Fördjupningstext om återkoppling för lärande i praktiken

Innehåll

Inledning

Steg 1: Nuläge.
Vilken information om elevernas lärande samlar vi in i undervisningen idag? Hur ger vi återkoppling? I vilken mån använder vi informationen för att planera den fortsatta undervisningen?

Steg 2: Önskeläge.
Vad för slags information kan ge oss en bra bild av vad eleverna har lärt sig av vår undervisning? Vilka metoder skulle vi kunna använda för att samla in sådan information? Och i vilken form kan vi ge återkoppling till eleven som hjälper lärandet vidare? 

Steg 3: Agerande.
Vilka gemensamma beslut tar vi för att förbättra vårt arbete med bedömning och för att ta in och ge återkoppling för lärande? Hur genomför vi besluten?

Steg 4: Uppföljning med effektmätning och utvärdering.
Hur gick det? Vilken effekt har vårt nya agerande haft ? Har vår förändrade undervisningsplanering med tydliga lärandemål och aktiverande feedback gett eleverna nya möjligheter att lära och finna motivation? 

Läs mer

---

Inledning

Vilken återkoppling behöver en elev på sfi för att gå vidare i sitt lärande i riktning mot sina egna och utbildningens mål? Hur kan ett arbetslag samla information om vad eleverna lärt sig och inte och utgå från det i planeringen av undervisningens nästa steg?

Inom projektet InVäst har sex arbetslag och lika många rektorer i Göteborgsregionen valt att utveckla sitt arbete med att bedöma för lärande och tydliggöra elevens progression. I det arbetet har de fått stöd av en regional processledare. Ytterligare arbetslag i samma region samt i Boråsregionens kommunalförbund har arbetat med liknande frågor inom ramen för kollegialt lärande.  

Kunskap i modulen

När ni i ert arbetslag har tagit del av det här materialet från InVäst vet ni mer om hur olika sfi-arbetslag har arbetat med bedömning för lärande, elevdialog och vidare planering av undervisningen, vilken forskning de lärt av och hur de har agerat för att öka elevernas möjlighet att förstå lärandemål och aktivt utveckla sina språkliga färdigheter utifrån lärarnas feedback.

Tillsammans med filmerna och övrigt material på den här modulen ger exemplen stöd för er som vill arbeta gemensamt och utveckla elevernas lärande på ett metodiskt sätt.  

Processledningen för rektorerna inom det här fältet har handlat om att ta fram former som stärker och dokumenterar dialogen mellan elev och lärare, till exempel riktlinjer och digital dokumentation för utvecklingssamtal som tydliggör elevens progression och initierar överenskommelser kring den pedagogiska planeringen framåt. Det finns mer att  ta del av om det i Sfiväst:s moduler för rektorer och utbildningsledare.  

Processledningen för arbetslagen inom InVäst har omfattat gemensamma genomgångar, men framförallt handledning i mindre lärgrupper av lärare, studiehandledare med elevernas modersmål och annan pedagogisk personal.

Processledningen har pågått under perioder på allt från ett halvår upp till två år och träffarna har ägt rum varje eller varannan månad. Handledningen har handlat om att fånga upp personalens erfarenheter och att ringa in aktuella elevbehov i fråga om lärandemål och återkoppling.

Processen har också erbjudit arbetslagen tillfällen för gemensamt lärande utifrån egna behov, samt utmaningar i att fatta och genomdriva gemensamma beslut om förändringar i undervisningen, till exempel inom respektive studieväg. I några fall har det även mätts vilken effekt de genomförda förändringarna haft på elevernas lärande. 

Innehåll i modulen

I den här modulen återspeglas arbetslagens arbete och här presenteras också exempel på återkoppling och framåtsyftande undervisning som arbetslag har planerat och genomfört.

De fyra stegen i texten följer en vanlig struktur för kvalitetsarbete inom skola och utbildning och utgår från frågorna:

1. Var är vi?
2. Vart ska vi?
3. Hur gör vi?
4. Hur gick det?

Beskrivningen är tänkt som ett stöd för arbetslag som vill arbeta gemensamt med att utveckla sitt arbete med återkoppling och lärandemål. Här summeras också den forskning som processtödet vilat på. 

Innan ni börjar

Innan ett arbetslag börjar arbeta med de olika stegen kan det vara bra att fundera på vilka förutsättningar laget har för att ta sig an det arbetet. Det här är några viktiga utgångspunkter som projektgruppen har listat utifrån sin erfarenhet av att leda de här processerna: 

• Att den pedagogiska personalen formerar sig i lärgrupper som delar elever eller har elever med liknande förutsättningar, till exempel lärgrupper inom en och samma studieväg. 

