Innehåll
Steg 1
Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla i förhållande till utbildningens mål?
Steg 2
Vad behöver vi som lärare lära oss eller göra mer av för att möta elevernas behov?
Steg 3
Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i undervisningen utifrån elevbehovet? Vilka nya erfarenheter av lärande ska vi ge eleverna?
Steg 4
Vilken effekt har vårt nya agerande haft på våra elevers resultat?
Inledning
Hur kan ett kollegialt lärande byggas upp som verkligen hjälper eleverna att nå målen på utbildningen och att bättre klara vardagens krav på kommunikation på svenska?
Att gemensamt kartlägga elevernas behov har varit startskottet för ett stort antal arbetslag i Västsverige. Inom projektet InVäst har ett 30-tal grupper bestående av lärare och annan pedagogisk personal fått stöd av en regional processledare för att kunna utveckla ett kollegialt lärande.
Processen med kollegialt lärande inom InVäst
Antingen har hela lärarkollegiet i en sfi-verksamhet arbetat sig samman eller så har lärarna valt att organisera sig i mindre lärgrupper om 3-5 personer, exempelvis utifrån vilken studieväg de huvudsakligen undervisar på.
Det har visat sig att former för att utforska elevbehov, samtala och lära tillsammans och ta gemensamma beslut är en förutsättning för att få en hållbar utveckling, även inom till exempel digital kompetens och arbete med elevkartläggning.
Processerna som syftat till att stötta och bygga ett kollegialt lärande har omfattat lärare, studiehandledare och övrig pedagogisk personal, men de har också inneburit handledning för utbildningsledare och rektor i att organisera för kollegialt lärande. För självklart är det lättare att lära och utveckla sfi-undervisningen om ledningen tar beslut om gemensamma mötestider, sätter upp deadline för gemensamma utvecklingssteg och frågar efter framsteg i elevernas lärande som en del i kvalitetsarbetet.
Det finns mer att ta del av om det i sfiväst:s moduler för rektorer och utbildningsledare.
Kunskap i modulen
Exemplen i filmerna och i övrigt material på den här modulen ger stöd för er som vill arbeta gemensamt och utveckla elevernas lärande på ett metodiskt sätt.
När ert arbetslag har tagit del av materialet från InVäst i den här modulen kommer ni veta mer om hur olika sfi-arbetslag har gjort för att identifiera elevbehov, vilken forskning de lärt av och hur de har agerat för att möta elevernas behov i undervisningen.
Modellen på bilden ovan (bild 1) är en modifiering av den cykel forskaren Helen Timperley tagit fram för att beskriva professionell utveckling i skolan. Modellen är grunden för processledningen som lärgrupperna har fått inom både stora och små sfi-verksamheter inom InVäst.
De olika stegen exemplifieras i texten nedan i synnerhet utifrån den cykel kring digital kompetens som beskrivs i filmen i denna modul, men också med andra autentiska exempel.
Tidåtgång
Eftersom de olika verksamheterna har valt att satsa olika mängd tid på projektet har processledarna haft skiftande möjligheter att följa verksamheterna steg för steg. Likaså har lärgrupperna haft olika mycket tid per vecka eller månad för gemensamt arbete. En uppskattning är att det tagit 5-10 månader för lärgrupperna att slutföra hela cykeln vid mer omfattande studier av elevbehoven. Mindre genomgripande processer har förstås tagit kortare tid.
Några förutsättningar för att ett arbetslag eller en mindre lärgrupp ska kunna ta sig an de olika stegen kan vara:
-
Att den pedagogiska personalen formerar sig i lärgrupper med gemensamma utgångspunkter, till exempel elever på samma studieväg.
-
Att regelbundna mötestider är särskilt vikta för arbetet med modellen i de här lärgrupperna.
-
Att förväntningarna på lärgrupperna är tydliga kring vad som ska göras, vilka beslut som ska tas, etc. Det ställer krav på ett aktivt deltagande från rektors sida.
-
Att lärgrupperna får handledning i fråga om forskning och beprövade metoder inom det fält av elevbehov som de valt att utforska.
Steg 1: Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla i förhållande till utbildningens mål?
Lärare och studiehandledare har för det mesta en bra bild av vad deras elever behöver för att lyckas i sfi-studierna. Däremot är det inte självklart att behoven är så väl kartlagda att arbetslag kan ta gemensamma beslut kring vad de behöver göra och lära sig mer om för att möta elevbehoven.
Därför handlar steg ett om att ta fram och visa så tydliga underlag som möjligt för de elevbehov som föreligger – och att utforska elevbehovet noga inför fortsättningen av arbetet.
