Innehåll
Steg 1
Vad är nuläget? Vad är elevernas och den pedagogiska personalens behov i förhållande till elevkartläggningsarbetet?
- Ledningsgrupp A, med rektorsansvar för upphandlade sfi-verksamheter
- Ledningsgrupp B, med rektorsansvar för kommunens sfi
Steg 2
Vad behöver vi som rektorer/utbildningsledare veta och lära oss mer om för att möta elevers och lärares behov i fråga om elevkartläggningen i vår verksamhet?
Steg 3
Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i fråga om elevkartläggningen? Hur och när genomför vi förändringarna?
- Ledningsgrupp A, med rektorsansvar för upphandlade sfi-verksamheter
- Ledningsgrupp B, med rektorsansvar för kommunens sfi
Steg 4
Vilken effekt har vårt nya agerande haft? Hur följer vi upp de genomförda förändringarna?
Inledning
Hur kan elevkartläggningen organiseras och utvecklas för att informationen om eleven ska bidra till en individanpassad undervisning på sfi? Här ges en översikt över arbetet med elevkartläggning inom InVäst ur ett ledningsperspektiv.
Inom projektet InVäst har sju rektorer/utbildningsledare inom sfi i Göteborgsregionens och Boråsregionens kommuner fått stöd av en regional processledare för att utveckla verksamhetens arbete med elevkartläggning. Valet av det här utvecklingsområdet gjordes av ledningsgrupper och/eller av den pedagogiska personalen.
Processen med elevkartläggning inom InVäst
Processledningen har i viss mån omfattat handledning med lärare, men framförallt haft fokus på organisering, stöd och ledning av kartläggningsarbete och undervisning. Den här fördjupningstexten innehåller exempel på vad rektorer, utbildningsledare och processledare har planerat, lärt och åstadkommit under processen.
De processträffar som genomförts för att ge stöttning till ledningen i arbetet med elevkartläggning har anpassats efter vilka tider och behov som funnits för varje verksamhets ledningsgrupp. Oftast har den inneburit en träff i månaden under 2-5 månader med workshop, strukturerade samtal och gemensam läsning inom ledningsgruppen under ledning av den regionala processledaren.
Syftet har bland annat varit att verksamheterna ska granska sitt nuvarande arbete med elevkartläggning kritiskt, studera stödmaterialet från Skolverket kring elevkartläggning, styrdokumentens krav samt forskning som fördjupar kunskapen om kartläggningens betydelse i vuxnas lärande.
En målsättning har varit att rektorerna och utbildningsledarna ska fatta och implementera beslut som höjer kvaliteten på kartläggningen för eleven samt upprätta strukturer som gör att kunskapen om en elevs resurser, förutsättningar och mål ska spridas och tas tillvara i utbildningen som helhet och i undervisningen i synnerhet. Behovet av det framgår tydligt i Skolinspektionens granskning av sfi (Skolinspektionen 2018). I modulen om att undervisa med utgångspunkt i kartläggningen finns filmer och exempel som lyfter den frågan ur ett arbetslagsperspektiv.
Om processledarens roll
Den regionala/externa processledarens roll i förhållande till sfi-verksamheternas ledningsgrupper har bestått i att hålla den röda tråden genom processen. Processledaren har ställt frågor och iscensatt dialog inom verksamheten genom samtalsövningar och ordfördelning samt skapat och hållit i en struktur där samtalen leder vidare till underlag för beslut, agerande och implementering. Att ta fram lästips och presentera stödmaterial och forskning har också varit en del av processledarens roll.
Sedan processinsatserna ägde rum har beslut fattats om att ta fram ett nationellt material för kartläggning av litteracitet hos nyanlända vuxna inom vuxenutbildningen. Utifrån erfarenheter från utprovningen av materialet kan några tänkbara utmaningar formuleras inför användningen ute i sfi-verksamheterna; bland annat kan lärare behöva stöd för att använda materialet och dokumentera samtalet samt för att kunna koppla dokumentationen till undervisningsplaneringen efter kartläggningen. För mer information om det nya materialet hänvisas till Skolverkets hemsida.