• Att regelbundna mötestider är särskilt viktiga för arbetet inom lärgruppen.  

• Att gemensamma erfarenheter, gemensamt lärande och gemensamma beslut dokumenteras och följs upp, till exempel i form av mötesprotokoll där beslut och underlag är tydligt formulerade​

---

Steg 1: Nuläge

Vilken information om elevernas lärande samlar vi in i undervisningen idag? Hur ger vi återkoppling? I vilken mån använder vi informationen för att planera den fortsatta undervisningen?

Ett sorgligt exempel på när bedömning och återkoppling inte fungerar gav en sfi-elev i en intervju inom en kartläggning av kvaliteten på utbildningen i Göteborgsregionen (www.grint.se).

Eleven beskrev hur hen vid första lektionstillfället fick en uppgift med sig hem. Eleven blev orolig då det var svårt att förstå uppgiften. Dagen därpå följdes hemuppgiften inte upp av läraren, istället fick eleven med sig en ny motsvarande uppgift och så fortgick det. Eleven berättar hur tung den där väskan var med uppgifter som hen inte hade förstått och inte fått hjälp med att lösa.

Resultaten av en sådan bristande feedback blir många gånger att eleven upplever oro, frustration och bristande motivation istället för lärande. Men från en annan synvinkel innebär situationen också att läraren inte får nödvändig återkoppling. Läraren får ingen klar uppfattning om vad eleven verkligen har lärt sig av undervisningen och vad som eventuellt behöver repeteras eller fördjupas i nästa steg.

En liknande situation uppstår om läraren samlar in och dokumenterar elevsvar på uppgifter som inte har så tydlig koppling till utbildningens mål. Det kan gälla renodlade grammatiktest eller kapitelprov i en lärobok med lös koppling till styrdokumenten. Då finns det risk för att återkopplingen ger eleven en felaktig bild av målen och att läraren blir sittande med en mängd elevresultat/data som är bristfälliga inför bedömningen av elevens lärande i förhållande till kursmålen.

Datastyrt beslutsfattande vs. beslutsdriven datainsamling

Dylan Wiliam (2015) uttrycker det som att läraren i det fallet bedriver ett datastyrt beslutsfattande istället för beslutsdriven datainsamling. Vid en beslutsdriven datainsamling tar läraren istället övervägda och målrelaterade beslut i planeringsstadiet om vilka typer av resultat från eleverna som behöver samlas in under ett moment för att det sedan ska gå bra att utvärdera och leda elevernas lärande vidare.

Sådana goda exempel på arbetssätt fanns också i nämnda kartläggning av sfi i Göteborgsregionen. Framförallt var det elever på yrkesinriktade sfi-kurser som beskrev att de fick stöd av läraren i inlärningen av relevanta språk- och yrkesmoment samt att de fick en tydlig bild av sitt lärande genom mentorssamtal .

Analys i steg 1

För att kunna utveckla en beslutsdriven datainsamling gör arbetslaget i steg 1 en analys av hur de idag gör för att samla in information om vad eleverna har lärt sig under ett undervisningsmoment. De diskuterar också om och hur de ger feedback på olika elevprestationer för fortsatt lärande. På samma sätt som lärare behöver utforska elevernas resurser och behov inför planeringen av undervisningen förutsätter en utvecklingsprocess att arbetslaget först kartlägger resurser, brister och behov i sitt och verksamhetens arbete.

Nulägesanalys av sfi-arbetslag

Nedan finns exempel på brister och resurser i sfi-verksamheten som arbetslag identifierat i fråga om att få och ge återkoppling som hjälper eleven att uppfatta och närma sig målen på sfi.

Punkterna i den här listan kommer från flera olika verksamheter. I några fall har de lärare som gjort nulägesanalysen testat några vanliga metoder för återkoppling från de lite olika forskningsfält som just brukar kallas bedömning för lärande, till exempel olika former för ordfördelning eller att läraren får återkoppling på sin undervisning i ett visst moment genom att alla elever vid lektionens slut besvarar en fråga eller redovisar något vid dörren.

Nuläge

• Formativa arbetssätt förutsätter att det finns tid för individuella samtal med eleverna.

• Det saknas en pedagogisk uppföljning av elevens progression​

• Det tar tid att förbereda material till ett nytt arbetssätt men förhoppningsvis kan materialet återanvändas, t.ex. rättningsmallar. Det finns sätt att ekonomisera.