Lärgruppen tar själva beslut om vilka behov de vill utforska, men de ska kunna visa underlag, evidens, som stärker deras val. De ska även kunna visa på en koppling till utbildningens mål i läroplan eller kursplan. Lärarna inleder därför processen med att läsa läroplan och kursplan samt markera sådant som de upplever att deras elever har behov av stöd för att uppnå.
Processledaren ber lärgruppen att tydligt formulera sitt lärobjekt genom ett par alternativa stödfraser:
”Våra elever behöver lära sig (att)…”
”Våra elever behöver förstå …”
Fraserna hjälper lärgruppen att hålla fast vid elevperspektivet. Risken finns annars att de fokuserar på egna upplevelser av behov, exempelvis att se över de digitala resurserna på skolan. Sådana behov får vänta till steg 2 i processen.
Framtagande av underlag
Lärgruppen tar fram evidens som visar att elevbehovet verkligen föreligger, till exempel elevintervjuer, provstatistik, resultat från egna diagnoser, observationer eller enkäter. Se exempel nedan. Detta kan vara en tidskrävande process. En del lärgrupper inom InVäst har behövt använda flera olika metoder för att få en tydlig bild av elevbehovet. I andra fall har det varit tillräckligt att lärgruppe tagit fram befintlig statistik, till exempel från nationella prov.
Processledaren handleder i den här fasen och leder lärgruppens samtal kring vad som kan vara bra underlag, hur enkäten kan utformas, vilka intervjufrågor som fungerar och inte. Processledaren eller lärgruppen kan också behöva ledningens stöd i den här fasen, exempelvis för att lösgöra tid och ta in tolk för djupintervjuer med ett urval elever.
Lärgruppen sätter upp en deadline för när de ska ha ett färdigt underlag att skicka till rektor eller utbildningsledare. Underaget kan skickas i form av ett mail.
Innehåll i underlaget:
- Lärobjektet formulerat utifrån elevbehov.
- Förankring i läroplan eller kursplan formulerat med citat och eventuella kommentarer.
- Evidens som visar elevbehovet, kort sammanfattat.
Underlaget är utgångspunkt för lärgruppens vidare arbete i steg 2-4 och en summering av deras gemensamma beslut. Det är också användbart för rektorn som ska stötta och ställa krav på varje lärgrupp, samt i kvalitetsarbetet som exempel på vad eleverna behöver för att korta sin lärsträcka och hur skolan agerat för att svara på det behovet.
3 exempel på framtagande av underlag
Exempel A: ”Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens genom att lära sig mer om hur de kan använda mobiltelefonen i sin vardag”.
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 och 2 på Folkuniversitetet, Göteborg. Se filmen i denna modul: sfivast.se/arbetslag/kollegialt-larande/film
Lärgrupp A bestämmer sig för att utforska sina elevers behov av digital kompetens. Ingen befintlig statistik finns kring digital kompetens på skolan, så lärarna bestämmer sig för att dels djupintervjua en elev per klass kring digital kompetens, dels göra observationer i helklass.
Ansvaret för arbetet med elevintervjuerna fördelar lärarna mellan sig och intervjuerna genomförs med hjälp av skolans studiehandledare på elevernas modersmål. När så få elever väljs ut för djupintervju är avsikten för lärarna främst att fördjupa sin egen kunskap om elevernas behov och resurser, inte att få en bild av generella behov i klasserna.
Lärgruppen kommer överens om ett antal frågeställningar för intervjun:
-
Har du en smart-phone?
-
Använde du smart-phone i ditt land?
-
Hur lärde du dig att använda din telefon?
-
Vad använder du telefonen till?
-
Kan du översätta med mobilen?
-
Har du telefonen på ditt språk eller har du den inställd på svenska?
-
Kan du skicka bilder med mobilen?
-
Vilka program använder du?
-
Vad vill du lära dig att göra med mobilen?
Lärarna/studiehandledarna nöjer sig inte med att fråga efter elevens muntliga svar i intervjuerna, utan ber även eleven visa vad hen kan eller tycker är svårt.
Den mer generella bilden av behov och resurser i klasserna i fråga om digital kompetens får lärgruppen genom att komplettera intervjuerna med en observation. Den omfattar alla elever i klasserna och genomfördes under lektionstid utifrån följande observationsprotokoll;
En lärare eller studiehandledare går runt i klassen under en lektion och checkar av hur väl var och en av eleverna klarar att använda sin mobiltelefon för olika syften. Eleverna får tydlig information om att syftet är att samla data inför lärarnas gemensamma undervisningsplanering. Observationsprotokollen används igen senare i processen för att kontrollera effekten av förändringar i undervisningen, se steg 4.
