Här finns frågor som kan stödja en ledningsgrupps arbete med elevkartläggning på sfi. Frågorna kan vara stöttande också för en enskild rektor, men instruktionen är utformad för en ledningsgrupp.
Ett förslag på arbetsgång är att ni först besvarar frågorna skriftligt och individuellt och sedan skickar ordet runt och delger varandra era tankar. Ni kan också intervjua varandra i par med hjälp av frågorna.
De inledande frågorna hjälper er att gemensamt formulera nuläge och önskeläge.
Fördjupningsuppgifterna är formulerade för att sätta igång processer som leder till beslut och förändring. De kräver tid och behöver följas upp i praktiskt arbete och gemensamma möten. Finns det möjlighet så kan det vara bra att ha en extern handledare som leder processarbetet.
Ett studiematerial med motsvarande frågor utformade för pedagogisk personal finns i modulen Att undervisa med elevkartläggningen som utgångspunkt mot tydliga mål riktad till arbetslag på den här webbutbildningen.
A. Inledande frågeställningar
1. Beskriv vad du tänker är bristerna och förtjänsterna med arbetet med elevkartläggning på sfi i er verksamhet idag.
a. Hur beskriver du som rektor/utbildningsledare din roll och ditt arbete i förhållande till kartläggningen idag?
b. Det är hemkommunen som ansvarar för att en individuell studieplan upprättas för varje elev. Hur fungerar det ansvaret idag? Uppfattar du att kartläggning är en central del i det arbetet? Vad kartläggs av vilken instans – t ex yrkeserfarenheter, yrkesmål, språkkunskaper, pedagogiska behov, digital kompetens? Vad behöver kartläggas ytterligare eller följas upp i sfi-verksamheten? Vem gör det?
Här följer ett citat ur Skolinspektionens rapport om undervisningen på sfi från april 2018, baserad på granskning av 15 verksamheter i 12 kommuner. I rapporten framgår att sfi-verksamheterna uppvisar generella brister när det gäller individanpassning av undervisningen:
”Lärarna utgår inte heller från elevernas individuella studieplaner när de planerar och genomför undervisning, vilket framgår av intervjuer med elever och lärare. (…) Lärarna menar också att det är svårt att hinna med att individanpassa arbetsuppgifterna. Det finns ingen tid avsatt för att arbeta med de individuella studieplanerna eller för att genomföra mentorssamtal med eleverna. Lärarna uppger att det inte heller finns några direktiv inom verksamheten som talar om för lärarna hur de ska arbeta med de individuella studieplanerna.”
c. Följs den individuella studieplanen och kartläggningen av elevers erfarenheter, förutsättningar och mål upp av lärarna och formar undervisningen i er sfi-verksamhet? Hur då? Hur vet du det? Vad behöver utvecklas i det avseendet? Har lärarna tydliga ramar för det arbetet idag?
d. Vilket ansvar har du som är rektor för att kartläggningen tillvaratas i lärarnas undervisning enligt läroplanen (läs gärna citaten nedan eller om rektorsansvaret som helhet i läroplanen)?
Alternativ frågeställning för ledare utan rektorsansvar:
Hur är ledningsansvaret för lärarnas arbete med individanpassad undervisning formulerat och fördelat i den sfi-verksamhet som du är verksamhetsledare/utbildningsledare för? Behöver det förtydligas? Vilken är din roll i förhållande till arbetet med att följa upp och undervisa med utgångspunkt i elevernas individuella studieplaner och elevkartläggningen?
Citat ur Läroplan för vuxenutbildningen:
”Som pedagogisk ledare för vuxenutbildning och som chef för lärarna och övrig personal i verksamheten har rektorn ansvar för verksamhetens resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att (…) lärarna anpassar undervisningens upplägg, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar”
e. Lista kortfattat de brister och förtjänster du ser i din roll idag när det gäller att leva upp till det uppdrag du har.
f. Vad uppfattar du att den pedagogiska personalen i er verksamhet har för upplevelser och tankar kartläggning och individanpassad undervisning?
g. Vad tänker du är brister och förtjänster i sfi-undervisningen i er verksamhet utifrån en tanke på vad som gynnar den individuella elevens lärande?
2. Hur tänker du dig att ett riktigt bra kartläggningsarbete skulle se ut?
a. Hur skulle det fungera bäst för eleven?
b. Hur skulle det ledas och organiseras? Vem skulle ha ansvar för vad?
c. Vad skulle fångas upp och kartläggas om eleven?
d. Hur skulle lärarna bygga på och tillvarata informationen om eleven?
e. Hur skulle det kunna gynna elevernas lärande?
f. Hur skulle nya lärare introduceras och engageras i rutinerna?
g. Hur skulle arbetet med elevkartläggning och individanpassad undervisning kunna ingå i det systematiska kvalitetsarbetet och presenteras för förvaltning etc som en del i kvalitetsredovisningen?
3. Vilka svårigheter ser du när det gäller att samla er sfi-verksamhet kring ett gemensamt arbete med elevkartläggning?
a. Vilka hinder finns för att skapa gemensamma rutiner och strukturer?
b. Vilka hinder finns för att implementera det?
c. Vilka ytterligare frågor, diskussioner eller möjliga konflikter tror du dyker upp längs vägen?