Innehåll i modulen
I den följande texten följs processinsatserna steg för steg, utifrån Helen Timperleys modell för lärande inom skolorganisationer (läs mer om modellen i modulen om att leda kollegialt lärande).
Här är exempel på förutsättningar som rektor/ledningsgrupp kan behöva skapa för att sedan ta sig an de olika stegen:
- Upprätta en ledningsgrupp som kan diskutera och hitta lösningar tillsammans. Är man ensam rektor kan det vara bra att forma en ledningsgrupp för processen tillsammans med exempelvis förstelärare eller arbetslagsledare.
- Vik regelbundna mötestider i ledningsgruppen för arbetet med de olika stegen.
- I implementeringsfasen behöver mötestider för den pedagogiska personalen avsättas och planeras så att medarbetarna kan arbeta aktivt i de konstellationer där det förväntas. Exempelvis är allmänna mötestider för hela personalen inte en tillräcklig form ifall förväntningarna är att lärare på olika studievägar ska planera elevintervjuer tillsammans. I en del processer inom InVäst har processledarna behövt förtydliga att gemensamma mötestider kan behöva omdisponeras för att lärarna ska få tid till arbete i mindre grupper.
- Förbered i god tid och på ett tydligt sätt den pedagogiska personalen på att ett utvecklingsarbete är på gång och vilka som kommer att omfattas av arbetet. Ofta minskar upplevelsen av stress om ledningsgruppen samtidigt gör klart vilka mötestider som gäller för arbetet.
- Var som rektor/ledningsgrupp medvetna om era styrkor och svagheter när det gäller kompetens kring elevkartläggning och individanpassad undervisning. Har ledningsgruppen tillräcklig kunskap eller tillräckligt med tid för att avsätta för att läsa på – eller behövs extern hjälp, t ex från regionala resurser inom skolutveckling eller från Nationellt centrum för svenska som andraspråk?
Steg 1: Vad är nuläget? Vad är elevernas och den pedagogiska personalens behov i förhållande till elevkartläggningsarbetet?
Steg 1 och 2 handlar om att som ledningsgrupp skaffa sig ett bra underlag för beslut och förändringar.
I det första steget har ledningsgrupper inom InVäst skaffat sig en så noggrann bild som möjligt av hur elevkartläggningen fungerar i nuläget, dels för eleverna, dels för lärarna och annan personal som förväntas genomföra kartläggningen och använda informationen om eleven för att planera undervisningen.
Här är exempel på vad ledning och processledare gjort i det här steget:
- Parintervjuer kring nuläget.
De olika medarbetarna i ledningsgruppen har intervjuat varandra om nuläget när det gäller elevkartläggningen i sfi-verksamheten. Intervjun har gjorts i par så att en har ställt frågorna och dokumenterat den andras svar och därefter har man bytt roller så att alla besvarar alla frågor. Exempel på frågeunderlag till de här intervjuerna finns i studiematerialet i den här modulen. Frågorna ringar in egna upplevelser av behov, resurser och hinder inom verksamheten och kan även omfatta resurser och brister i huvudmans styrning och stöd när det gäller elevkartläggning.
- Summering av ledningsgruppens upplevelser av nuläget.
Ledningsgrupperna har samlat sina intervjusvar i form av listor som helt kort ger en gemensam bild av hur de upplever att elevkartläggningen fungerar för nuvarande för eleverna och för den pedagogiska personalen samt i förhållande till huvudman. I den här fasen är det viktigt att skärskåda sina svar och ringa in frågor som behöver besvaras ytterligare.Exempelvis är det inte självklart att ledningsgruppen vet hur eleverna upplever kartläggningsprocessen och huruvida de tycker att den ger avtryck i undervisningen. Det är inte heller säkert att ledningen har koll på om all pedagogisk personal i praktiken har tillgång till informationen från kartläggningen och i vilken omfattning de utgår från informationen om elevernas förutsättningar, behov och mål när de planerar undervisningen. Olika studievägars särskilda behov när det gäller kartläggningen är en annan aspekt som kan behöva undersökas ytterligare.