Så här formulerar lärarna i Lärgrupp A sina intryck från elevintervjuerna och enkätundersökningarna/observationerna i steg 1 i en rapport till skolledningen:
”Behoven i (våra klasser) är naturligtvis många och skilda, men då vi valde ett behov att fokusera på tog vi i beaktande de nya riktlinjer som var på gång där digital kompetens skulle komma att lyftas fram i läroplanen för vuxenutbildning. När vi gick till oss själva insåg vi att i allt högre grad är det smart-phones som vi använder oss av i vardagen. Laptops och stationära datorer får stå tillbaka för telefoner och i någon mån läsplattor. Vi valde då att inrikta vårt arbete på användningen av mobiler i klassrummet.
Behovet har märkts hos eleverna bland annat genom att vi sett att många elever inte kan sjukanmäla sig, de har haft problem med att meddela sig med sina barns skolkontakter, inte alla kunde använda digitala hjälpmedel för att slå upp ord osv.
För att fördjupa vår bild av elevernas behov startade vi med att intervjua varsin elev med hjälp av modersmålslärare. Det första som slog oss i dessa intervjuer var hur mycket eleverna faktiskt kunde och hur vi kunde få en annan syn på elevernas mobilanvändning genom en längre intervju. Vi kunde också få reda på vad eleverna själva önskade bli bättre på.
Som ett komplement till dessa intervjuer gjorde vi sedan enkätundersökningar i respektive klasser. Där utgick vi från vad vi fått veta i intervjuerna för att utforma frågor. I enkäten var det viktigt för oss att ta reda på vad eleverna kunde genom att be dem visa oss göra olika saker, tex koppla upp sig till skolans wifi-nät. Då kunde vi se att eleverna verkligen kunde det som vi frågade om.
När vi hade sammanställt våra olika resultat såg vi att det fanns ett utbrett behov av att bli mer digital, men att det också fanns viss kunskap i gruppen."
Exempel B: ”Våra elever behöver lära sig muntlig produktion och interaktion”
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene, samt vid Campus Alingsås
Lärgrupp B bestämmer sig för att intervjua ett litet urval elever kring behov av muntlig träning som ett första moment, för att ha ett underlag för att prioritera bland elevernas olika behov i lärsituationen. De ställer ett antal öppna frågor som tillsammans kan ge en bild av vilka behov eleverna själva uppfattar som störst i lärsituationen och i sin vardag.
Här är intervjufrågorna:
- Pratar du svenska utanför skolan? Med vem i så fall?
- Kan du ge exempel på situationer då det går bra att prata svenska? Med vem? Varför tror du att det funkar fint i den situationen?
- Kan du tillräckligt många ord för att bli förstådd?
Intervjuerna genomförs med stöd av studiehandledaren och lärarna väljer därför att intervjua elever med något av de modersmål som skolan erbjuder studiehandledning inom. Var och en redovisar sina elevintervjuer vid lärgruppens gemensamma mötestid.
När de analyserar elevernas svar ser de att eleverna uttrycker tydliga behov i kontakt med myndigheter och andra vanligt förekommande kommunikationssituationer i vardagen.
Så här kommenterar lärgruppen sitt resultat från elevintervjuerna:
(Eleverna) tycker att det är svårt att svara på frågor och att ställa frågor hos framförallt handläggaren, försäkringskassan och banken.
Har inte tillräckligt med ordförråd och vet inte hur de ska få ihop det till en mening som blir begriplig.
En del förstår men har svårt att kunna uttrycka sig för att de känner sig osäkra och vill inte säga fel.
Någon elev menade att det är lätt att prata med grannar och personer från kyrkan. Han känner sig trygg med dessa personer.
Några elever sa att det går bra att prata med förskolepersonal när det är samma personal som de känner sig trygga med.
Detta vill de träna:
Lära sig lämpliga fraser som passar till banken, försäkringskassan affären etc.
Diskussioner i smågrupper om allt möjligt.
Göra små rollspel där de tränar att föra olika dialoger.
Utifrån handledning bestämmer sig lärgruppen för att mer ingående undersöka vari elevernas svårigheter består när det gäller muntlig produktion. De bestämmer sig för att göra observationer.
Att genomföra observationer när det gäller elevers muntliga produktion och interaktion kan vara utmanande. Eleverna behöver visa sin muntliga förmåga i så autentiska situationer som möjligt för att lärare och studiehandledare ska få grepp om vad som är svårt och vad som går bra. Saknas ordförråd? Kan eleven stärka förståelsen med hjälp av kroppsspråk? Kan eleven uttrycka sig på ett sätt som passar i den givna situationen? Finns det svårigheter med att bygga meningar muntligt eller med nervositet i talsituationen?