• Lärare blir omflyttade till ny grupp när arbetslaget befinner sig mitt i ett undervisningsmoment/tema. Det påverkar kontinuiteten.

• Det är svårt att få access till bedömningsportalen på Skolverket sida. Varför inte göra materialet fritt och tillgängligt?

• Vi behöver bli insatta i kursmålen och tolka dem lika. Vi behöver bli bättre på att informera eleverna om kursmål och om kursens innehåll. Tolk kan behövas.  

• Vi behöver en intresserad ledare för att få en gemensam syn.  

• Det är svårt att formulera frågor till eleverna om deras förståelse när man arbetar med elever som har kort utbildningsbakgrund

• Några lärare arbetar med teman veckovis som resulterar i en elevtext i slutet av veckan om vad eleverna anser att de lärt sig under veckan. Att sätta ord på det innebär i sig en repetition och en fördjupning. Läraren får reda på vad de tog till sig och vilka uppgifter som gav dem mest. Texterna fungerar väl som bedömningsunderlag.

• Det behövs kontinuitet och fasta strukturer för att man ska kunna genomföra bestående förändringar över tid. Detta är en fråga för ledningen.

• Ett hinder är rörligheten i elevgruppen med individuella starter och individuella slut

• Rörligheten bland eleverna kan motverkas genom att man låter elever som är frånvarande få göra uppgifterna på annan tid hemifrån. Om det finns en kärna av elever i gruppen som hela tiden är närvarande kan det räcka för att skapa kontrakt om arbetssätt. De ”vana” eleverna får sedan slussa in de nya.

• En av oss har testat slumpvis fördelning av ordet i klassrummet genom att dra ”glasspinnar” med elevernas namn när en fråga ska besvaras i undervisningen. Läraren tyckte att det gick bra eftersom fler i klassrummet blev involverade i samtalet och läraren kunde utveckla sin förmåga att skapa och leda diskussion. Läraren tog god tid på sig att förklara arbetssättet för eleverna: ”Jag vill veta vad alla har att säga.” Genom att säga ”pass” kunde man avstå från att svara. Läraren har under aktiviteten förstått att hennes frågor tidigare ofta legat på en alltför hög nivå.

I studiehandledningen i denna modul finns underlag för reflektion och samtal riktat till arbetslag som vill samla ett nuläge i den här formen. Sammanställningen är utgångspunkten för de vidare stegen i ett utvecklingsarbete och gemensamt lärande. De delar av sammanställningen som rör rektors eller verksamhetsledares ansvar behöver lämnas över till den nivån.

Nulägesanalys av rektorer/utbildningsledare

Här följer en motsvarande nulägesanalys där ett antal rektorer/utbildningsledare i olika sfi-verksamheter svarat på frågor om hur de uppfattar att undervisningen fungerar i fråga om återkoppling från och till eleverna. Det kan vara intressant läsning för ett arbetslag:

Nuläge

Helen Timperleys modell för professionellt lärande i skola

Lärprocesserna inom de sfi-verksamheter som valt att delta i InVäst har i hög utsträckning baserats på Helen Timperleys modell för professionellt lärande i skola. Det är viktigt att poängtera i det här sammanhanget att rektorns/utbildningsledningens roll inom den modellen är att betrakta sina lärare som en klass, så att säga.

Om ledningen önskar ett tydligare formativt synsätt från lärare till elever behöver ledningsgruppen vända blicken till sitt eget förhållningssätt och på motsvarande sätt kritiskt undersöka sitt eget ledande och lärande samt stötta, forma, utmana och mäta effekter av förändringar i lärarnas lärande och undervisning.

Se vidare kapitel 5 i Det professionella lärandets inneboende kraft, Timperley.

---

Steg 2: Önskeläge

Vad för slags information kan ge oss en bra bild av vad eleverna har lärt sig av vår undervisning? Vilka metoder skulle vi kunna använda för att samla in sådan information? Och i vilken form kan vi ge återkoppling till eleven som hjälper lärandet vidare?

När arbetslaget har sammanställt ett nuläge som visar vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas är det frestande att direkt börja planera hur undervisningen och arbetet med återkoppling ska förbättras. I steg 2 kan den planeringen behöva bromsas. Nu är det nämligen tid för lärande och att gemensamt påminna sig vad som ligger i sfi-uppdraget när det gäller bedömning och återkoppling.