- Beslut om vad man som ledningsgrupp behöver undersöka ytterligare och val av metod för det, till exempel regelbundna fokusgruppsintervjuer med elever och frågeunderlag för samtal på arbetslagsmöten med uppföljning i form av mötesprotokoll.
Nedan följer exempel på beskrivningar av nuläge, resurser och hinder som rektor/utbildningsledare formulerat tillsammans:
Ledningsgrupp A, med rektorsansvar för upphandlade sfi-verksamheter:
- Våra riktlinjer för uppföljningssamtal är för övergripande, knapphändiga.
- Det blir inga konsekvenser om utbildningsanordnarna brister i uppföljningsarbetet.
- Lärarna dokumenterar väldigt olika information om eleven.
- Dokumentationen kan innehålla känslig information om eleven och det finns brister i förhållande till personuppgiftslagen/GDPR.
- Uppföljningssamtalen är inte alltid framåtsyftande och formativa.
- Olika utbildningsanordnare har olika format för dokumentationen, till exempel är det digitalt hos en del medan andra dokumenterar i worddokument.
- Lärarna är övergivna i arbetet då det saknas systematik.
- Lärarna upplever brist på tid för samtal och inläsning och att kontinuerligt intag i klasserna tar tid/energi.
- Eleverna beskriver att kartläggnings- och uppföljningssamtalen inte alltid hjälper dem att nå målen eller tydliggör kursen och placeringen.
- Det finns lärare som har bra dialog med eleverna i kartläggnings- och uppföljningsarbetet.
- Bra forum finns för dialog med verksamhets- och utbildningsledare.
Ledningsgrupp B, med rektorsansvar för kommunens sfi:
- Elevkartläggning är något nytt för oss, nyss påbörjat.
- Uppföljande samtal sker ett par gånger under introduktionstiden.
- Lärarna använder inte kartläggningen som pedagogiskt redskap.
- För att gynna elevens lärande och motivation borde vi ha mer struktur, en dokumentation som följer eleven, som man kan gå tillbaka till senare för att se hur eleven utvecklats.
- Lärarna är positiva till att utveckla kartläggningsarbetet.
- Vissa är med på iden men kanske inte vill göra jobbet, så ledningen behöver ställa krav.
- Lärarna har fått tid för detta i tjänsterna.
- Vi i ledningen behöver ta beslut kring agerande.
Elevernas upplevelse
Ett exempel på vad sfi-elever svarat när de tillfrågats om sin upplevelse av kartläggningen kommer från Göteborgsregionens projekt GRINT (se vidare i rapporten på www.grint.se). Resultatet gav bränsle till utvecklingsarbete i verksamheter och ledningsgrupper.
Summariskt visade fokusgruppsintervjuer med elever att en del av dem inte upplevde sig kartlagda trots att minst ett enskilt kartläggande samtal ägt rum. I de fall regelbundna uppföljningssamtal gjordes, till exempel i form av mentorssamtal, var eleverna i högre grad medvetna om att de var kartlagda. Många elever i undersökningen upplevde att deras lärare inte hade kunskap om deras erfarenheter, behov och mål.
Endast en handfull av cirka 120 intervjuade elever upplevde att informationen om deras erfarenheter, behov och mål kom till uttryck i undervisningen. Eleverna efterfrågade mer modersmålsstöd i utbildningen, exempelvis i kartläggningssamtal för att kunna ge information om sina erfarenheter. Se även kapitel om kartläggning i Harstad/Hostetters Boken om sfi.
Nedan visas exempel på vad lärare formulerat när ledningen har frågat efter nuläge och önskeläge i fråga om elevkartläggning och individanpassad undervisning.