Processledaren föreslår att lärgruppen utgår från filmer med korta dialoger i semiautentiska situationer, stoppar filmen vid en lämplig tidpunkt i dialogen och ber eleven försöka svara i huvudpersonens ställe, till exempel i en vårdsituation i samtal med läkare.
Exempel på sådana filmer finns här:
- Elevtidningen Världen &vi: http://www.varldenochvi.se/till-filmerna.html
- Svenska för alla: https://www.youtube.com/watch?v=b42Pr75zH2Y
Ett urval av de elever som kommit en bit på väg i talet observeras och lärarna tränar inför observationen på att lyssna utan att fylla i när eleven saknar ord, samt på att analysera elevens strategier i form av kroppsspråk. Under observationen antecknar läraren vad eleverna klarar och behöver träna på. Här är exempel på ett observationsprotokoll.
Efter observationen samlas lärgruppen för att analysera elevernas behov utifrån anteckningar eller inspelningar. En aspekt som lyfts är att flera elever i ett samtal med läkare har en del ord, framförallt substantiv, för att beskriva sin hälsa (exempelvis axel, ont, Voltaren), men inte kan binda ihop dem i meningar.
Exempel C: ”Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens utifrån behov i vardags- och samhällsliv”
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 3 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene
Lärgrupp C undervisar elever på studieväg 3 och vill undersöka elevernas behov av digital kompetens. De intervjuar ett litet antal elever som ett första moment, vid behov används elevernas modersmål i intervjuerna.
Här är ett urval av intervjufrågorna:
Bakgrund/allmänt
- Hur mycket datorvana har du?
- Vad använder du din telefon/dator/Ipad till?
Skola/Hemma:
- Hur tränar du svenska hemma? (t ex skolmaterial, appar, tv, webbsidor etc.)
- Vilka appar/program/webbsidor använder du?
- Hur ofta tränar du svenska digitalt?
- Vill du träna mer på att använda digitala verktyg i skolan? Hur ofta? På vad?
Myndigheter och sjukvård
- Tycker du att det är lätt eller svårt att ta kontakt med myndigheter, sjukvården eller t ex bostadsbolaget? Varför? Förklara mer?
- Vill du träna mer på att ta kontakt med myndigheter/sjukvård i skolan? Vad vill du träna mer på? (skapa konto, ladda ner blanketter, fylla i blanketter etc.)
Buss eller tåg
- Tycker du att det är lätt eller svårt att söka information om buss- och tågtider?
- Varför? Förklara mer?
- Tycker du att det är lätt eller svårt att boka buss/tågbiljett?
Lärgruppen kompletterar intervjuerna med en enkät till ett större antal elever. Klicka här så öppnas en något nedkortad version av enkäten.
Var och en i lärgruppen redovisar sina resultat från enkäten och elevintervjuerna vid lärgruppens gemensamma mötestid och när de analyserar elevernas svar ser de bland annat att eleverna uttrycker tydliga behov när det gäller kontakt med myndigheter och andra vanligt förekommande kommunikationssituationer i vardags- och samhällsliv. Bland annat vill eleverna lära sig att söka upp och ladda ner blanketter i några olika sammanhang.
Långsiktigt perspektiv
Redan vid steg 1 är det viktigt att processledare och lärgrupp tänker på att effekten av den förändrade undervisningen ska utvärderas efter en tid. Då kan i synnerhet observationer, intervjuer och diagnostiska test återanvändas.
Även om det är troligt att elever kommit och gått i mellantiden kan en jämförelse mellan utfallen ge en bild av vilken effekt undervisningen i steg 3 har haft på elevernas lärande. Klarar de sig bättre nu? Hur har de upplevt förändringarna i undervisningen? Hur ser eleverna på sitt eget lärande under den tid lärgruppen arbetat med Timperley-modellen?
Ett snabbare alternativ när det gäller evidens kan vara att se på resultatstatistik från nationella prov från de senaste åren och se vilken aspekt (läsförståelse/hörförståelse osv) eleverna oftast misslyckas med samt granska lärarnas kommentarer i bedömningsprotokollen för en fördjupad bild av vad eleverna klarar och inte. Dock är det då vanligen de mest framgångsrika elevernas behov som utforskas. De elever som inte gör tillräckliga framsteg eller tappar motivationen tidigt på en kurs skriver sällan nationella prov. Genom att söka evidens genom intervjuer och observationer fick lärgrupperna ovan mycket mer information om exakt vilka situationer och färdigheter eleverna behövde träna på och det förenklade planeringen av undervisningen längre fram i processen, se steg 2 och 3.