För att möta elevernas behov när det gäller återkoppling för lärande kan ett arbetslag i steg 2 behöva påminna sig styrdokumentens krav på elevdelaktighet och syftet med bedömning samt ta del av forskning och beprövad erfarenhet som fördjupar kunskapen om betydelsen av och metoder för feedback för elevernas lärande.

I det kollegiala lärandet gäller det också att komma överens och ta ett gemensamt beslut om hur undervisningen ska utformas för att möta elevbehovet. Annars är det svårt att skapa hållbara förändringar. Det kan vara bra att ha en processledare som strukturerar upp och förbereder texter och underlag i steg 2

Rekommenderade material och texter

Nedan presenteras exempel på texter och annat material som fördjupat den gemensamma kunskapen i arbetslag under steg 2 – och blivit underlag för beslut om förändringar i undervisningen.

Hur mycket läsning som har lagts på var och en har anpassats efter hur mycket tid som funnits avsatt för utvecklingsarbete samt medarbetarnas upplevelse av stress och belastning. Kortare textutdrag har lästs gemensamt på mötestid och medarbetarna har till exempel skrivit läslogg och redovisat sina tankar för varandra med ordfördelning.

I vissa verksamheter har studiehandledare och lärare haft kompetensutvecklingstid månadsvis eller veckovis för enskild fördjupning och har då kunnat läsa längre texter. Ibland har en eller två i laget läst hela böcker eller längre texter och redovisat för de övriga.

• Avsnitt ur Åsa Hirshs bok Formativ undervisning. Utveckla klassrumspraktiker med lärandet i fokus.
  Kapitel tre ger en kritisk översikt över forskningstraditionen formativ bedömning och författaren vidareutvecklar bland annat Dylan Wiliams modeller med ett tydligare fokus på hur undervisningen kan förändras. I matrisen här nedanför från boken ställs fyra frågor som blir centrala för arbetslag som vill utveckla formativ undervisning.

  Ett annat avsnitt som varit underlag för samtal i arbetslagen är avsnittet om OTL i kapitel två. Där ställs frågan om den undervisning eleverna får stämmer överens med den avsedda läroplanen och kursplanen samt om den kunskap hos eleverna som mäts i olika test verkligen förbereds genom undervisningen och har stöd i styrdokumenten? I samtalen inom InVäst-processen har lärarna konstaterat att nationella provet inte helt överlappar målen i styrdokumenten och att det ställer krav på lärarna att göra egna kvalitativa bedömningar kopplade till elevens vidare lärande.

• Skolverkets stödmaterial för bedömning inom vuxenutbildning med flera skolformer: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2660
   

• Intervjufilmen med Karin Håkanson i denna modul
  I studiematerialet finns underlag för reflektion kring filmen. Filmen ger exempel på ett tematiskt arbete där eleverna får återkoppling på en omfattande och förberedd skriftlig uppgift i form av ett detektivarbete som kräver egen reflektion och interaktion i grupper.

  Läraren samlar i sin tur information om elevernas lärande genom att observera vanliga svårigheter i texterna och lyssna på gruppernas samtal och bygger sedan korta behovsorienterade genomgångar utifrån denna återkoppling från eleverna.

  Filmen exemplifierar såväl metoder från Gibbons (aktiva grupparbeten) som från Wiliam (detektivarbete som feedback, samla information om elevernas lärande inför nästa moment). Det exempel på rättningsnyckel som Karin Håkanson och eleverna använder i filmen finns här:

http://inväst.se/sites/default/files/ra%CC%88ttningsnyckel.pdf

• Filmen med Ulf Olausson i modulen om kartläggning i undervisningen samt filmen med arbetslaget i modulen om kollegialt lärande. Filmerna ger exempel på när feedback från eleverna formar lärarens agerande och fortsatta undervisning.
   
• Avsnitt ur Harstads/Hostetters Boken om sfi, exempelvis kapitel 5 som handlar om att organisera sfi-undervisning och kapitel 9 om att bedöma språk.
   
• Skolinspektionens rapport om kvalitetsgranskning av sfi från våren 2018, Undervisning i svenska för invandrare.
  Rapporten har lästs bland annat för att den ger en översikt över möjliga problemområden – exempelvis utifrån elevdelaktighet, val av innehåll/stoff och framgångsrika former/metoder, men här finns också avsnitt som just rör aktivt lärarstöd och exempel på brister i fråga om lärarens uppföljning av elevernas förståelse av ett undervisningsmoment samt brister i fråga om sammanhang och syfte med enskilda övningar: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2018/sfi/svenska-for-invandrare---kvalitetsgranskning-2018.pdf.pdf
   
• Leahy/Wiliams Handbok i formativ bedömning: Strategier och praktiska tekniker om nyckelstrategier inom bedömning för lärande. Boken utgår från ämnesundervisning i skolformerna för barn och ungdomar så den behöver följas upp med en diskussion om vad som kan anpassas och vara användbart i sfi-kontexten.