Nuläge |
Önskeläge |
|
|
Steg 2: Vad behöver vi som rektorer/utbildningsledare veta och lära oss mer om för att möta elevers och lärares behov i fråga om elevkartläggningen i vår verksamhet?
Om ledningsgruppen har gjort ett grundligt och nyfiket jobb i steg 1 så har de nu en tydlig bild av det elevbehov/lärarbehov som de behöver möta.
Då är det frestande att direkt börja planera hur arbetet med elevkartläggning ska se ut för att möta de behoven. I steg 2 kan ledningen behöva bromsa den planeringen. Nu är det nämligen tid att först och främst se över sitt eget behov av lärande och påminna sig utbildningens uppdrag när det gäller elevkartläggning och individanpassad undervisning.
Här är exempel på material och lärande som processledare och ledningsgrupper arbetat med i det här steget:
- Gemensam läsning av Vuxenutbildningsförordningen, Läroplan för vuxenutbildningen och kursplanen för sfi. Var och en skriver läslogg och lyfter fram aspekter som behöver utvecklas i förhållande till elevkartläggning och individanpassning för att svara på kraven.
- Läsning av riktlinjerna för det nya kartläggningsmaterialet för sfi på Skolverkets hemsida samt Skolverkets stödmaterial Kartläggning av eleven inom utbildning i svenska för invandrare, https://www.skolverket.se/publikationer?id=3404.
- Gemensam diskussion om hur kartläggningen kan organiseras i verksamheten för att stärka en individanpassad sfi-undervisning. Intervjufilmen med Sofia Schubert och Anders Malm i denna modul är framtagen för att inspirera och ge idéer i det avseendet. I studiehandledningen finns underlag för reflektion utifrån filmen. Filmen med Ulf Olausson i lärarmodulen om kartläggning kan på motsvarande sätt vara underlag för diskussion om vad individanpassad undervisning kan vara från ett lärarperspektiv.
Vad behöver era lärare lära sig mer om för att vara delaktiga i att skapa en undervisning som fördjupar kartläggningen och bygger på den? Vilka resurser behöver de? Vilka beslut behöver tas av er i ledningen för att lärarna ska närma sig den målbilden? Även Skolinspektionens rapport från våren 2018 kan vara ett bra underlag för diskussionen, https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/svenska-for-invandrare/
- Fortbildning i formativ undervisning. För att skapa en gemensam målbild av hur lärare kan arbeta med uppföljning av kartläggningen har rektorer/utbildningsledare fördjupat sin egen kunskap om att sätta upp lärandemål, samla information om elevernas behov av lärande och former för feedback. De har även erbjudit fortbildning för lärare kring formativ undervisning på sfi. Åsa Hirshs bok Formativ undervisning har varit användbar i det avseendet.
- Översyn av möjligheterna till modersmålsstöd i samband med elevkartläggningen.
Steg 3: Vilka gemensamma beslut tar vi om förändringar i fråga om elevkartläggningen? Hur och när genomför vi förändringarna?
I steg 3 summeras först de tidigare stegen och ledningen tar beslut om vilka förändringar som ska genomföras utifrån det underlag som tagits fram.
Kunskap om elevernas behov, om den pedagogiska personalens behov samt kunskap om forskning och styrdokumentens krav formar alltså en grund för relevanta beslut. Besluten följs upp av en plan för agerande och en tidsplan – och därefter genomförs förändringarna.
Det mest centrala i det här steget är att inte tappa fokus på eleverna. Det är inte så intressant om förändringar genomförs som inte har bäring på elevernas möjlighet att lära.
Nedan följer exempel på vad ledningsgrupper tagit beslut om och genomfört under steg 3. Varje punkt följs normalt av en tidsplan och ansvarsfördelning:
Ledningsgrupp A, med rektorsansvar för upphandlade sfi-verksamheter
- Vi samlar in kartläggande och uppföljande dokumentation av elevsamtal från samtliga utbildningsanordnare som underlag för utvecklingsarbete.