Andra exempel på elevbehov/lärandeobjekt som arbetslag/lärgrupper kartlagt och utforskat som grund för att förändra och förbättra undervisningen inom InVäst är:
- Skriftlig produktion
- Elevautonomi/studieteknik
- Att agera på lärarens feedback för att utveckla sitt skrivande
- Att uppfatta kursmålen
- Hörförståelse
- Ordinlärning
- Läsförståelse
Steg 2: Vad behöver vi som lärare lära oss eller göra mer av för att möta elevernas behov?
Om lärgruppen har gjort ett grundligt och nyfiket jobb i steg 1 så har de nu en tydlig bild av det lärobjekt/elevbehov som de valt att fokusera på.
Då är det frestande att direkt börja planera hur undervisningen ska se ut för att möta det kartlagda elevbehovet. I steg 2 kan processledaren behöva bromsa den planeringen. Nu är det nämligen tid att först och främst se över lärarnas behov.
För att möta elevernas behov i lärsituationen behöver de flesta arbetslag/lärgrupper lära sig mer, söka nya metoder som fungerar för just det fält lärgruppen har ringat in – eller påminna sig och använda bra befintliga metoder i högre utsträckning.
I det kollegiala lärandet gäller det också att komma överens och ta ett gemensamt beslut om hur undervisningen ska utformas för att möta elevbehovet. Annars är det svårt att mäta effekt på ett bredare underlag än en enskild grupp och det blir svårt att implementera de metoder som leder eleverna framåt.
Handledning för lärarna
Nu brukar handledning behövas av en processledare eller en förstelärare, utbildningsledare eller rektor med pedagogiskt kunnande och erfarenhet av sfi-undervisning. Processledaren handleder varje lärgrupp vid ett eller flera tillfällen, lyssnar på lärgruppens beskrivningar av befintliga metoder och behöver vanligen duka upp ett litet smörgåsbord av handfast forskning och beprövad erfarenhet som erbjuder lärgruppen stöd och konkret hjälp, relaterat till just det elevbehov de ska försöka att anpassa undervisningen till.
Handledningen kan bestå i korta teorigenomgångar kopplade till diskussionsövningar med ordfördelning, strukturerade samtalsövningar utifrån gemensam läsning av kortare avsnitt, lästips som fördelas mellan medarbetarna i lärgruppen och som sedan följs upp så att kunskapen delas mellan alla på lärgruppens möten. Hur mycket läsning som läggs på var och en är avhängigt av hur mycket tid som finns avsatt för utvecklingsarbetet och medarbetarnas upplevelse av stress och belastning för tillfället.
I steg 2 har lärgruppen tillfälle att efterfråga sådana resurser som är nödvändiga för att de ska kunna svara på elevbehoven. Ledningen får ta emot önskemålen och förhålla sig till möjliga kostnader; litteratur kan behöva köpas in, specifik kompetensutveckling kan vara nödvändig, till exempel att filma för undervisningssyfte och appar kan efterfrågas till skolans läsplattor.
Om lärarna i lärgruppen saknar egna läsplattor eller mobiltelefoner i tjänsten kan det vara ett hinder för undervisning i digital kompetens. Erfarenheter från InVäst visar att i diskussioner om resurser, prioriteringar och kostnader underlättar det för både arbetslag och ledning när det finns en samsyn kring målen – när personalens önskemål om inköp motiveras av ett pågående utvecklingsarbete och är övervägt utifrån ett tydligt elevbehov.
Forskning som varit till hjälp inom utvecklingsarbetet av sfi-verksamheterna inom InVäst refereras i olika moduler på den här webbutbildningen, men här nämns den forskning och de metoder som lärgrupp A, B och C tar del av i steg 2.
Exempel A: ”Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens genom att lära sig mer om hur de kan använda mobiltelefonen i sin vardag”.
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 och 2 på Folkuniversitetet, Göteborg (se filmen i denna modul)
I steg 2 presenteras lärgruppen för beprövade arbetssätt i digital kompetens för sfi i form av Ivana Eklunds bok Webbaserad alfabetisering. Boken köps in till laget i några exemplar och alla läser utvalda delar, bland annat listor över vilka digitala kompetenser författaren brukar sätta upp som lärandemål på olika nivåer/kurser inom sfi-utbildningen samt tips på användbara appar.
Processledaren refererar även till Dylan Wiliam och Pauline Gibbons för att föreslå mer generella förändringar och nya upplägg i undervisningen, exempelvis att sätta upp tydliga lärandemål, att se elevernas modersmål som en resurs och att skapa interaktion mellan elever. Lärarna fördjupar sig ytterligare i litteraturen i mån av tid. Så här skriver lärgruppen i sin rapport.
Även Dylan Wiliams bok Handbok i formativ bedömning (2017) gav oss många bra tips i vårt arbete, eftersom vi förändrade undervisningsmetoderna.
Pauline Gibbons lägger tyngd på autenticiteten och betydelsen av att hjälpas åt på modersmålet. Hon menar att en nära koppling till elevernas vardagsliv och praktiska behov stärker motivationen för att lära. Lärandet bör ske i ett meningsfullt sammanhang och i autentisk kommunikation kring praktiska saker och stimulerar eleverna till att använda skrift i situationer där de har verklig nytta av skriften.
Gibbons pratar om hur modersmålet kan användas som en resurs för lärande: ’Att låta elever arbeta tillsammans med andra som talar samma språk, till exempel i problemlösande situationer, är både språk- och kunskapsutvecklande’.
(Gibbons 2016 Stärk språket stärk lärandet).
Lärgruppen lämnar också in önskemål när det gäller resurser för digital undervisning till sin skolledning. Önskemålen är tydligt kopplade till de kartlagda elevbehoven och till lärgruppens behov för att kunna svara på elevernas önskemål. Exempelvis vill lärgruppen ha jobbmobiler med möjlighet att ladda ner appar, lära sig ändra språk på olika typer av mobiler samt tid att sätta sig in i några appar som eleverna frågat efter.
Exempel B: ”Våra elever behöver lära sig muntlig produktion och interaktion”
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene, samt vid Campus Alingsås
I steg 1 utgick elevobservationen från filmer med så autentiska och elevnära dialoger som möjligt. Nu i steg 2 gäller det att hitta metoder som stöttar lärarna i att undervisa i muntlig produktion och interaktion kopplat till autentiska situationer i elevernas vardag.
Processledaren går igenom forskning från bland annat Pauline Gibbons om strukturerade grupparbeten där alla elever har en språkligt aktiv roll, till exempel arbetet med expert- och hemgrupp, samt stöttande dialog mellan elev och lärare. Lärgruppen tränar på att utveckla dialogen i klassrummet och läser ett urval av deras texter gemensamt. Några lärare fördjupar sig genom ytterligare läsning och redovisar det för övriga i lärgruppen. De ser filmer som producerats av andra sfi-verksamheter utifrån elevbehov och går tillbaka till de egna elevernas uttryckta behov och önskemål för att konstruera rollspel.
Lärgruppen tar också kontakt med myndigheter i kommunen dels för att ordna studiebesök, dels för att ta reda på vad det är myndigheten efterfrågar i de första mötena med eleverna. Handläggare och tjänstemän som eleverna förväntas vara i kontakt med bidrar alltså till rollspel och dialoger med autentiska frågor, svar och andra förväntningar i kommunikationssituationen.
Processledaren går även igenom hur undervisningen mot utmanande lärandemål kan bli konkret och stöttande på studieväg 1 genom en modell. Det gäller Jim Cummins fyrfältare i en version som är anpassad för undervisning av elever på studieväg 1. Modellen togs fram under arbetet med Skolverkets Praktisk kurs för lärare i grundläggande litteracitet.
Exempel C: ”Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens utifrån behov i vardags- och samhällsliv”
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 3 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene.
I steg 2 läser lärgruppen Ivana Eklunds bok om webbaserad alfabetisering, men diskussionsfrågor och övningar i samband med läsningen anpassas till studieväg 3.
Processledaren går igenom forskning kring vikten av autenticitet i vuxenundervisningen och av att ta vara på eleverna som resurser för varandra. Lärgruppen fördjupar sig under handledning i texter av Dylan Wiliam kring formativ bedömning och tränar på att sätta upp generaliserbara lärandemål och att bygga uppgifter som konkretiserar lärandemålen för eleverna. På så vis kan eleverna exempelvis träna på att förstå flikar, menyer och orientera sig på en viss webbsida, men ändå lära sig generella strategier för sökläsning utifrån individuella behov på olika myndigheters hemsidor. Lärandemålen kopplas till elevernas digitala kompetens.
Lärgruppen läser även läroplanen tillsammans och studerar de nya kraven på digital kompetens som finns i läroplanen och i kursplanen för sfi. Bland annat diskuteras och konkretiseras kravet på undervisning i kritiskt förhållningssätt i mötet med digitala medier.
Steg 3: Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i undervisningen utifrån elevbehovet? Vilka nya erfarenheter av lärande ska vi ge eleverna?
I steg 3 tar lärarna beslut om vilka förändringar de ska genomföra i undervisningen utifrån de kartlagda elevbehoven och utifrån den forskning gruppen fördjupat sig i.