4. Vad tror du krävs i resurser, tid och beslut för att er sfi-verksamhet ska komma igång med ett kollegialt lärande kring elevkartläggning och individanpassad undervisning?
a. Vad behöver du/ni i skolledningen? Vilka beslut behöver fattas? Vad behöver föregå de besluten?
b. Vad behöver den pedagogiska personalen? Vad förväntar ni er att ett bra kartläggningsarbete kräver i tid, personalresurser och modersmålsresurser?
c. Vad behöver eleverna, till exempel i fråga om tid för samtal och modersmålsstöd? Hur blir eleverna delaktiga i undervisningens utformning och innehåll så att individanpassningen kan stärkas?
B. Agerande
Om ni har besvarat frågorna 1-4 enskilt så har var och en av er formulerat ett nuläge och ett önskeläge. Ni har också formulerat vilka hinder och resurser som kan krävas för att nå önskeläget.
Se till att ha gott om tid när ni delger varandra era tankar. Skicka ordet runt och avsätt tid för efterföljande diskussioner kring varje fråga. Under tiden spaltar ni upp det ni kan enas kring när det gäller nuläget respektive önskeläget.
Formulera därefter gemensamt en så konkret lista som möjligt kring hur ni skulle behöva agera för att nå från det nuläge ni beskriver gemensamt till det önskeläge ni kan enas om.
Den här listan kan ni återkomma till vid flera möten. Den fungerar bäst om den är så konkret att det framgår när saker ska göras och vem av er som har ansvar för att göra det eller följa upp det som ska göras. Ni finner exempel på agerandelista i fördjupningstexten i den här modulen.
C. Fördjupningsuppgifter
1. Se filmen med Sofia Schubert och Anders Malm tillsammans. Skriv upp tankar och frågor. Gå varvet runt och diskutera varandras anteckningar.
2. Fundera på följande:
a. Skolledningen på ABF vux har tagit fram ett digitalt underlag för arbetet med elevkartläggning. I det underlaget dokumenteras informationen om varje elev och informationen kan enkelt uppdateras och tillgängliggöras av lärare i samband med elevsamtal eller gruppbyten, men också av skolledning, resursteam, praktikcoacher och studie- och yrkesvägledare inom sfi-verksamheten. En utmaning med ett digitalt system kan vara att tydliggöra och tillgängliggöra informationen för eleven. Andra sfi-verksamheter tillhandahåller andra system för dokumentation. Vad för slags underlag och system för dokumentation skulle tjäna er verksamhet bäst? Hur skulle dokumentationen kunna bli ett levande och tillgängligt dokument som följer och gynnar elevernas lärande och framtida mål?
b. Om era lärare har givna rutiner och tid för regelbundna utvecklings- eller mentorssamtal – vad vet ni om vad lärarna använder den tiden till? Kan ett underlag för kartläggning vara till stöd i sådana samtal? Hur ska det i så fall vara utformat? Om sådana rutiner inte finns – vilka förutsättningar har lärarna att fördjupa och följa upp kartläggningen och individanpassa undervisningen? Behövs nya rutiner?
c. Sofia Schubert och Anders Malm ger exempel på hur kartläggningen tas tillvara i undervisningen. Kan ni ge fler exempel på det? Se gärna intervjufilmen med Ulf Olausson i motsvarande modul för arbetslag på den här webbutbildningen, Att undervisa med kartläggningen som utgångspunkt mot tydliga mål.
d. Hur skulle ni beskriva ert arbete när det gäller att ta beslut om förändringar och processer som berör lärare och annan pedagogisk personal på skolan? Är det svårt eller lätt att fatta beslut samt att formulera och kommunicera dem till personalen?
3. Att anpassa arbetssätt och arbetsformer till elevernas olika behov, förutsättningar och mål beskrivs i bland annat Skolinspektionens granskningsrapport om undervisningen på sfi (Skolinspektionen 2018) som både utmanande och centralt för sfi-verksamheterna och lärarna. Likaså är valet av innehåll och stoff i undervisningen problematiskt på sfi idag, enligt samma rapport, och inte alltid vuxenanpassat eller tillräckligt autentiskt.
Vad behöver ni som skolledning veta mer om eller hitta nya metoder för om ni ska kunna leda lärarnas arbete med att individanpassa undervisningen i de här avseendena? Behöver ni resurser som ni inte har idag? Behöver ni som ledare stöd, fortbildning eller handledning inom något särskilt fält? Hur kan ni gå vidare med det? Se gärna exempel på länkar och litteratur inom den här webbutbildningen. Vänd er också gärna till Nationellt centrum för svenska som andraspråk för att få tips.
4. Ta ett gemensamt beslut om en eller några förändringar som ni vill genomföra för att gynna ett kollegialt lärande inom er verksamhet när det gäller elevkartläggning och individanpassning av arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Tänk er in i personalens situation. Har de gemensamma mötestider som kan avsättas för gemensamt lärande och samtal kring detta? Behöver de handledning? Vilka enheter kan de tänkas arbeta i kollegialt kring de här frågorna? Utifrån studieväg? Utifrån andra gemensamma faktorer?
5. Hur kan ni mäta effekten av era beslut? Ta redan nu beslut om hur de förändringar ni beslutar om ska utvärderas. Tänk dock på att utvärderingar ofta kan vara en ventil för lärare eller övrig personal som är rädda för eller negativa till förändringar. Det kan vara viktigt att komplettera utvärderingar med samtal i arbetslagen där ni särskilt kan ta fasta på vad de lärare säger som verkligen vill förändra och utveckla i linje med elevernas behov och lärande.
6. Vad drar ni för slutsatser av effektmätningen? Har era beslut gjort att lärarna och övriga personal lärt sig mer och hur kan ni i så fall implementera förändringarna så de blir en del av ert reguljära arbete? Ser ni inte önskade förändringar? Tänk till igen och testa nya modeller som kan fungera bättre.