  Exempel på vad som diskuterats utifrån denna bok är vad lärandemål är på sfi och hur de kan tydliggöras genom elevexempel/filmer/mm samt möjliga metoder på olika studievägar för att snabbt få koll på vad eleverna lärt sig efter ett undervisningsmoment.
   

• Gibbons bok Stärk språket, stärk lärandet.
  Arbetslag har läst avsnitten om lärande dialog med direkt återkoppling mellan elev och lärare samt om grupparbeten som är strukturerade för att vara lärande för alla och stärka elevernas språk. Här finns en övning för arbetslag på studieväg 1 som vill träna på att utveckla lärande elev-lärardialoger: http://inväst.se/sites/default/files/ra%CC%88ttningsnyckel.pdf
   
• En didaktisk modell för integrering av yrkes- och sfi-undervisning inom YFI-projektet av Dahlström/Gannå, Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
  Materialet innehåller en rapport med länkar till filmer och har tagits fram genom följdforskning på Yrkesutbildning för invandrare i Stockholm, men har använts inom InVäst för samtal även i arbetslag som inte bedriver yrkesinriktad undervisning: https://www.andrasprak.su.se/publikationer/nationellt-centrums-övriga-publikationer/yrkesutbildning-för-invandrare-ett-didaktiskt-utvecklingsprojekt-1.382791

  Samtal utifrån det här materialet har exempelvis handlat om vilken feedback läraren behöver för att planera undervisningen. Exempelvis får byggläraren i filmen med ordtestet veta ganska lite om elevens behov av lärande, medan det filmade grupparbetet där eleverna diskuterar förvaring av olika livsmedel ger väldigt mycket information till läraren om elevernas behov av såväl språkträning som ämnesundervisning.
   

• Filmen med arbetslag på yrkesutbildning på modulen om språk och yrke. 
  Även för ett arbetslag som inte arbetar med en särskild bransch ger yrkes- och språklärarna i filmen lärande exempel på tydliga lärandemål, stöttande dialog och planering utifrån elevers behov, befintliga kunskaper och mål.

  Modellen de följer är särskilt användbar för lärare på studieväg 1 och 2, där utgångspunkten i praktiska, visuella och konkreta moment behövs för att tydliggöra lärandemålen och inspirera till lärande. Modellen finns anpassad för undervisning på studieväg 1 i det här dokumentet från Skolverkets Praktisk kurs i grundläggande litteracitet.

  Källa: Ur kursledarnas material från Skolverkets Praktisk kurs i grundläggande litteracitet 2018. Modifierad för undervisning på studieväg 1 utifrån Cummins fyrfältare.

---

Steg 3: Agerande

Vilka gemensamma beslut tar vi för att förbättra vårt arbete med bedömning och för att ta in och ge återkoppling för lärande? Hur genomför vi besluten?

I steg 3 tar lärarna beslut om vilka förändringar de ska genomföra. Besluten baseras på nulägesanalysen i steg 1 samt den fördjupade och gemensamma kunskapen arbetslaget fördjupat sig i under steg 2.

Det är bra om beslutet tas gemensamt i arbetslaget och i samverkan med rektor och det behöver också följas av en tidsplan och en idé om hur effekten av de genomförda förändringarna ska följas upp, se steg 4. Det mest centrala i det här steget är att inte tappa fokus på eleverna. Det är inte i sig intressant att förändringar genomförs. Det intressanta är i vilken mån elevernas motivation och lärande stärks av de genomförda förändringarna.

Nedan presenteras exempel på gemensamma beslut som tagits och genomförts i olika verksamheter:

• Lärarna planerar undervisningsmoment med tydliga lärandemål samt en röd tråd mellan undervisningens innehåll och bedömningen. Första steget kan exempelvis vara att intervjua/observera eleven utifrån en viss kommunikationssituation och sedan planera undervisning och bedömning/återkoppling utifrån de behov av lärande som eleven ger uttryck för.
   
• Arbetslag och rektor tar gemensamt fram en mall för individuell pedagogisk planering som kan stödja en kontinuerlig lärande dialog mellan läraren och eleven. Här ska elevens lärande vara synligt och dokumentet ska vara framåtsyftande med överenskommelser mellan lärare och elev om vad som är kommande steg i lärandet och undervisningen.
   