Beslutet behöver tas gemensamt i lärgruppen och det behöver också finnas en tidsplan och en idé om hur effekten av de genomförda förändringarna ska följas och mätas, se steg 4.
Det mest centrala i steg 3 är att inte tappa fokus på eleverna. Det är inte i sig intressant att lärgruppen genomför förändringar, det intressanta är i vilken mån elevernas lärande påverkas av lärgruppens förändrade undervisning. Timperley uttrycker att eleverna i steg 3 ska få ”nya erfarenheter av lärande”.
Processledaren stöttar lärgruppen i processen att komma överens om vilka förändringar som ska genomföras och kan hjälpa till med att formulera beslutet och göra upp tidsplanen. Hur lång tid som ska förflyta från beslutet om förändringar till effektmätningen i steg 4 beror på vad det är för typ av förändringar som ska genomföras.
Andra aspekter spelar också roll, till exempel kan det vara smart att mäta effekt ofta eller efter kort tid med elever på studieväg 3 som vanligen har kort lärsträcka, medan lärgrupper på studieväg 1 kan behöva längre startsträcka för att genomföra förändringar, förklara studietekniken och sammanhanget för eleverna.
I det här steget underlättar det om skolledningen tydligt efterfrågar ett underlag från varje lärgrupp och följer upp tidsplanen. I underlaget kan lärgruppen formulera sitt beslut och helt kort beskriva vilken forskning och beprövad erfarenhet de baserar sitt beslut på. Allt sådant är självklart viktiga delar i en beskrivning av verksamhetens kvalitetsarbete.
Exempel A: ”Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens genom att lära sig mer om hur de kan använda mobiltelefonen i sin vardag”.
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 och 2 på Folkuniversitetet, Göteborg.
Det gemensamma lärandet i steg 2 mynnar ut i att lärgruppen tar ett beslut i steg 3 att genomföra förändringar i undervisningen. Förändringarna innebär bland annat att eleverna i högre grad än tidigare ska användas som resurser för varandra i det digitala lärandet och att lärarna i högre grad ska ta vara på elevernas olika modersmål som en resurs i undervisningen. Lärandemålen ska också förtydligas för eleverna.
Lärgruppen bestämmer sig bland annat för att under ett par månaders tid schemalägga undervisningstillfällen i form av workshops varje vecka, där eleverna sitter i modersmålsgrupper. Elever med stor digital kompetens kan handleda andra elever i digitala verktyg, med stöd av lärare och studiehandledare. Dessa undervisningstillfällen, då elevernas resurser och språk tas tillvara, utgår från lärandemål som eleverna själva identifierat och frågat efter i intervjuerna i steg 1, exempelvis att maila via mobiltelefonen och att ladda ner och använda efterfrågade appar.
Exempel B: ”Våra elever behöver lära sig muntlig produktion och interaktion”
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene, samt vid Campus Alingsås.
Lärgruppen tar ett gemensamt beslut som bland annat innebär att de alla under en längre tid systematiskt ska använda sig av stöttande dialog i undervisningen, för att stärka elevernas muntliga aktivitet i klassrummet och ge tillfälle till feedback som verkligen aktiverar och motiverar eleverna. De bestämmer sig för att filma varandra för att träna sin förmåga att stötta i dialog med eleverna.
Lärgruppen bestämmer sig för att planera undervisningen utifrån Cummins fyrfältare med tydliga lärandemål, men med utgångspunkt i upplevelser och praktiska aktiviteter som rollspel, studiebesök eller filmer från elevernas vardag, så att eleven förstår sammanhanget och får stöttning mot målen. I stöttningen ska lärarna också sträva efter att planera in trygga språkhändelser, där eleverna använder språket i trygga former med varandra i strukturerade grupparbeten inför kommunikationen på svenska utanför skolsituationen.
Exempel C: ”Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens utifrån behov i vardags- och samhällsliv”
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 3 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene.
Lärgruppen tar beslut om vilka digitala lärandemål de vill prioritera gemensamt, samt utformar undervisningen baserad på de autentiska situationer och digitala verktyg som eleverna efterfrågar. Undervisningen omfattar tekniker för läsförståelse baserad på de hemsidor eleverna frågat efter. Den omfattar även workshops av samma typ som beskrivs i exempel A, men anpassat till studieväg 3.
Lärgruppen sätter upp tidsramar som är förhållandevis snäva, eftersom många elever går kort tid på studievägen.
Steg 4: Vilken effekt har vårt nya agerande haft på våra elevers resultat?
Steg 4 är lätt att hantera för en del lärgrupper, svårare för andra. Möjligheten att mäta effekt i elevernas lärande underlättas om lärgruppen gjort ett gediget arbete med att kartlägga elevbehoven i steg 1.
