i vilken tidsomfattning och form.
I en av de deltagande kommunerna togs ett sådant verktyg fram i form av ett digitalt dokument som vägledarna delar inom organisationen och fyller i löpande under särskilda mätperioder. Verktyget innebär statistikunderlag i förhållande till diskrimineringsgrunder med mera.
Verktyget möjliggör underlag för analys utifrån bland annat följande frågor:
- Vilka grupper av elever/sökande kontaktar vägledningen och på andra sätt får del av resurserna (kön/utbildningsbakgrund eller studieväg/elev eller andra kommunmedborgare mm)
- Hur mycket tid omfattar kontakten med eleven/sökanden?
- Vilka olika former/aspekter (digitalt/telefon/fysiskt möte, enskilda samtal eller gruppsamtal) av syv får eleven/sökanden del av?
- Vilka ärenden har eleverna/sökanden?
Här är bilder som visar exempel på vad vägledarna fyller i via verktyget samt bilder som visar exempel på statistik utifrån verktyget:
