Här finns frågor som kan stödja en ledningsgrupps arbete med systematiskt kvalitetsarbete. Frågorna kan vara stöttande även för en enskild rektor, men instruktionen är utformad för en ledningsgrupp.
Ett förslag på arbetsgång är att ni först besvarar frågorna skriftligt och individuellt och sedan skickar ordet runt och delger varandra era tankar. Ni kan också intervjua varandra i par med hjälp av frågorna.
De inledande frågorna hjälper er att gemensamt formulera nuläge och önskeläge.
Fördjupningsuppgifterna är formulerade för att sätta igång processer som leder till beslut och förändring. De kräver tid och behöver följas upp i praktiskt arbete och gemensamma möten. Finns det möjlighet så kan det vara bra att ha en extern handledare som leder processarbetet.
A. Inledande frågeställningar
1. Hur beskriver du kvalitetsarbetet på skolan idag?
a. Vad tänker du själv?
b. Hur uppfattar du att personalen ser på kvalitetsarbetet på skolan? Finns pågående processer bland personalen som leder till att kvaliteten höjs i förhållande till elevernas möjligheter att lära, till exempel processer för kollegialt lärande eller för ökad elevdemokrati? Hur beskriver du dem?
c. Vad tror du är brister och förtjänster med kvalitetsarbetet idag utifrån vad som gynnar eleverna? Fångas elevernas upplevelse av utbildningen upp? Innebär kvalitetsarbetet att elevernas behov i förhållande till både läroplanens och kursplanens mål regelbundet uppmärksammas?
Om ja, mynnar kvalitetsarbetet ut i att verksamheten anpassas till kartlagda elevbehov – till exempel genom förändringar av lärarnas undervisning eller i skolans likabehandlingsarbete?
2. Hur tänker du dig att ett bra och systematiskt kvalitetsarbete skulle kunna se ut i er sfi-verksamhet? Vilket underlag behöver ni samla in för att få nödvändig kunskap om kvaliteten på utbildningen? Vilka långsiktiga processer skulle du vilja iscensätta i er verksamhet? Hur tycker du att kvalitetsarbetet ska organiseras och användas i organisationen för att gynna elevernas lärande?
3. Vilka svårigheter ser du när det gäller att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet för skolledning, personal och elever? Vilka hinder finns för att utveckla det? Vilka hinder finns för att det ska bli hållbart? Vilka ytterligare frågor eller diskussioner tror du dyker upp längs vägen?
4. Vad tror du krävs när det gäller agerande/beslut/resurser/kompetensutveckling för att skolan ska utveckla sitt kvalitetsarbete? Vad behöver ni i skolledningen, till exempel handledning för att hantera svårigheter med att få alla lärare att delta i lärande processer? Vad behöver lärarna? Vad behöver eleverna?
B. Agerande
Om ni har besvarat frågorna 1-4 enskilt så har var och en av er formulerat ett nuläge och ett önskeläge. Ni har också formulerat vilka hinder och resurser som kan krävas för att nå önskeläget.
Se till att ha gott om tid när ni delger varandra era tankar. Skicka ordet runt och avsätt tid för efterföljande diskussioner kring varje fråga. Under tiden spaltar ni upp det ni kan enas kring när det gäller nuläget respektive önskeläget.
Formulera därefter gemensamt en så konkret lista som möjligt kring hur ni skulle behöva agera för att nå från det nuläge ni beskriver gemensamt till det önskeläge ni kan enas om. Den här listan kan ni återkomma till vid flera möten. Den fungerar bäst om den är så konkret att det framgår när saker ska göras och vem av er som har ansvar för att göra det eller följa upp det som ska göras. Ni finner exempel på agerandelista i fördjupningstexten i den här modulen.
C. Fördjupningsuppgifter
Se filmen med Nomi Madolo tillsammans. Skriv upp tankar och frågor. Gå varvet runt och diskutera varandras anteckningar.
Välj ut någon som för mötesprotokoll. Fundera på följande frågor tillsammans:
1. Nomi Madolo förklarar att förvaltningen för vuxenutbildningen i Partille har förväntningar på att rektor kan redovisa kvalitet dels genom underlag i form av statistik (gemensamma för alla skolformer) och dels i form av beskrivningar av lärande processer, till exempel med undervisande personal.
a. Hur beskriver ni de förväntningar som huvudman har på er när det gäller statistik för sfi? Finns det andra förväntningar på er från huvudman när det gäller kvalitetsarbetet? Finns det något ni skulle önska att de frågade efter, för att förtydliga bilden av kvaliteten i er verksamhet? Hur kan ni i så fall förmedla det till huvudman?
b. Vilken statistik samlar ni som ledningsgrupp in regelbundet? Vissa mått och tal är mer entydiga och användbara i till exempel grundskola och gymnasieskola än på sfi, exempelvis frånvaro och betygsnivå. Vilken statistik är viktig för ett samtal om kvalitet på sfi, anser ni? Vad är inte så meningsfullt att samla in? Saknar ni viktigt statistik, till exempel statistik över vilka elever utifrån exempelvis kön och studieväg som har mer och mindre tillgång till studie- och yrkesvägledningssamtal?
c. Diskutera vilka processer som skulle kunna vara viktiga för kvaliteten i undervisningen på sfi. Se över er agerandelista ovan. Har ni tagit steg eller beslut för att upprätta och utveckla de processer som ni vill ha pågående i verksamheten?
2. Nomi Madolo ger exempel på hur hon som rektor följer upp kvalitetsarbetet genom att besöka lektioner och föra samtal med lärare om hur de arbetar utifrån kartlagda elevbehov. Det är inte självklart att en sådan återkoppling från kvalitetsarbetet på ledningsnivå ges till lärarna eller annan pedagogisk personal. Hur ser det ut i er verksamhet? Vad fungerar och vad skulle behöva utvecklas när det gäller den återkopplingen? I vilka situationer sker en tydlig dialog mellan ledning och lärare om kvalitet? Är lärarna med och utvärderar verksamhetens kvalitetsarbete?
3. I Partilles sfi-verksamhet kompletteras elevenkäter med fokusgruppsintervjuer; intervjuer med ett urval elever där temat och frågorna är noggrant valda för att ge information från eleverna kring behov eller frågor som är viktiga för kvalitetsarbetet. Samtalen kräver tid och ibland även stöd på modersmål, men här beskrivs sådana intervjuer som ett viktigt komplement till enkätundersökningar.
a. Vilka frågor skulle ni som ledning vilja ha svar på från eleverna? Vilka upplevelser och behov hos eleverna skulle ni vilja kartlägga? Vilka av dessa är så pass entydiga att de kan besvaras i en enkät? Vilka skulle bättre besvaras genom fokusgruppsintervju?
b. Hur skulle ni gå tillväga för att genomföra fokusgruppsintervjuer inom ert systematiska kvalitetsarbete? På vilka modersmål har ni tillgång till stöd eller tolk inom eller utom verksamheten? Är behoven olika på olika studievägar och vilken studieväg är mest angelägen att nå just nu?
c. Vem i organisationen är bäst lämpad att hålla i fokusgruppsintervjuer? Vem eller vilka har ansvar för att följa upp resultaten från såväl enkätundersökning som intervjuer – och vem leder sammanställningen av underlaget vidare till analys, beslut och agerande? I vilket forum fattas sådana beslut och när sker det?