• Arbetslag tar fram exempelfilmer och exempeltexter som visualiserar lärandemål för eleverna i muntlig och skriftlig produktion samt hjälper dem att se vilka kvaliteter som de förväntas svara upp till när de löser uppgiften. Här är exempel från ett arbetslag på studieväg 3 vid Partilles sfi på ett sådant tydliggörande arbete via en lärplattform.
   
• Arbetslag har tagit fram bedömningsmatriser (liknande bedömningsmatrisen från nationella provets muntliga och skriftliga delar) och observationsprotokoll. De har skapat observationstillfällen i form av rollspel och så autentiska skrivuppgifter som möjligt och använt bedömningsmatriserna/observationsprotokollen för att ta fram evidens på elevens lärande och utvecklingsbehov – samt för summativ bedömning. Här syns exempel och sammanställning utifrån en sådan elevobservation, se vidare i fördjupningstexten i modulen om kartläggning:http://inväst.se/sites/default/files/Bedo%CC%88mningsmatris%20Observationsprotokoll.pdf
   
• Arbetslag har planerat arbetssätt där eleverna har varandra som mottagare för sin skriftliga och muntliga produktion samt tar hjälp av varandra i självbedömning, t ex genom rättningsnyckel.

---

Steg 4: Uppföljning med effektmätning och utvärdering

Hur gick det? Vilken effekt har vårt nya agerande haft ? Har vår förändrade undervisningsplanering med tydliga lärandemål och aktiverande feedback gett eleverna nya möjligheter att lära och finna motivation? 

Steg 4 handlar om att mäta vilken effekt på elevers lärande genomförda förändringar i undervisningen har fått. Steg 4 är lätt att ta för en del arbetslag och svårare för andra beroende på tidigare steg och val av agerande.

Möjligheten att mäta effekt i elevernas lärande underlättas om arbetslaget gjort ett gediget arbete med observationer och intervjuer eller på annat sätt skapat ett underlag för att se elevernas behov och upplevelser av undervisningen innan förändringarna. I en del fall kan samma observation eller intervju göras igen med elever som deltagit under hela processen. Om omsättningen av elever i gruppen – eller omsättningen av lärare i arbetslaget – är stor blir det svårare att mäta effekt.

Det är ändå viktigt att det finns en strävan efter att följa elevernas lärande och utvärdera det förändrade agerandet i möjligaste mån i förhållande till elevernas möjligheter att lära.

Lyckade exempel på hur arbetslag har arbetat med att mäta effekt av förändrad undervisning finns i fördjupningstexten inom modulen om kartläggning i undervisningen samt i filmen med arbetslaget inom modulen om kollegialt lärande. Här exempel på idéer kring effektmätning och utvärdering av undervisning från arbetslag vid Partille sfi.

• Arbetslag för studieväg 1 har arbetat med att förtydliga lärandemål för muntlig produktion och genom film i så autentiska talsituationer som möjligt. De mäter effekt genom att iaktta enskilda elevers progression från ett inspelningstillfälle till nästa.
   
• Arbetslag för studieväg 2 har arbetat med skriftlig produktion och tydliggjort lärandemål genom temahäften och gemensamt skrivande. De har gett eleverna feedback genom koder och arbete med rättningsnyckel i grupper. De mäter effekt genom att iaktta enskilda elevers strategier före och efter det förändrade agerandet i undervisning i skrivande, t ex elevens förmåga att svara på genrens krav och bearbeta sina texter samt genom att jämföra texter från en och samma elev före och efter den förändrade undervisningen.
   
• Arbetslag för studieväg 3 har arbetat med att tydliggöra lärandemål i muntlig interaktion genom dialoger och filmer samt fångat upp bevis på elevernas lärande genom dialogträning som mynnar ut i att elever spelar rollspel i par efter lektionsmoment en gång i veckan. De mäter effekt på den förändrade undervisningen dels genom att iaktta förändringar i hur elever klarar uppgiften i muntlig interaktion inom ramen för nationellt prov efter förändrat agerande jämfört med innan. De arrangerar också så autentiska kommunikationssituationer som möjligt där läraren är ena parten i dialogen och där elevers förmåga att kommunicera sätts på prov utan särskilt mycket förberedelse samt strategier och språkanvändning bedöms genom en matris.

---

Läs mer

Timperley, H. (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft.

Se ytterligare litteraturtips och filmlänkar i steg 2.