Tar fram gemensam riktlinje och stödmaterial för uppföljningssamtal som tydliggör elevens progression, som är framåtsyftande och utgår från elevens behov.
- Tar fram en referensgrupp av lärare och arrangera avstämningstillfällen.
- Material och riktlinjer digitaliseras för att kunna följa eleven mellan kursbyten och vid byte av utbildningsanordnare.
- Material och riktlinjer granskas juridiskt.
- Vi informerar varje utbildningsanordnare om att de behöver planera för hur de nya riktlinjerna och materialet implementeras hos lärarna.
- Vi tydliggör kravet på att varje utbildningsanordnare erbjuder tillräcklig tid för samtal mellan elev och lärare.
Ledningsgrupp B, med rektorsansvar för kommunens sfi:
- Lärarna intervjuar ett urval av sina elever på modersmål för att ringa in elevernas resurser och behov i lärsituationen. Intervjun dokumenteras och följs upp genom analys i arbetslagen samt därefter i en undervisningsplanering baserad på elevernas behov av lärande och resurser i lärsituationen.
- Framtagning av riktlinjer för verksamhetens arbete med kartläggning och uppföljningssamtal. De lokala riktlinjerna baseras på nationella riktlinjer och stödmaterial.
- Tid avsätts för pedagogiska möten då personalen fördjupar sig i Skolverkets material för individuell studieplan och kartläggning.
- Studie- och yrkesvägledningen samt lärarna får tillfäle att gemensamt granska och lämna synpunkter på kommunens dokumentationsmall för individuell studieplan. Därefter utarbetas en uppdaterad mall.
- Studiehandledare på elevens modersmål ska vara med vid det första samtalet då individuella studieplanen upprättas samt vid första kartläggningssamtalet med läraren och även vid uppföljningen om det är möjligt.
- Lärarna får kompetensutveckling i bedömning för lärande, teoretiskt och praktiskt kopplat till undervisningen.
Steg 4: Vilken effekt har vårt nya agerande haft? Hur följer vi upp de genomförda förändringarna?
Möjligheten att mäta effekt i både elevernas och den pedagogiska personalens lärande och upplevelse underlättas om ledningsgruppen gjorde ett gediget arbete.
I en del fall kan samma fokusgruppsintervjuer göras igen med elever som deltagit under förändringsarbetet under en längre tid, prövat på samtal utifrån nya riktlinjer, etc. På motsvarande sätt kan ledningen på nytt fråga arbetslagen efter deras upplevelse och synpunkter en tid efter att besluten är tagna och implementerade.
De nya underlagen ligger till grund för en ny översyn och vidareutveckling av genomförda förändringar.
Här följer några exempel på uppföljning i steg 4:
- Rektor säkerställer hur utbildningsanordnare/lärare använder nya riktlinjer och material genom att samla in och granska exempel på dokumentation, genom intervjuer, besök i arbetslagen och i undervisningen.
- Fokusgruppsintervjuer med elever kring upplevelsen av kartläggning och uppföljning i individanpassad undervisning.
- Samtal i arbetslagen kring hur förändringarna påverkat elevernas möjligheter att bli motiverade och lära samt egen upplevelse av möjligheten att undervisa individanpassat.
Läs mer:
Se lästips i steg 2 ovan
Harstad/Hostetter (2017): Boken om sfi
Göteborgsregionen (2015): "Vi är jättetacksamma över att regeringen ger oss all utbildning här i Sverige. Men...” Rapport från kartläggning av sfi i Göteborgsregionen, www.grint.se
Skolinspektionen (2018): Undervisning i svenska för invandare, en granskningsrapport, https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2018/sfi/svenska-for-invandrare---kvalitetsgranskning-2018.pdf.pdf
Skolverket (2015): Kartläggning av eleven i utbildning i svenska för invandrare, stödmaterial, https://www.skolverket.se/publikationer?id=3404