I en del fall kan samma observation eller test göras igen med elever som deltagit under hela processen. Om omsättningen av elever i gruppen – eller omsättningen av lärare i arbetslaget – är stor blir det svårare att mäta effekt. Det är ändå viktigt för det kollegiala lärandet att det finns en strävan efter att följa elevernas lärande och mäta det i möjligaste mån.
Elevdelaktighet är viktigt i utvärderingsprocessen. Genom att reflektera över arbetssätt, material i undervisningen och över sin egen insats blir eleverna mer medvetna och får strategier för sitt lärande.
Exempel A: ”Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens genom att lära sig mer om hur de kan använda mobiltelefonen i sin vardag”.
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 och 2 på Folkuniversitetet, Göteborg (se filmen i denna modul)
Lärgruppen planerar och genomför undervisning i form av workshop i digital kompetens och mobilanvändning på elevernas modersmål i steg 3. Elever med god kompetens fungerar som handledare för andra elever. Efter cirka två månader mäter lärgruppen effekt av förändringarna i undervisningen.
Eftersom lärarna var noggranna med att kartlägga elevbehovet i steg 1 har de nu ett bra underlag för att mäta effekt. De väljer att återigen intervjua ett urval elever på modersmål om deras upplevelser av att delta i undervisning i digital kompetens och i vilken grad de upplever att de nått lärandemålen.
Följande frågor besvaras i intervjuerna:
- Vilken lektion (workshop) var bäst? Varför?
- Vad tycker du om att arbeta i språkgrupper? Varför?
- Vad tycker du om lektionstiden? Varför?
- Har du några tips till lärarna? Hur kan vi göra lektionerna bättre?
Lärgruppen genomför sedan samma observation som i steg 1 och eleverna får då tillfälle att visa och kommentera sitt lärande. Det blir ett konkret och tydligt sätt att mäta skillnaden i kompetens och att medvetandegöra eleverna om sitt eget lärande.
Inför ett erfarenhetsutbyte med hela sfi-kollegiet sammanställer lärgruppen sina resultat och visar skillnaden i elevernas kunskap och kompetens före och efter förändringarna i undervisningen i ett stapeldiagram (Bild 8) som visar hur eleverna klarat de olika momenten före och efter förändringarna i undervisningen.
Exempel B: ”Våra elever behöver lära sig muntlig produktion och interaktion”
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 1 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene, samt vid Campus Alingsås.
Lärgruppen genomför undervisningen under en längre tid för att ge eleverna flera tillfällen att lära sig de nya arbetsformerna. De mäter effekt framförallt genom observationer av eleverna och det blir en uppföljning av de observationer som genomfördes med hjälp av film eller rollspel i steg 1.
På studieväg 1 befinner sig många elever under en så pass lång tid att lärgruppen räknar med att samma elever kan observeras före och efter den genomförda träningen i muntlig produktion och interaktion, så effekt kan mätas individuellt och ge åtminstone en begränsad bild av lärandet i klasserna i övrigt.
Elever intervjuas också på modersmål för att få tillfälle att utvärdera den förändrade undervisningen.
Arbetslagens processer är ännu inte färdiga och resultat är därför inte sammanställt för webbutbildningen.
Exempel C: ”Våra elever behöver utveckla sin digitala kompetens utifrån behov i vardags- och samhällsliv”
Arbetslag/lärgrupp på studieväg 3 i Marks kommuns sfi-verksamhet, Skene.
Lärgruppen väljer att mäta effekt flera gånger under processen eftersom många elever på studieväg 3 har kort lärsträcka. Effekten mäts utifrån olika tekniker inom formativ bedömning, till exempel svar-från-alla och utgångspass, efter varje moment, för att lärgruppen ska kunna följa i vilken mån eleverna når de prioriterade lärandemålen.
I slutet av processen genomför lärgruppen intervjuer med ett urval elever som följt huvuddelen av undervisningen under processen och genomför en enkät för att ta reda på hur eleverna har upplevt förändringarna i undervisningen samt för att låta dem bli delaktiga i utvecklingsarbetet genom att utvärdera och föreslå förbättringar.
Arbetslagets process är ännu inte färdig och resultat är därför inte sammanställt för webbutbildningen.
Läs mer:
Gibbons (2013): Stärk språket Stärk lärandet
Timperley (2013): Det professionella lärandets inneboende kraft
Länk till sammanfattande text om Timperleys principer för professionellt lärande i skolan: http://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/Forskning-i-korthet-2013-1.pdf
Wiliam (2015): Handbok i formativ bedömning. Strategier och praktiska tekniker
